Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
Jari Martikainen är en av statistikerna på Bioinformatics Core Facility, och var en av lärarna för flera av kurserna som användes i studien. Foto: Charbel Sader.

Använde krisen till att utveckla online-undervisningen

6 september, 2021

UTBILDNING. Som enda studie på temat undervisning, blev Sanna Abrahamssons och Marcela Davilas artikel utvald att vara del av specialutgåvan av den ledande internationella tidskriften Bioinformatics i juli 2021. Studien utgår från studenters kursutvärderingar av online-kurser under pandemin, och föreslår en kombination av fyra inslag för att få så bra inlärningsmiljö som möjligt för online-undervisning.

De fyra inslagen som enligt studien bör kombineras för att få bästa utväxling i en onlinekurs är: kortare föreläsningar och lärarledda sessioner, utökad tid för eget arbete och för grupparbete, att föreläsningar livesänds men också spelas in, samt att oftare och i olika former ge studenterna feedback på deras nyvunna kunskap.

– Vi ville använda krisen till att utveckla undervisningen, säger Sanna Abrahamsson och syftar på covid-19-pandemin. Vi har alltid utvärderat våra kurser, men skillnaden blev nu att vi fick omforma onlinekurserna snabbt genom att hela tiden lyssna på de studerande och använda utvärderingarna från föregående kurs till att förbättra våra metoder i nästa.

65 deltagare från fem kurser

Sanna Abrahamsson

Sanna är bioinformatiker på Core Facilities, och utvärderingarna från de doktorandkurser i Bioinformatik som hon undervisar i blev också underlag för den publicerade studien. 65 av 75 kursdeltagare från totalt fem olika kurser besvarade kursutvärderingarna.

Kurserna är korta och praktiska. De är planerade utifrån att genomföras lärarlett på plats med stora inslag av interaktion och praktiskt arbete – individuellt och i grupp – varvat med demonstrationer och teoretiska föreläsningar. Men i och med pandemin blev kurserna plötsligt helt digitala och på distans med lärare och studenter utspridda på olika håll.

– Med bioinformatik har vi ju fördelen att vi jobbar framför datorn, så vart studenterna sitter spelar egentligen inte så stor roll. Men att ta originalkursen och hålla den rätt av online, det insåg vi snabbt inte skulle fungera, säger Sanna.

Anpassning till onlineformatet

I den första kursen behölls t.ex. tidsplaneringen från det fysiska upplägget: en timme föreläsning och resten av dagen (6 timmar) praktiskt arbete med personlig hjälp från läraren. Detta visade sig vara svårt online då det är tuffare att hålla koncentrationen och motivationen uppe. Därför kortades de praktiska sessionerna ner till 2 timmar, och istället dubblerades tiden för självstudier och eget arbete, vilket gav studenterna större autonomi men också ställde mer krav på deras egen planeringsförmåga.

– Att ha tillräckligt med interaktion mellan studenterna och lärarna är jätteviktigt online. Därför började vi också använda oss av nya metoder för att fånga upp de delar i undervisningen som studenterna tycker är extra svåra, något som är lättare att upptäcka när alla är på plats.

I den första onlinekursen spelades exempelvis vissa lektionerna in i förväg, transkriberades, och laddades upp. Men det visade sig att studenterna själva föredrog att lektionen sänds live men också spelas in för att ha tillgänglig senare. Detta gav både upplevelsen av direkt interaktion mellan lärare och studenter samt fördelen att kunna gå tillbaka och lyssna i efterhand.

Boosta självförtroende

– Under kursernas gång planerade vi också in fler tillfällen då studenterna kunde få lärarens feedback på sin kunskap och kunde pröva sina praktiska färdigheter tillsammans med andra studenter. Vi märkte att detta boostade deras självförtroende kring det de nyligen lärt sig och vi hade lättare att fånga upp vad som var svårt, säger Sanna.

I början var det inte heller självklart för studenterna att ha på webkamerorna, men med tiden blev alla mer vana vid onlineplattformarna berättar Sanna.

– I dag är kamerorna på och det känns som att alla är mer bekväma med att prata ut. Nu är nästan stämningen den samma som på plats.

Applicerbart på fler ämnesområden

Metoderna som lyfts fram i studien kan appliceras på fler områden än bioinformatik, så länge kursen inte kräver att studenterna ska vara på plats på heltid. Designen kan med fördel användas på kortare onlinekurser, menar Sanna.

– Responsen jag fått är att man tycker att resultatet och kursdesignen är relevant i sin egen undervisning eftersom många universitet och utbildare stöter på liknande problem oavsett ämne.

– Vår studie ger också inblick i flera olika metoder som vi testat för att hitta bästa undervisningsformen. Samtidigt kan vi med hjälp av tidigare utvärderingar jämföra samma kurs online och på plats för att hitta för- och nackdelar från båda formaten, berättar Sanna.

TEXT & FOTO: CHARBEL SADER

Fakta om tidskriften

Som ledande tidskrift inom sitt fält, publicerar Bioinformatics vetenskapliga forskningsstudier av högst kvalitet och relevans för akademi och industri. 289 bidrag skickades till specialutgåvan, som gavs ut inför den gemensamma konferensen för ISMB/ECCB i juli 2021. ISMB/ECCB är det viktigaste internationella forumet för ny vetenskaplig forskning inom Bioinformatics.

Varje text granskades av minst tre personer och därefter valdes 55 texter för publicering. Sannas studie var den enda på temat utbildning som publicerades i specialnumret som finns online och öppet för alla. Utöver Sanna Abrahamsson, deltog även Marcela Davila från Core Facilities som medförfattare till studien och moderator för ett samtal inom konferensens teknologispår.

  • Så gjordes urvalet till specialutgåvan
  • Om konferensen
  • Bioinformatics kurser och workshops

 

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: bioinformatik, Core Facilities, tidskriften Bioinformatics, utbilding

GLAD SOMMAR!

Akademilivs nyhetsbrev är tillbaka onsdag 21 augusti.

Kontakta din institution för att lägga in din händelse i Medarbetarportalens kalendarium

  • Biomedicin: Kristian Kvint: kalender@biomedicine.gu.se
  • Core Facilities: Amelie Karlsson: amelie.karlsson.2@gu.se
  • Kliniska vetenskaper: Katarina Olinder Eriksson: klinvet@gu.se
  • Medicin: Nina Raun; kommunikation@medicine.gu.se
  • Neurovetenskap och fysiologi: Josefin Bergenholtz; kommunikation@neuro.gu.se
  • Odontologi: Johan Thompson; info@odontologi.gu.se
  • Sahlgrenska akademins kansli: och fakultetsgemensamma kalenderhändelser Åsa Ekvall; info@sahlgrenska.gu.se
  • Vårdvetenskap och hälsa: Karin Mossberg; vardvetenskap@fhs.gu.se

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED JUNE 2024]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated on a monthly basis.
Current and previous newsletters are also available in the Staff Portal.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Fler nyheter

Nyheter på sajten har inte uppdaterats sedan maj månad – utlysningar fortsätter samlas på akademiliv.se

13 juni, 2024

NYHETER. Efter den omfattande kraschen av Akademilivs sajt i maj månad har sajtens nyhetsdel inte uppdaterats. Sajten är nu uppe igen, och det f … [Read More...]

En personlig död – chans att vinna Björn Fagerbergs nya bok

27 maj, 2024

NY BOK. Under sitt liv som invärtesmedicinare har Björn Fagerberg varit med om många dödsfall som han alltid hanterat professionellt i sin yrk … [Read More...]

Alba Corell ger rapport från ett hjärntumörmöte på hög nivå 

20 maj, 2024

KRÖNIKA. Nyligen avslutades den Skandinaviska Neuro-onkologiska gruppens (SNOG) sammankomst i Göteborg. Professor Asgeir Jakola stod som värd och … [Read More...]

Gudmundur Johannsson prisad med europeisk medalj

20 maj, 2024

UTMÄRKELSE. Professor Gudmundur Johannsson fick nyligen ta emot 2024 års European Hormone Medal under mötet European Congress of Endocrinolgy i St … [Read More...]

Från Sydafrika till Sverige: forskningssamverkan för att förbättra gravida kvinnors hälsa

17 maj, 2024

GLOBAL HÄLSA. På det dynamiska universitetssjukhuset Tygerberg Hospital i Kapstaden arbetar ett hängivet forskarteam under ledning av Lina Be … [Read More...]

Sara Bjursten och Anna Wenger får Assar Gabrielssons pris 2024

17 maj, 2024

UTMÄRKELSE. Stiftelsen Assar Gabrielssons Fond har utsett Anna Wenger till pristagare i kategorin basvetenskaplig forskning och Sara Bjursten … [Read More...]

Hon gör residency i USA med läkarexamen från Göteborg

17 maj, 2024

STUDENT. Att få göra sin ”residency” inom ortopedi i USA är en ouppnåelig dröm för många nyutbildade amerikanska läkare. Nu har Janina Kaarre, med … [Read More...]

En heldag för doktorander med fokus på mental hälsa

16 maj, 2024

DOKTORAND. För sjätte gången har Sahlgrenska akademins doktorander bjudits in till PhD Day, organiserad av Doktorandrådet. Dagen gav bland annat k … [Read More...]

Kaj Blennow rankas högst i Sverige  inom neurovetenskap

16 maj, 2024

UTMÄRKELSE. I årets upplaga av forskarrankningen från Research.com inom ämnet neurovetenskap placeras Kaj Blennow på plats 17 på den inter … [Read More...]

Linda Wass gör postdok vid Stanford med ALF-medel

14 maj, 2024

ALF-MEDEL. Den biomedicinska analytikern Linda Wass har just installerat sig i Stanford i Kalifornien där hon ska göra en två år lång period som p … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor