FOLK. Jenny van Odijk är dietisten som både träffar patienter, undervisar på dietistprogrammet och forskar om överkänslighet mot olika födoämnen. Sedan april är hon ny universitetslektor vid institutionen för medicin, samtidigt som hon arbetar kliniskt.
Anställningen är unik, eftersom hon är den första dietisten inom Sahlgrenska akademin som har en kombinationstjänst. Det innebär att hon är anställd vid institutionen för medicin, men lånas ut på 30 procent till allergimottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Allergimottagningen är en öppen mottagning inom lungmedicin där hon arbetar med att bedöma och utreda olika typer av matallergier.
– Det är en fin möjlighet för mig att ha kvar en del av den kliniska verksamheten, som jag tror att både sjukhuset och universitetet tjänar på. Inte minst har de blivande dietisterna nytta av att ha lärare med klinisk förankring, säger Jenny van Odijk.
Forskar om okänd intolerans
Den största delen av Jenny van Odijks tjänst är dedikerad till dietistprogrammet, där hon bland annat är terminsansvarig för femte terminen, samt ansvarar för uppsatskursen och verksamhetsförlagd utbildning. Hon har också hållit i två fristående kurser på avancerad nivå i geriatrisk nutrition och mat vid fetma.
Utöver undervisningen har hon en mindre forskningsdel kopplad till Krefting Research Center, som bedriver forskning inom astma. Kopplingen till lungmedicin har hon haft ända sedan hon disputerade. Just nu deltar hon i projekt kopplade till West Sweden Astma Studie, som är en stor kohortstudie i Västsverige, där man bland annat undersöker hur vanligt det är med histaminintolerans.
– Histaminintolerans innebär att man har svårt att bryta ner histaminrik mat. Det är ett problem för många patienter, för vi får många remisser kring det. Det är ganska okänt i primärvården och sjukvården generellt, så patienterna känner sig ofta inte riktigt förstådda, säger Jenny van Odijk.
Histamin finns bland annat i proteinrik lagrad mat som charkprodukter, ost, vissa fiskar, men också i tomater, spenat och choklad, samt fermenterade produkter som öl och vin.
– En stor del av utredningen består av uteslutning och provokation och det finns även ett enzymprov man kan ta. Dock är testet inte helt utvärderat än, så vi driver också en liten klinisk studie där vi ska undersöka om enzymet diaminoxidas påverkas av vad patienterna äter för kost, säger hon.
Tidigt intresse för allergier
Jenny van Odijk har arbetat som dietist i kombination med forskning under drygt 20 år. Redan under sin grundutbildning vid Göteborgs universitet fastnade hon för ämnesområdet allergier. Efter ett första jobb som dietist på Hässleholms kommun begav hon sig tillbaka till Göteborg för att läsa till en magisterexamen och blev därefter doktorand med professor Lena Hulthén som huvudhandledare.
2004 disputerade hon med en avhandling om utveckling och behandling av olika jordnötsallergi hos barn och vuxna, ett område hon också har arbetat för att synliggöra. Idag upplever hon att det finns en stor medvetenhet kring allergier, en medvetenhet som i vissa fall till och med kan bli för stor.
– Många är mer rädda för att få allergiska reaktioner än man behöver vara. Om vi tar jordnötter till exempel, så kan man vara allergisk på två sätt. Man kan vara allergisk mot björkpollen och björk har släktskap med nötter, eftersom de innehåller proteiner som liknar varandra. Det kallas korsallergi. Då kan det klia i halsen när man äter jordnötter, men det behöver inte vara så farligt. Sedan kan man ha en äkta allergi. Då är man direkt allergisk och symtomen blir mycket tydligare och allvarligare, säger hon.
Kan skapa onödig rädsla
Enligt Jenny van Odijk tror de flesta patienter hon möter att de tillhör kategorin som har en äkta jordnötsallergi, men i Sverige har den stora merparten en korsallergi.
– Och då är man kanske onödigt rädd. Om patienten efter utredning visar sig ha en korsallergi, så kan det vara bra att göra provokationer för att dämpa rädslan. Det kan accelerera mycket annars, till exempel att man inte vågar flyga för att man är rädd att man ska bli sjuk av jordnötter, säger hon.
Samtidigt betonar hon att det finns personer som har en mycket svår allergi och att de behöver skyddas. Generellt tycker hon att det är viktigt att få en riktig utredning om man misstänker en födoämnesallergi. När det gäller utredning av vilka födoämnen man misstänker ger allergiska symtom är elimination och provokation hörnstenar i utredning och behandling.
– Det kan vara dumt att experimentera själv och utesluta livsmedel, då det kan göra det svårare att ställa diagnos. Förr trodde man att man kunde skydda sig mot allergier genom att undvika livsmedel. Nu visar forskning att det är snarare är tvärtom, barn bör till exempel introduceras till allergener tidigt, säger hon.
Stärker både universitetet och sjukvården
Jenny van Odijks chef heter Jörgen Isgaard och är biträdande avdelningschef på Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition. Enligt honom betyder kombinationsanställningen mycket för verksamheten och kan ses som en milstolpe.
– Dels innebär att en duktig klinisk forskare knyts till oss och hon får goda möjligheter att bedriva sin forskning på universitetssjukhuset. Dels tillför hon viktiga erfarenheter från kliniken och sin forskning till dietistprogrammet. Det är väldigt positivt för våra studenter, säger han.
Förenade anställningar (så kallade kombinationstjänster) vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är vanliga bland läkare och något institutionen vill satsa på för fler yrkesgrupper.
– Det är ett framgångsrecept, både för den kliniska forskningen och för kvalitet och klinisk relevans i universitetets undervisning. Det är också viktigt för utveckling av verksamheten vid universitetssjukhuset, säger Anna Rudin, proprefekt som också sitter med i Sahlgrenska Universitetssjukhusets ledningsgrupp.
Även Jörgen Isgaard tycker det är viktigt att fler vårdprofessioner får möjlighet till förenade anställningar.
– Det stärker deras akademiska ställning och gör också att hälso- och sjukvården får tillgång till unik kompetens för vårdutveckling och klinisk forskning, säger han.
Nationellt utvecklingsuppdrag
Jenny van Odijk är även engagerad i att utveckla allergisjukvården nationellt. Statens kommuner och landsting har 24 nationella programområden som leder kunskapsstyrningen i Sverige. I dem ingår nationella arbetsgrupper, där Jenny van Odijk ska delta i arbetsgruppen för födoämnesallergier.
– Det ska bli väldigt spännande! Vi kommer att arbeta rikstäckande med att sprida kunskap om födoämnesallergier och hur man kan säkerställa en god allergisjukvård i hela landet, säger hon.
Jenny van Odijks karriär har fokuserat på allergier, men vägen har inte varit helt spikrak. I huvudsak hon har arbetat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med forskning på deltid, men hon har också gjort en avstickare till Helsingborg under fem år som vetenskaplig rådgivare för Nestlés specialprodukter.
– Det känns bra att ha kunnat kombinera klinik med forskning, men det har förstås nackdelar att inte välja sida. Man får kanske inte samma spetskompetens, men jag har uppskattat att kunna arbeta med både patienter och med patientnära forskning. Nu ser jag fram emot mer arbete med blivande dietistkollegor, säger hon.
TEXT OCH FOTO: KARIN ALLANDER
