HÅLLBAR UTVECKLING. Cirka en tredjedel av all mat som produceras i världen hamnar i soptunnan. Är det för att den blivit dålig?
– Absolut inte! Istället handlar det om varor som kastas bara för att ge plats åt nästa leverans, förklarar Monica Hunsberger, som tillsammans med kollegor arrangerat ett maträddningsparty på sin institution.
– Grönsallad med rädisa och paprika
– Rostad sparris och blancherade haricots verts
– Rostade rödbetor, palsternackor, morötter, broccoli, aubergine, lök och potatis
– Färska sockerärtor, morötter och gurka
– Avocado-dip med citron och färska örter
– Indisk gryta med lök, selleri, grönkål, pak choi, minimajs, pumpa, röd paprika, färsk gurkmeja och vitlök (med köpt kokosmjölk)
– Smuldegspaj med päron, äpple, aprikos, sharon och rabarber
– Donerad surdegsbaguette
– Alkoholfri bål med färska örter, frukter och kanelstänger
Lök, oregano, äpple och kanel – det första som möter oss i dietisternas undervisningskök på Medicinaregatan 13 är de härliga dofterna. Cirka femton medarbetare vid EPSO, enheten för socialmedicin och epidemiologi, har samlats vid bord och ugnar för att tillsammans laga kvällens vegetariska middag, dit även övriga kollegor är inbjudna.
– I samarbete med den ideella organisationen Resursrestaurangen i Majorna har vi fått hela 40 kilo grönsaker och frukt från Hemköp på Stigbergstorget, varor som annars hade kasserats. Alla varor som används vägs och skrivs upp så att vi har koll på vad som går åt, förklarar universitetslektor Monica Hunsberger, medan hon skär upp en underbart rosaskimrande drakfrukt.
För att vara varor som räddats från sophinken är auberginerna, avokadorna och potatisarna på borden förvånansvärt fina. Faktum är att de inte verkar ha några skador alls.
– Nej, den mat som kastas är ofta hur fräsch som helst! Att ta tillvara kasserad mat är miljösmart och ekonomiskt men även kreativt; det går ju inte att följa ett recept när man inte vet vilka varor man kommer att få, istället får man improvisera, förklarar Lauren Lissner, professor i epidemiologi.
Marisa da Silva, utbytesdoktorand från universitetet i Tromsö, har just hackat färdigt ett knippe morötter. Hon menar att matlagningsprojektet är en utmärkt kick-off efter sommaren.
– Vid EPSO forskar vi om nutrition. Men att också arbeta praktiskt med mat är väldigt inspirerande och diskussionerna kring skärbrädor och spisar blir lite annorlunda.
– Världens totala matsvinn uppgår till cirka 1,3 miljarder ton per år, vilket motsvarar cirka 700 miljoner dollar. 88 miljoner ton mat slängs årligen inom EU. Varje EU-medborgare slänger drygt 70 kilo mat om året.
– Läs gärna Naturvårdsverkets rapport Vad görs åt matsvinnet? för tips på hur man kan minska sitt eget matsvinn.
– Food Rescue Parties är en internationell rörelse med syfte att lyfta frågan kring matsvinn. Studentföreningarna i Göteborg har sedan 2014 arrangerat olika evenemang där räddad mat stått på bordet.
Efterrätten består av smuldegspaj med päron, äpple, aprikos, sharon och rabarber, förklarar doktorand Anke Samulowitz som rört ihop smör och havregryn till toppningen.
– Smulpaj är ett fantastiskt sätt att gör något gott av nästan vilken överbliven frukt som helst.
Eftermiddagen innehåller också korta föreläsningar. Bland annat berättar Monica Hunsberger att FN:s hållbarhetsmål nummer 12:3 handlar om att halvera världens matsvinn till år 2030.
– Mat kastas i alla led: vid produktion, distribution, försäljning samt slutligen också av oss konsumenter. Förutom det självklart oetiska i att förstöra mat när miljoner människor svälter innebär svinnet också fler eroderade jordar, mer växthusgaser, ökade matpriser,
vattenbrist samt förlorad biodiversitet.
Paul Wallner från samarbetspartnern Resursrestaurangen förklarar att den tillvaratagna maten handlar om en winwin-situation.
– De grossister och handlare vi samarbetar med behöver exempelvis inte betala lika mycket till Renova för att de ska komma och slänga maten, eftersom vi ju tar hand om den.
Kan matsvinn också vara ett forskningsämne?
Ja, flera förslag dök upp under middagen, bland annat att studera attityder kring fula frukter samt att undersöka hur räddad mat kan uppmuntra till veganism.
– Vi gjorde av med cirka 30 kilo varor till middagen, förklarar Lauren Lissner. Men vi kastade inte det som blev över, istället fick middagsgästerna ta med sig det hem.
TEXT: EVA LUNDGREN
FOTO: ALLAN ERIKSSON
