RAPPORT. SUHF har nu släppt rapporten från den arbetsgrupp som undersökt behovet av ett betygsystem med flera steg i svensk högre utbildning.Rapporten konstaterar att flera olika betygsystem används inom svensk högre utbildning, och att det saknas nationell samordning.
Arbetsgruppen föreslår en vidare utredning om det bör införas en modell för att få fram ett examensbetyg genom ett meritvärde för hel utbildning i syfte att underlätta betygens kommunikativa funktion gentemot framför allt internationell utbildning och arbetsmarknad. Gruppen menar också att SUHF bör verka för att betygsstatistik följs uppårligen på nationell nivå. Arbetsgruppen tycker också att SUHF bör anordna forum för diskussion om betygssystem och betygssättning i svensk högskola under 2016 i samverkan med SFS. Relevanta aspekter är användningen av betygsskalor, målrelaterad bedömning, betygskriteriers roll för rättssäker examination, och arbetsmarknadens behov.
Rapporten är skriven av Hans Adolfsson, Ulf Dalnäs, Linda Gerén, Martin Hellström, Karin Kjellgren, Maria Knutson Wedel, Kave Noori och Fredrik Oldsjö på uppdrag av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Arbetsgruppen inrättades mot bakgrund av den konkurrenssituation som en internationaliserad utbildnings- och arbetsmarknad medför. Uppdraget gällde också att sprida erfarenheter av olika betygssystem mellan lärosätena och även titta på vad som händer i Europa kring betygsfrågan och erkännandefrågor.
Svensk högskola har fem olika betygsskalor: G/U, VG/G/U, 5/4/3/U, AB/BA/B/U och A/B/C/D/E/Fx/F. Ett stort antal lärosäten börjat använda sjugradiga betyg, som idag är den betygsskala i vilken näst flest betygssättningar sker. A–F-skalan är den enda betygsskala i vilken antalet betygssättningar ökat under perioden 2011–2014. Betygssättningen inom en och samma betygsskala varierar mellan olika lärosäten. Andelen studenter som till exempel får högsta betyg skiljer sig åt kraftigt.
Ur ett studentperspektiv kan det upplevas problematiskt att det är lättare att få höga betyg på vissa lärosäten än andra, särskilt mot bakgrund av att betygssättning är ett myndighetsbeslut och att studenter inte kan överklaga betygsbeslut. Betygssättningen följs inte upp på nationell nivå. Troligen saknas jämförande uppföljning också på lärosätesnivå eller på lägre nivåer inom lärosätet.
Här kan du läsa hela rapporten: www.suhf.se/nyheter-press/nyheter/betyg-i-hogre-utbildning
