BIDRAG. Logopedisk forskning är ofta tvärvetenskaplig och rör sig mellan medicin, språk och psykologi. Malin Antonsson, logoped samt postdoktor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, fick gehör för sin ansökan till Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Hennes projekt beviljas 6,6 miljoner kronor.

Att tappa ord eller ha svårigheter att delta i samtal med flera personer är vanligt för personer som drabbats av förvärvade hjärnskador eller neurologiska sjukdomar. Hur upplevs dessa språkliga och kommunikativa svårigheter av de personer som drabbas? Det ska logopeden Malin Antonsson och hennes forskarkollegor ta reda på. De ska bland annat undersöka hur de drabbades egna upplevelser av språkliga och kommunikativa svårigheter utvecklas över tid.

Kroniska svårigheter som påverkar livskvaliteten

Förvärvade hjärnskador och neurologiska sjukdomar är vanliga och får ofta konsekvenser för både språket och kommunikationsförmågan. Nästan alla neurologiska sjukdomar och tillstånd (exempelvis multipel skleros, stroke och Parkinsons sjukdom samt även hjärntumörer), kan ge konsekvenser för den språkliga eller kommunikativa förmågan.  Det kan handla om att ibland tappa ord eller svårigheter att delta i samtal med flera personer, vilket för individen som drabbas kan skapa stor frustration och leda till sociala begränsningar.

– För många som drabbas så är de språkliga och kommunikativa svårigheterna kroniska och något man lever med resten av sitt liv. Vi vet också att dessa svårigheter leder till sämre livskvalitet och begränsningar i vardagen. Men vi vet mindre om hur personernas egen upplevelse av dessa svårigheter förändras och utvecklas över tid och det är detta som vi kommer undersöka i projektet, berättar Malin Antonsson.

Samspel mellan subjektiva och objektiva svårigheter

Malin och hennes forskarkollegor ska genomföra två olika studier. Den ena studien är en stor enkätstudie där de ska undersöka hur personer med förvärvad hjärnskada eller neurologisk sjukdom upplever att språkliga och kommunikativa svårigheter påverkar vardagen. I den andra studien kommer de följa en grupp personer med förvärvad hjärnskada under två år års tid för att undersöka vad som händer med deras språk och kommunikation, samt hur det relaterar till deras egen upplevelse.

– Vi kommer att kombinera enkätdata med testdata för att följa personerna över tid och lära oss mer om vilka faktorer som är hindrande eller stöttande, eftersom det har viktiga kliniska implikationer för personers behov av rehabilitering, säger Malin och fortsätter:

– I projektet kommer vi även inkludera personer med post-COVID. Det finns flera internationella studier som visat att språkliga och kommunikativa svårigheter kan förekomma och likna de som finns hos personer med förvärvad hjärnskada.

Viktig bas för framtida interventionsutveckling

Rehabiliteringsinsatser kring språk och kommunikation ingår i de nationella riktlinjerna för flera patientgrupper, så som personer med stroke, Parkinsons sjukdom och MS. Trots detta varierar tillgången på insatser och rehabilitering kan oftast inte erbjudas i tillräcklig omfattning. Malin förklarar:

– Bristande resurser innebär att de med lindriga eller måttliga svårigheter nedprioriteras, vilket kan påverka deras chanser att återvända eller vara kvar i arbete.

– Eftersom detta projekt kommer att inkludera olika typer och grader av språkliga och kommunikativa svårigheter hoppas vi kunna lära oss mer om den gruppen med lättare nedsättningar som vi i nuläget saknar kunskap kring. Det långsiktiga målet med vår forskning är att bidra till bättre behandling och stöd för de som drabbats av förvärvad hjärnskada.

I projektet vill forskargruppen utveckla existerande teoretiska modeller kring hur språkliga och kommunikativa nedsättningar påverkar personer med hjärnskada.  Utöver de teoretiska bidragen så är förhoppningen att projektet ska ge en bas för framtida interventionsutveckling.

Hur känns det att ha fått beviljat ett så stort anslag från VR?

– Det känns såklart fantastiskt roligt och spännande, säger Malin.

– Logopedisk forskning hamnar ofta i gränslandet mellan humaniora och medicin, vilket är en utmaning när man söker medel. I detta projekt hoppas vi synliggöra en patientgrupp som hittills har fått liten uppmärksamhet både i forskning och i samhället i stort och vi hoppas att detta projekt är ett första steg mot en framtida interventionsutveckling, säger Malin.

AV: JOSEFIN BERGENHOLTZ