Magnus Simrén föreslås bli nästa prodekan

PRODEKANVAL. Samarbete är en viktig nyckel för de stora ekonomiska utmaningar som fakulteten står inför. Det är ett tydligt budskap från Magnus Simrén, som av valberedningen föreslås bli Sahlgrenska akademins nästa prodekan.

Det rådgivande valet av prodekan kommer att ske under perioden 1–10 november, elektroniskt, på samma sätt som dekanvalet genomfördes. Förslagen till dekan och prodekan har arbetats fram av en enig valberedning, i samråd med rektor. Rektor Malin Broberg kommer fatta det formella beslutet i båda dessa ärenden. Mer information om valet finns i artikeln ”Svar på vanliga frågor om det pågående dekanvalet” i Akademiliv.

Ett roligt uppdrag

Under de sex år Magnus Simrén varit ledamot i fakultetsstyrelsen har han fått insikt i frågor som är viktiga för fakulteten och som han själv också tycker är intressanta. När han fick frågan om han kunde tänka sig att bli prodekan behövde han därför inte fundera särskilt länge:

– Det blir roligt att arbeta för Sahlgrenska akademin de kommande åren och jag ser fram emot uppdraget.

I det dekanval som just avslutats vid Sahlgrenska akademin fick kandidaten Jenny Nyström stöd av 85 procent av de röstande (röstdeltagande 50 procent). Magnus berättar att han tidigare inte haft så mycket kontakt med Jenny, men att han talat med henne innan han beslutade sig för att acceptera nomineringen att bli prodekan:

– Vi är båda mycket samarbetsorienterade, och vi kommer att fördela arbetet sinsemellan. Min känsla är att vi tänker ganska lika om hur saker och ting borde skötas, samtidigt som jag upplever att vi kompletterar varandra mycket väl. Jag kan tänka mig att det blir naturligt att jag exempelvis hanterar frågor som rör ALF, med tanke på min kliniska erfarenhet. Men vi väntar med att diskutera våra roller och vad som ingår i prodekanuppdraget tills beslutet är fattat, säger Magnus Simrén.

Han konstaterar att ALF-systemet i vår region är välskött och att många satsningar gett goda resultat, men att det gäller att fortsätta utveckla förutsättningarna tillsammans med Västra Götalandsregionen så att vi även i framtiden har en ledande position inom klinisk forskning i Sverige.

Samarbete gynnar alla

Jag träffar Magnus Simrén på hans kontor i Wallenberglaboratoriet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där han kombinerar klinisk forskning och utbildning, och på sjukhuset tar han även emot patienter i sin roll som överläkare – något han vill fortsätta med någon dag i veckan även om han blir utsedd till prodekan på fakulteten. Utbildningsengagemang och visst forskningsansvar inser han att han inte kommer hinna med, men är glad över att ha kompetenta kollegor som kan ta över.

Wallenberglaboratoriet, och även Mag-tarmlab där den mer kliniskt orienterade delen av Magnus forskning äger rum, är en integrerad miljö, där det knappt går att dra någon gräns mellan akademiskt och kliniskt arbete, berättar Magnus Simrén. Här leder han en stor forskargrupp, som söker nya svar om IBS (irritable bowel syndrome, eller känslig tarm). Forskningen har en bred spännvidd, från epidemiologiska studier i stora befolkningsdatabaser, till patientnära klinisk och personcentrerad forskning, till studier av mekanismer på vävnads- och cellulär nivå.

Gruppen har eller har haft samarbeten med andra forskare från nästan alla av Sahlgrenska akademins sex institutioner.

– Det är min egen personliga erfarenhet att de mest framgångsrika projekten varit dem där jag samarbetat med andra, och det är min övertygelse att alla tjänar på samarbete. När vi nu går in i kärva tider blir samarbetet mellan institutionerna en nyckel till framgång. Vi kommer inte långt med protektionism, där vi skyddar våra egna enheter, utan alla mindre delar tjänar på att tillsammans skapa en starkare gemensam fakultet, säger Magnus Simrén, som vill sträva efter att se alla behov, även för de institutioner som är små, så att alla ingår i familjen.

Stora frågor under mandatperioden

Den kärvare ekonomiska situation som både vår fakultet och vår omvärld befinner sig i kommer att påverka oss mycket de närmsta åren.

– Vi har en tuff ekonomisk period framför oss och mycket av ledningsarbetet kommer fokusera på att vi ska komma så väl ut som möjligt. Det gäller också vår viktiga samverkanspartner Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som nu kämpar för att balansera sin ekonomi. Där är det vårt ansvar att se till att utbildning och forskning inte ställs emot de vårdbehov som sjukvården måste tillgodose. Forskning, utbildning och vård är alla lika viktiga delar av ett universitetssjukhus, säger Magnus Simrén.

Men trots ekonomisk försiktighet behöver fakulteten också blicka framåt, menar Magnus Simrén. Därför är Sahlgrenska Life fortsatt en fråga som ligger högt på agendan.

– Det är jätteviktigt för hela akademin att arbetet kring Sahlgrenska Life blir bra, och jag vet att det är särskilt betydelsefullt för ett flertal verksamheter. Här måste vi naturligtvis tänka oss för så att vi inte utarmar forskargrupperna utan ser till att ekonomin också blir hållbar.

– Vi får se till att jobba smart tillsammans och hitta bra gemensamma lösningar. Även om det kan finnas olika syn på satsningen Sahlgrenska Life inom fakulteten måste vi se till att det landar så bra som möjligt, säger Magnus Simrén.

Examen för fler studenter

En annan stor fråga – tydligt kopplad till fakultetens ekonomi – är de problem med genomströmning som många av våra utbildningsprogram kämpar med. De är en komplex fråga, där det inte finns någon enkel lösning, säger han, men sannolikt behövs mer stödjande åtgärder för att hjälpa de studenter som har förutsättningar att klara utbildningen men som riskerar avbryta sina studier. Att sänka kraven på studenterna är naturligtvis inte en del av lösningen. Efter examen ska dessa studenter kunna ta ansvar för andra människors liv och hälsa.

Ett annat utvecklingsområde är möjligheterna att söka och få internationella forskningsmedel. Magnus Simrén konstaterar att våra forskare är mycket framgångsrika när det gäller att ro hem forskningsmedel i nationell konkurrens, men att det finns utvecklingspotential när det gäller internationella anslag, särskilt anslag från EU.

AV: ELIN LINDSTRÖM
FOTO: JOHAN WINGBORG