SAMVERKAN. I Rwanda pågår ett omfattande forskningsprojekt som undersöker faktorer som kan leda till undernäring bland små barn, med målet att fler barn ska få växa och utvecklas normalt. En av de forskare som arbetar i projektet är Diane Rinda, doktorand vid både Göteborgs universitet och University of Rwanda.
Liksom i många andra låginkomstländer är undernäring vanligt bland små barn i Rwanda. På landsbygden kan vart tredje barn under fem år lida av undernäring, och på vissa platser kan det problemet vara ännu vanligare. Regeringen har gjort flera insatser, som haft god effekt i vissa områden men inte i andra.
– Undernäring är ett komplext problem som behöver angripas från alla vinklar, och det är också vad vi gör i detta projekt. De faktorer som spelar in handlar om allt från jordbruk, vattenteknik, geografiska förutsättningar, familjestrukturer, psykologi, jämställdhetsfrågor och individuella faktorer. De faktorer som behöver angripas spänner alltså från region till hushåll till individ, säger Diane Rinda.
Undernäring kan få mycket allvarliga konsekvenser, för individen och även för kommande generationer. För små barn kan underskottet av energi och näringsämnen påverka både den fysiska och mentala utvecklingen, och kan i värsta fall leda till kroniska skador.
Identifierar faktorer
Diane Rinda är epidemiolog med bakgrund som sjuksköterska. Hon är doktorand inom det stora samverkansprojektet mellan University of Rwanda och svenska lärosäten som finansieras av biståndsorganisationen Sida. När jag träffar henne har hon spenderat sina första två månader vid Göteborgs universitet. Inom kort ska hon få resa hem igen till Rwanda och sin familj, men kommer tillbaka till Sverige i höst igen.
Det tvärvetenskapliga projektet med fokus på undernäring omfattar totalt åtta doktorander och två postdoktorala forskare inom olika vetenskaper. Målet är att förstå vilka nyckelfaktorer som går att påverka för att minska undernäringen bland mödrar och barn.
Projektet har redan samlat in data i alla distrikt i Norra provinsen. Omkring 630 hushåll har fått besök av datainsamlare, som ställt en rad frågor till mödrar med barn upp till tre år, med ett frågeformulär som utformats av forskarlaget.
– Formuläret innehöll frågor om sociodemografiska och psykosociala faktorer, hälsofrågor relaterade till barnet och mamman, och dessutom faktorer som våld i familjen, mammans mentala hälsa, jämställdhetsfrågor, matvanor, jordbruk och tillgången till boskap. Projektet tar också stöd av Geographical Information Systems (GIS) för att kartlägga tillgång på rent vatten, jordmånskvalitet, väderförhållanden, avstånd till vårdinrättningar och andra faktorer, berättar Diane Rinda.
Omfattande material
Även fysiska undersökningar har genomförts i hushållen. Det insamlade forskningsmaterialet omfattar också både blodprover och avföringsprover, liksom antropometri, det vill säga mänskliga kroppsmått, särskilt med avseende på kroppens storlek, form, styrka och arbetsförmåga.
Ytterligare information har samlats in, bland annat om kvaliteten på den mjölk som konsumeras i hushållet och hur boskapen förvaras.
I Diane Rindas avhandlingsarbete ingår även ett annat forskningsspår, där hon etablerar ett mödravårds- och nyföddhetsregister i Rwanda, som anpassats baserat på det register som sedan länge finns i Sverige. Med målet att kunna rulla ut ett register för användning inom mödra- och nyföddhetsvård har hon också påbörjat insamlingen av data, bland annat om den prenatala mödravården, förlossningskomplikationer, nutrition och låg födelsevikt.
Ett land på väg framåt
Genom sina expertkunskaper kommer Diane Rinda kunna bidra till hälsa i samhället genom forskning och kapacitetsuppbyggnad inom mödra- och barnavård. Det fruktansvärda folkmordet i Rwanda 1994 påverkade hela Rwandas befolkning. Själv föddes hon i ett flyktingläger i grannlandet Demokratiska Republiken Kongo, dit hennes föräldrar flytt efter etniska oroligheter i Rwanda under 1960-talet.
– När jag kom till Rwanda var jag nästan sex år gammal. Det var några månader efter det att folkmordet avslutats. Jag var bara ett barn, men jag minns fortfarande de döda kroppar jag då såg på marken.
Hon tillägger:
– Idag är Rwanda ett uthålligt land med anmärkningsvärda framsteg inom alla sektorer. Enhet och försoning var den enda lösningen för att återuppbygga landet genom förlåtelse.
Utvecklingen i Rwanda är idag på stark frammarsch inom alltifrån hälsosektorn, styrelseformer och utbildning. Mödra- och barnadödligheten har minskat betydligt genom förebyggande arbete. Landet har ett välfungerande hälsosystem med hälso- och sjukvårdsarbetare, och främjar jämställdhet och utbildning för alla.
– Det program för skolmat som regeringen nyligen startade är en av flera lösningar för att tackla undernäringsproblem. Även om landet fortfarande kämpar med fattigdomsfrågor, arbetar alla sektorer hand i hand och stödjer forskningsbaserade bevis och innovationer för att ta itu med fattigdom och undernäring och andra samhällsfrågor, säger Diane Rinda.
AV: ELIN LINDSTRÖM
