KLINISK FORSKNING. Araz Rawshani drivs av en vilja att forskningsresultat snabbt ska ha betydelse för vården, helst redan dagen efter att de publicerats. Med hjälp av artificiell intelligens skapar hans grupp kraftfulla bedömningsstöd för hela vårdkedjan vid hjärtstopp och kranskärlssjukdom.
Araz Rawshani kombinerar sitt arbete som ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhusets kardiologklink med forskning på Göteborgs universitet. Han har just fått en klinisk forskartjänst vid Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine (WCMTM) som gör det möjligt för honom att ägna halva sin arbetstid åt forskning.
Direkt nytta
Araz disputerade 2015 med en avhandling om socioekonomiska aspekter av diabetes och kardiovaskulär sjukdom, där studierna baserades på det svenska nationella diabetesregistret. Under många år fortsatte han sedan driva mycket framgångsrik epidemiologisk forskning, som ledde till publiceringar i flera av världens ledande medicinska tidskrifter. Men en stark vilja att skapa forskningsresultat som snabbare kommer patienter till nytta har lett till att han bytt spår för sin forskning.
Han är också registerhållare för Svenska Hjärt- och lungräddningsregistret.
– Jag kommer från en traditionell epidemiologisk forskartradition, men jag började ifrågasätta mig själv. Jag ville göra mer direkt nytta för samhället eller för patienten, som jag ser som slutkunden för den forskning jag gör, säger Araz och fortsätter:
– Jag började arbeta med tekniska lösningar som snabbare kan omsättas i implementeringar i vården. Så småningom vill jag också göra randomiserade kliniska prövningar för att verkligen göra nytta.
Hans forskningsstrategi har ändrats under de senaste åren. Numera initierar han bara forskningsprojekt som har en tydlig möjlighet att implementeras i vården direkt efter att resultaten är publicerade. Detta är den stora fördelen med klinisk forskning, hävdar Araz, nämligen möjligheten att på förhand bedöma den potentiella kliniska användbarheten.
– Bra klinisk forskning leder till ny kunskap. Ännu bättre klinisk forskning hjälper patienter med reella behov eller vårdgivaren, från deras egna perspektiv, säger Araz.
Bättre diagnostik
Forskningen i gruppen handlar både om hjärtstopp och om kranskärlssjukdom. För kranskärlssjukdom utvecklar han nya diagnosmetoder med stöd av AI, som blir både snabbare, billigare och säkrare.
– Vi utvecklar AI-baserade beslutsstöd som kan hjälpa läkare se till att de patienter som får kranskärlsoperationer är de som faktiskt får nytta av operationen. Det är algoritmer som vi tränar på bilddata med maskininlärning, berättar Araz, och fortsätter:
– Vi tror och vet att vi kan få fram beslutsstöd som är automatiserade med AI som kan hjälpa alla läkare att nå samma diagnostiska precision som de främsta experterna på området. Läkares beslut kan variera beroende på olika mänskliga faktorer, och ett AI-baserat stöd kan hjälpa kliniker ta bästa möjliga beslut i varje enskilt fall.
Förvarna patient om hjärtstopp
När det gäller hjärtstopp har Araz och hans kollegor redan publicerat flera beslutsstöd för olika skeden i vårdkedjan, och ytterligare stöd är på väg ut. De bedriver också forskning som ska leda till system som kan förvarna patienter om att de kan vara på väg mot ett hjärtstopp.
– Målsättningen är att systemet ska användas av patienter som bär någon form av hjärtövervakning, exempelvis en inopererad pacemaker eller defibrillator. Istället för att systemet ska reagera på en pågående allvarlig hjärtrytmrubbning ska den istället förvarna om att en sådan är förestående, vilket kan förebygga hjärtstopp, säger Araz.
Bättre hjärtlungräddning utanför sjukhus
I hans forskningsplan ingår också att genomföra en omfattande interventionsstudie för att undersöka om ett helt nytt angreppssätt vid hjärtstopp utanför sjukhus kan ge fler möjlighet att överleva. Den nya interventionen innebär ett tillägg till traditionell hjärtlungräddning som kan genomföras utanför sjukhus eller i ambulans. Enligt hypotesen kan tillägget ge ett högre blodtryck i hjärtat och hjärnan under hjärt-lungräddning och därmed öka syresättningen i vitala organ.
– Det är en rimlig teori att vår nya intervention borde kunna ge bättre effekt av hjärtlungräddningen. Vi planerar att genomföra en klusterrandomiserad klinisk studie, där ett landsting i taget ska randomisera patienter med hjärtstopp utanför sjukhus till att få traditionell hjärtlungräddning eller den nya interventionen.
AI som en fundamental del av klinisk forskning
Hans forskargrupp har arbetat med maskininlärning (AI) under flera år. De flesta doktorander och forskare i forskargruppen arbetar med någon form av maskininlärning.
– Det är först nu som forskare och kliniker börjar förstå hur kraftfullt AI är. Ytterst få saker kommer ha lika stor betydelse för vården och forskningen under kommande år. Vår uppgift som forskare är att leverera kraften i AI till vården och patienten. Det kommer förbättra utfallen och effektivisera vården.
Sverige och Göteborg befinner sig i god position för att bli världsledande inom detta område, vilket är ett resultat av en mångårig satsning på infrastruktur och kompetensutveckling inom stordataanalys.
AV: ELIN LINDSTRÖM
FOTO: JOHAN WINGBORG
