Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
Foto: Getty images.

AI stöttar läkare i svåra beslut vid hjärtstopp

13 februari, 2023

NY STUDIE. När patienter vårdas efter hjärtstopp kan läkare nu få veta hur det gått för tusentals andra liknande patienter, genom att mata in uppgifter om patienten i en webbaserad app. Forskare vid Göteborgs universitet har utvecklat tre sådana beslutstöd för hjärtstopp, som kan komma att göra stor skillnad i läkares arbete. 

Beslutstöden publiceras fritt tillgängliga att ladda ned som applikation på en webbsida. Resultaten från algoritmen måste dock tolkas av personer med sådan kompetens. AI-baserade beslutsstöd är på stark frammarsch på många områden i vården, och det pågår omfattande diskussioner om hur dessa bäst ska komma till nytta för vården och för patienterna.

Beslutstöden baseras på data från tiotusentals patientfall från Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret. Forskarna vid Göteborgs universitet har använt en avancerad form av maskininlärning för att lära prediktionsmodellerna att känna igen olika faktorer som påverkat tidigare utfall. Algoritmerna kan ta hänsyn till en stor mängd olika faktorer som exempelvis rör omständigheter kring hjärtstoppet, vilken behandling som givits, tidigare sjukdomar, läkemedel, samt socioekonomisk status.

Nya evidensbaserade metoder

Det kommer dröja några år innan AI-baserade beslutstöd sannolikt ingår i officiella rekommendationer för hjärtstopp, men det står läkare fritt att använda nya evidensbaserade metoder som dessa prediktionsmodeller. Forskargruppen som arbetar med beslutstöden för hjärtstopp leds av Araz Rawshani, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset:

Araz Rawshani, forskargruppsledare på Institutionen för medicin vid Göteborgs universitet, ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och registerhållare för Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret. Foto: Johan Wingborg.

– Jag och mina kollegor som testat verktyget ser en stor potential i dess användning i vår kliniska vardag. Ofta innebär svaret från beslutsstödet att läkaren stärks i en uppfattning hen redan kommit fram till. Det hjälper oss att inte utsätta patienter för plågsam vård som inte kommer att gagna patienten, samtidigt som det sparar på sjukvårdens resurser, säger Araz Rawshani.

Han betonar dock att beslutsstödet fortfarande är på ett forskningsstadium och att det inte har implementerats i Sahlgrenska Universitetssjukhusets riktlinjer ännu. Det kan dock användas för att göra en beräkning av överlevnad, på samma sätt som exempelvis Nationella Diabetesregistret bistår läkare och sjuksköterskor med en så kallad riskmotor (läs mer här).

Hög träffsäkerhet

Hittills har forskargruppen publicerat två beslutsstöd. Den ena prediktionsmodellen kallas SCARS-1, och presenteras i Lancet-tidskriften eBioMedicine. Detta beslutsstöd anger om ett patientfall liknar andra fall som tidigare överlevt eller avlidit 30 dagar efter sitt hjärtstopp.

Träffsäkerheten är ovanligt hög. Baserat endast på de tio mest betydelsefulla faktorerna har modellen en sensitivitet på 95 procent och en specificitet på 89 procent. Det så kallade AUC-ROC-värdet för modellen är 0,97. Högsta möjliga AUC-ROC-värde är 1,0 och gränsen för en kliniskt relevant modell är 0,7.

En av flera pusselbitar

Detta beslutsstöd har utvecklats av Fredrik Hessulf, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och narkosläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal.

Fredrik Hessulf, specialistläkare anestesi och intensivvård, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Foto: Elin Lindström

– Beslutstödet är en av flera pusselbitar i det stora pussel som är läkarens totala bedömning av en patient. Vi har en mängd olika faktorer att ta ställning till när vi ska besluta om vi ska fortsätta med hjärtlungräddning. Det är en mycket tuff behandling som vi bara ska ge till patienter som kommer ha nytta av den och som har möjlighet att leva ett för dem värdefullt liv efter tiden på sjukhuset, säger Fredrik Hessulf.

Beslutstödet baseras på 393 olika faktorer som påverkar chansen att en patient överlevt sitt hjärtstopp 30 dagar efter händelsen. Den höga träffsäkerheten i modellen kan förklaras av det stora antalet patientfall som algoritmen baseras på (drygt 55 000 fall) och att tio av de nästan 400 faktorerna visade sig ha mycket stor påverkan på överlevnaden. Den klart viktigaste faktorn var om hjärtat fått tillbaka en bärande hjärtrytm igen när patienten kom in till akutintaget.

Risken för ett nytt hjärtstopp

Det andra publicerade beslutstödet har presenterats i tidskriften Resuscitation. Detta beslutsstöd är baserat på data från de patienter som överlevt sitt hjärtstopp utanför sjukhus till att skrivas ut från sjukhus. Modellerna har baserats på 886 faktorer hos 5098 patientfall från Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret. Detta beslutsstöd syftar dels till att hjälpa läkare att identifiera vilka patienter som riskerar ett nytt hjärtstopp eller död inom ett år efter utskrivning från sjukhus efter hjärtstopp. Det syftar även till att lyfta vilka faktorer som har betydelse för långtidsöverlevnad vid hjärtstopp, en aspekt vid hjärtstopp som inte varit välstuderad.

Gustaf Hellsén, forskande läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset knuten till Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Foto: Elin Lindström

– Träffsäkerheten för detta beslutsstöd är hyfsat god. Det kan med ungefär 70 procents säkerhet förutse huruvida patienten avlidit eller fått ett nytt hjärtstopp inom ett år eller inte. Likt Fredriks beslutsstöd har även detta beslutsstöd en styrka i att ett fåtal faktorer kan prediktera utfallet nästan lika väl som modellen med flera hundra variabler, säger den forskande läkaren Gustaf Hellsén, som arbetat fram detta beslutsstöd.

Han fortsätter:

– Vi hoppas kunna vidareutveckla prediktionsmodellen för att öka precisionen. Redan nu kan den vara ett stöd för läkare att identifiera faktorer av betydelse för överlevnad hos hjärtstoppspatienter som ska skrivas ut från sjukhusen.

Tre beslutsstöd för olika aspekter av hjärtstopp

I dagsläget finns beslutsstödet SCARS-1 (om överlevnad och neurologisk funktion 30 dagar efter hjärtstopp – utvecklat av Fredrik Hessulf) tillgängligt som webbapplikation för användning. Inom kort lanseras också en webbapplikation för beslutstödet om risken för nytt hjärtstopp efter utskrivning – utvecklat av Gustaf Hellsén. Under året planeras även ett tredje beslutsstöd publiceras (om hjärtstopp som inträffar på sjukhus).

Här kan läkare och annan vårdpersonal läsa mer om beslutsstöden och ladda hem applikationer: http://gocares.se

  • Titel: Predicting Survival and Neurological Outcome in Out-of-Hospital Cardiac Arrest Using Machine Learning: The SCARS Model; eBioMedicine
  • Titel: Predicting recurrent cardiac arrest in individuals surviving Out-of-Hospital cardiac arrest; Resuscitation

AV: ELIN LINDSTRÖM

Av: Elin Lindström
Taggat med: Artificiell intelligens (AI), beslutsstöd, hjärtstopp, institutionen för medicin, maskininlärning, Ny studie, Plötsligt hjärtstopp, vetenskaplig publicering

GLAD SOMMAR!

Akademilivs nyhetsbrev är tillbaka onsdag 21 augusti.

Kontakta din institution för att lägga in din händelse i Medarbetarportalens kalendarium

  • Biomedicin: Kristian Kvint: kalender@biomedicine.gu.se
  • Core Facilities: Amelie Karlsson: amelie.karlsson.2@gu.se
  • Kliniska vetenskaper: Katarina Olinder Eriksson: klinvet@gu.se
  • Medicin: Nina Raun; kommunikation@medicine.gu.se
  • Neurovetenskap och fysiologi: Josefin Bergenholtz; kommunikation@neuro.gu.se
  • Odontologi: Johan Thompson; info@odontologi.gu.se
  • Sahlgrenska akademins kansli: och fakultetsgemensamma kalenderhändelser Åsa Ekvall; info@sahlgrenska.gu.se
  • Vårdvetenskap och hälsa: Karin Mossberg; vardvetenskap@fhs.gu.se

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED JUNE 2024]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated on a monthly basis.
Current and previous newsletters are also available in the Staff Portal.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Fler nyheter

Nyheter på sajten har inte uppdaterats sedan maj månad – utlysningar fortsätter samlas på akademiliv.se

13 juni, 2024

NYHETER. Efter den omfattande kraschen av Akademilivs sajt i maj månad har sajtens nyhetsdel inte uppdaterats. Sajten är nu uppe igen, och det f … [Read More...]

En personlig död – chans att vinna Björn Fagerbergs nya bok

27 maj, 2024

NY BOK. Under sitt liv som invärtesmedicinare har Björn Fagerberg varit med om många dödsfall som han alltid hanterat professionellt i sin yrk … [Read More...]

Alba Corell ger rapport från ett hjärntumörmöte på hög nivå 

20 maj, 2024

KRÖNIKA. Nyligen avslutades den Skandinaviska Neuro-onkologiska gruppens (SNOG) sammankomst i Göteborg. Professor Asgeir Jakola stod som värd och … [Read More...]

Gudmundur Johannsson prisad med europeisk medalj

20 maj, 2024

UTMÄRKELSE. Professor Gudmundur Johannsson fick nyligen ta emot 2024 års European Hormone Medal under mötet European Congress of Endocrinolgy i St … [Read More...]

Från Sydafrika till Sverige: forskningssamverkan för att förbättra gravida kvinnors hälsa

17 maj, 2024

GLOBAL HÄLSA. På det dynamiska universitetssjukhuset Tygerberg Hospital i Kapstaden arbetar ett hängivet forskarteam under ledning av Lina Be … [Read More...]

Sara Bjursten och Anna Wenger får Assar Gabrielssons pris 2024

17 maj, 2024

UTMÄRKELSE. Stiftelsen Assar Gabrielssons Fond har utsett Anna Wenger till pristagare i kategorin basvetenskaplig forskning och Sara Bjursten … [Read More...]

Hon gör residency i USA med läkarexamen från Göteborg

17 maj, 2024

STUDENT. Att få göra sin ”residency” inom ortopedi i USA är en ouppnåelig dröm för många nyutbildade amerikanska läkare. Nu har Janina Kaarre, med … [Read More...]

En heldag för doktorander med fokus på mental hälsa

16 maj, 2024

DOKTORAND. För sjätte gången har Sahlgrenska akademins doktorander bjudits in till PhD Day, organiserad av Doktorandrådet. Dagen gav bland annat k … [Read More...]

Kaj Blennow rankas högst i Sverige  inom neurovetenskap

16 maj, 2024

UTMÄRKELSE. I årets upplaga av forskarrankningen från Research.com inom ämnet neurovetenskap placeras Kaj Blennow på plats 17 på den inter … [Read More...]

Linda Wass gör postdok vid Stanford med ALF-medel

14 maj, 2024

ALF-MEDEL. Den biomedicinska analytikern Linda Wass har just installerat sig i Stanford i Kalifornien där hon ska göra en två år lång period som p … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor