FORSKNING SOM PÅVERKAR. Det finns inga regler som bestämmer hur tillgången till utevistelse och naturupplevelser ska ske för äldre personer som bor på särskilda boenden i Sverige. Göteborgs universitet, Chalmers och Sveriges lantbruksuniversitet driver ett gemensamt forskningsprojekt som bland annat kartlägger tillgången till utemiljöer för alla särskilda boenden i Sverige.
Forskningsprojektet ingår i forskarskolan Gothenburg Research School of Health Engineering (GRSHE), i samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nyligen beskrevs projektet i ett inslag i TV4 Nyheterna.
Madeleine Liljegren är dubbelexamendoktorand vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Hon är fysioterapeut, specialist inom äldres hälsa, har en masterexamen inom landskapsarkitektur och klinisk erfarenhet från särskilda boenden. Tillsammans med sin handledare Helle Wijk, sjuksköterska, professor vid Göteborgs universitet och gästprofessor vid Chalmers tekniska högskola genomför hon ett forskningsprojekt om utemiljöer vid särskilda boenden. I forskningsprojektet ingår även handledarna Göran Lindahl, arkitekt, professor vid Chalmers tekniska högskola och Anna Bengtsson, landskapsarkitekt, lektor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Hänsyn till äldres hälsa
Projektet om utemiljöer befinner sig i skärningspunkten mellan vårdvetenskap, arkitektur och landskapsarkitektur. Alla dessa tre perspektiv behövs för att det ska utvecklas hälsofrämjande utemiljöer, där hänsyn tas till de äldres behov och önskemål, i syfte att möjliggöra för utevistelse för de äldre personerna.
– Jag vet själv hur bra jag mår av att få komma utomhus en stund och ta en paus. För omkring tio år sedan, när jag arbetade som fysioterapeut på särskilda boenden, började jag fundera över varför jag så sällan såg de äldre personerna utomhus, berättar Madeleine Liljegren.
Det väckte en nyfikenhet hos henne att undersöka området vidare. Efter studier vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp om utemiljöer i vårdsammanhang skrev hon ett examensarbete om hur utemiljön kan fungera som vårdmiljö för äldre personer som bor på särskilda boenden, utifrån perspektiven fysisk aktivitet och fallprevention.
– Rent fysiologiskt har utevistelse också visats ha goda effekter för människans hälsa. Att vara ute en stund på dagen har en positiv påverkan på bland annat sömn, tidsorientering, aptit, skelett, puls, blodtryck och mobilitet, säger Helle Wijk.
Utemiljön som ett komplement
För fysioterapeuten Madeleine Liljegren är utemiljön en värdefull tillgång, inte bara för att de äldre personerna ska få möjlighet till utevistelse, utan även i samband med rehabiliteringsinsatser för personer med fysiska funktionsnedsättningar:
– Utemiljön fungerar som ett komplement till innemiljön. För att en person ska få en meningsfull vardag är det betydelsefullt att hen kan välja var i den fysiska miljön hen vill vara, inomhus eller utomhus, säger hon och fortsätter:
–Traditionellt genomförs rehabilitering inomhus där markunderlaget är plant, men det är också betydelsefullt att personerna får tillgång att genomföra rehabilitering i miljöer som ställer ökade krav på funktionsförmågan och som är vanligt förekommande miljöer i vardagslivet. Det handlar om att skapa trygghet och minimera risken för fallolyckor. Utemiljön bidrar med variation avseende underlag, så som asfalt, trottoarkanter, gräs och grus, samt variation avseende lutning på marken, kvaliteter som inte går att återskapa inomhus.
Tillgång till utemiljö
Den första delstudien i Madeleine Liljegrens avhandlingsarbete fokuserar på att undersöka tillgången till utemiljöer vid särskilda boenden på nationellt plan. Det saknas kunskap om hur det faktiskt ser ut, men 2016 visade en avhandling från Karolinska Institutet – vars huvudsyfte inte var att kartlägga tillgången till utemiljö – att fem av de tjugo boenden som ingick i studien saknade utemiljö.
– Bara en procent av de särskilda boenden som finns i Sverige var representerade i den studien, men av dessa tjugo boenden saknade en fjärdedel tillgång till egen utemiljö. Vi hoppas att den siffran inte kommer vara lika hög när vi genomfört vår fullskaliga studie, men det går inte att säga innan vi har resultaten. Om siffran skulle stå sig på nationell nivå skulle det kunna röra sig om cirka 500 särskilda boenden där äldre inte har tillgång till utemiljö. Att inte ha möjligheten att vistas utomhus kan leda till en känsla av att vara instängd, vilket kan påverka hälsan negativt, säger Madeleine Liljegren.
I samarbete med Socialstyrelsen har forskarna sammanställt en nationell förteckning med samtliga särskilda boenden (totalt omkring 2 000) och begärt ut ritningar för dessa boenden från kommunernas bygglovsenheter (totalt 290 kommuner). Med hjälp av två forskningsassistenter analyseras nu ritningarna efter fyra olika identifierade zoner i kontakt med utemiljö (zon 1: uppleva naturkontakt inifrån genom fönster, zon 2: ha tillgång till uteplats eller balkong, zon 3: att boendet har en egen utemiljö i anslutning till byggnaden samt zon 4: att det finns grönområden i omgivningen). Studien är tidskrävande och forskarna räknar med att preliminära resultat först kan vara klara om ett år.
Evidensbaserad riktlinje
Ett viktigt mål för avhandlingsarbetet är att fler äldre personer som bor på särskilda boenden ska få möjlighet att kunna välja att vistas utomhus som ett komplement till att vistas inomhus. En av delstudierna syftar till att utarbeta en evidensbaserad riktlinje över betydelsefulla kvaliteter i utemiljön. Riktlinjen planeras därefter, i påföljande delstudie, att omvandlas till en evidensbaserad arbetsmetod för design, planering och utvärdering av utemiljöerna. Arbetsmetoden är tänkt att utgöra stöd för professioner som arbetar med utformning av dessa miljöer. Olika intresseorganisationer och myndigheter involveras i projektet, bland annat Boverket. Denna myndighet har exempelvis rekommendationer kring utemiljöers storlek vid förskolor och skolor – rekommendationer som saknas för utemiljöer vid såväl särskilda boenden, sjukhus och vårdcentraler.
– Den som bor i ett särskilt boende har rätt till en god och hälsofrämjande boendemiljö. Att kunna förflytta sig mellan inne- och utemiljö påverkar dessutom möjligheterna för socialt umgänge, säger Helle Wijk.
Projektet om utemiljöer finansieras bland annat av Familjen Kamprads stiftelse, som bett att få följa ett av sina projekt närmare än vanligt. Forskargruppen har därför en blogg där projektets utveckling beskrivs regelbundet under hela projektperioden (2021-2025).
Ny bok om vård, omsorg och rehabilitering utomhus
Madeleine Liljegren och Helle Wijk är två av totalt 58 författare bakom den nyutkomna boken ”Vård, omsorg och rehabilitering utomhus – teori, praktik och nya perspektiv”. Bokens innehåll fokuserar på hur utemiljöer kan användas i vård-, omsorgs- och rehabiliteringssammanhang vid exempelvis särskilda boenden, sjukhus och vårdcentraler. Boken sammanfattar det aktuella evidensläget, ger aktuella exempel på hur inslag av natur och utemiljöer kan användas i praktiken samt målar upp en framtidsspaning.
Boken är den första svenska kurslitteraturen som beskriver hur fysiska utemiljöer kan användas som ett komplement till innemiljöer inom vård, omsorg och rehabilitering. Den är tänkt att läsas av studenter, yrkesverksamma och beslutsfattare inom vård, omsorg och rehabilitering. Även yrkesverksamma inom utformning, anläggning och skötsel av utemiljöer samt djur- och naturbrukspersonal kan finna boken intressant.
Ger goda exempel
Boken beskriver både teoretiskt och praktiskt förutsättningarna för att lyckas med insatser utomhus inom regionala, kommunala och privata sammanhang.
Det finns betydande evidens för att naturkontakt, dagsljus och utevistelse är gynnsam för hälsa, men att använda utemiljön för vård, omsorg och rehabilitering har ännu inte fått fullt genomslag i Sverige. Ett gott exempel som boken lyfter fram från den regionala kontexten är intensivvårdsavdelningen på länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Där har en utemiljö utvecklats så att de mest sköra personerna kan få möjlighet att vistas utomhus, fortfarande uppkopplade mot all den tekniskt avancerade övervakningsutrustning som deras tillstånd kräver. Andra exempel kommer från kommunala verksamheter samt att erbjuda insatser i rehabiliteringsträdgårdar och i skogsmiljö. Att även inkludera djur, exempelvis sociala tjänstehundar i insatser riktade till personer med särskilda behov, är också ett perspektiv som är i fokus.
Här kan du läsa mer om forskningsprojektet OUT-FIT: https://www.gu.se/forskning/out-fit
AV: ELIN LINDSTRÖM
