NY STUDIE. Motion, socialt umgänge och en känsla av sammanhang. Nu har effekterna av den allt populärare seniorsporten gåfotboll undersökts i en svensk vetenskaplig studie. Resultaten visar att sporten främjar hälsan och har potential att få fler att träna långt upp i åren.
Studien har gjorts i samarbete mellan Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), Centrum för Hälsa och prestationsutveckling vid Göteborgs universitet och Svenska Fotbollförbundet, inom ramen för projektet Gåfotboll för hälsa.
Gåfotboll liknar vanlig fotboll men spelas oftast på mindre plan med färre spelare per lag och i gångtempo, där en fot alltid ska ha markkontakt. Ett fåtal studier har undersökt hur sporten kan förbättra fysisk och psykisk hälsa och ge ökade sociala kontakter. Dock har tidigare studier främst undersökt äldre män, och det har saknats studier i en svensk kontext.
Tester i fält och labb
I den nu aktuella studien ingick 65 gåfotbollsspelare från klubbarna Enskede IK, IFK Viksjö och IF Elfsborg. Spelarna deltog i upp till fyra fälttester med sexmannalag i två halvlekar om 20 minuter vardera. Vid ett tillfälle genomförde deltagarna olika tester i laboratorium, bland annat av styrka, kondition, balans och hoppförmåga. De fick också fylla i en enkät med frågor om gåfotboll, sociodemografi (ålder, kön, utbildning med mera), levnadsvanor och hälsa.
Den undersökta gruppen bestod av 45 män och 20 kvinnor, med en medelålder på 71 år och en liknande hälsoprofil som folk i allmänhet i deras ålder. Två tredjedelar hade övervikt (BMI över 25) och närmare hälften hade diagnosen högt blodtryck.
Utövarna hade något bättre kondition, gripstyrka, balans, benstyrka och hoppförmåga än normalbefolkningen. Deras fysiska aktivitetsmönster, uppmätt med rörelsemätare under sju dagar, liknade det hos yngre personer (50-64 år) ur normalbefolkningen.
GPS-data visade att deltagarna i snitt förflyttade sig 2,4 kilometer (2,5 för män och 2,2 för kvinnor) under 40 minuters gåfotbollspel. Medelhjärtfrekvensen var 131 slag per minut i första halvlek och 133 i andra. På den 20-gradiga Borgskalan, en skattningsskala för upplevt fysisk ansträngning, placerade sig deltagarna på 12,1 för första halvlek och 12,9 för andra.
Intensitet som passar många
Både före och efter genomfört gåfotbollspass skattade deltagarna sitt välbefinnande högre. Främsta skälen till att delta i organiserad gåfotboll uppgavs vara umgänge med andra, motion och träning, att vara del i ett sammanhang och lag samt att man spelat fotboll och saknade det.
– Sammantaget indikerar resultaten att ett 40 minuters gåfotbollpass är en medelintensiv aktivitet för den studerade målgruppen, säger Helena Andersson, högskolelektor på GIH och nu verksam på Umeå universitet.
– Studien visar också att deltagarna inte enbart utgör en grupp välmående och redan aktiva, de kommer från olika bakgrund och sammanhang. Detta öppnar för att många fler kan inkluderas och vara aktiva långt upp i åren, konstaterar Elin Ekblom Bak, högskolelektor på GIH.
– Gåfotboll motsvarar ungefär vad som ofta brukar avses när patienter föreskrivs Fysisk aktivitet på recept, FaR, i syfte att förebygga och behandla sjukdomar, säger Mats Börjesson, professor på Göteborgs universitet. För att gåfotboll ska kunna bli ett alternativ i FaR, så vill vi nu gå vidare med en så kallad interventionsstudie där gåfotboll testas som behandling.
AV: MARGARETA GISTAFSSON KUBISTA
