Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Nobelpriset i kemi: ”Gensaxen reflekterar betydelsen av basvetenskap” 

7 oktober, 2020 Kommentera

NOBELPRIS. Årets Nobelpris i kemi går till forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för deras upptäckt av den så kallade gensaxen.
– Priset visar hur grundläggande forskning kan leda till stora upptäcker, säger Anne Farewell, docent i mikrobiologi vid Göteborgs universitet. 

Gensaxen, med det vetenskapliga namnet CRISPR/Cas9, har sitt ursprung i studier av en ovanlig DNA-sekvens i bakterier utan någon uppenbar tillämpning.  

Anne Farewell. Foto: Jonas Boström.

− Men de två kvinnor som får priset idag tog den grundforskningen vidare och utvecklade den till ett viktigt verktyg som idag används i de flesta molekylärbiologiska laboratorier, säger Anne Farewell. 

Med hjälp av gensaxen kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i ett stort antal celler och organismer, i allt från bakterier till mänskliga celler.  

− Före gensaxen fanns det tekniker för att göra detta, men de tenderade att vara specifika för vissa typer av celler, var tidskrävande och riskerade att ge oönskade förändringar i arvsmassan, säger Anne Farewell. 

Använder metoden dagligen

Ruth Palmer, professor i molekylär cellbiologi, var tidigare kollega med nobelpristagaren Emmanuelle Charpentier när hon var verksam i Umeå. Nu leder Ruth Palmer en forskargrupp vid Göteborgs universitet, som i stort sett varje dag använder CRISPR/Cas9 i forskningen om barncancerformen neuroblastom. 

Ruth Palmer. Foto: Johan Wingborg.

– Innan den nya metoden var det mycket jobbigare att göra genförändringar och det tog väldigt lång tid. Ett experiment kunde då ta flera år, nu kanske det tar några veckor eller några månader. Metoden är en game-changer för biologisk och medicinsk forskning eftersom den har öppnat helt nya möjligheter. Jag tycker att det är ett superbra pris, säger Ruth Palmer. 

Betydelsen av grundläggande forskning

Hon menar att priset reflekterar betydelsen av basvetenskap, och hur grundläggande forskning kan leda till stora och viktiga upptäcker: 

– Idag är det ofta den translationella forskningen, som fokuserar mer på att lösa frågeställningar som uppstått i kliniken, som förs fram. Men vi måste komma ihåg att den basvetenskapliga forskningen är en förutsättning för translationell forskning.  

Och Ruth Palmer får medhåll av mikrobiologen Anne Farewell. 

−Varje teknik som påskyndar forskningen indirekt kan leda till mycket snabbare framsteg i vår förståelse av biologi. Till exempel kan vi nu enkelt göra mutationer i modellorganismer för att förstå och hitta behandlingar för genetiska sjukdomar. Crispr-Cas9 undersöks också som ett möjligt verktyg i kampen mot antibiotikaresistenta bakterier. 

TEXT: THOMAS MELIN / ELIN LINDSTRÖM

Stillbild från den webbsändning då Kungl. Vetenskapsakademien presenterade årets nobelprisvinnare i kemi Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna.

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: Crispr-Cas9, forskningsmetoder, institutionen för biomedicin, institutionen för cell- och molekylärbiologi, Life Science, Nobel 2020, Nobelpriset i kemi, Nobelpriset i kemi 2020

Skriv en kommentar Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Webinarium: Visning av resursen SAGE Research Methods

Forskarsnabben – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag. I år startar Forskarsnabben 27 januari.

Universitetets coronarelaterade information på medarbetarportalen

Här hittar du uppdaterad information om hur universitetet hanterar konsekvenser av covid-19.

Distansundervisning – inspiration och stöd genom webbinarier med PIL-enheten

Det finns många chanser att delta i zoom-webbinarier om distansundervisning. De listas i högerspalten på PIL-enhetens web.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café & restaurang Anatomen (tillfälligt stängd)

Mersmak på Sahlgrenska

Lunchen.nu

Lyktan lunchservering

Lustgården på Änggårdsbacken (tillfälligt stängd)

Café Anne Dahl (tillfälligt stängd)

Fler nyheter

Möt Karin Sundfeldt – professor med kvinnohälsa i fokus

18 januari, 2021

FOLK. Hon är cancerforskare och gynekolog, och vurmar för samverkan och den translationell forskningen. Genom åren har detta visat sig vara extra … [Read More...]

Många fördelar med Double degree – disputation som en följd av välfungerande samarbete

18 januari, 2021

FORSKARUTBILDNING. Nu har den första doktoranden som antogs till forskarutbildning vid både Sahlgrenska akademin och KU Leuven disputerat. F … [Read More...]

Justin Schneiderman får nytt uppdrag att stödja ledningen i AI-frågor

18 januari, 2021

AI-NYTT. Med hjälp av artificiell intelligens kan vi till exempel få ordning i annars oöverblickbara datamängder, eller utveckla program som ger s … [Read More...]

Bygginformation Medicinareberget – Väggar till Natriums första våning snart på plats

18 januari, 2021

BYGGINFORMATION. Akademiliv ger här information om byggnation av Natrium på Medicinareberget för perioden vecka 03 – 06 (18 januari – 12 februa … [Read More...]

Karl Swedberg kommenterar studie om pumpstärkande medel i NEJM

15 januari, 2021

KOMMENTAR. Karl Swedberg, seniorprofessor och världsledande forskare inom hjärtsvikt, skriver i senaste numret av tidskriften New England Journal … [Read More...]

Apropå medial uppmärksamhet kring salstentamen

15 januari, 2021

EXAMINATION. Media rapporterar att cirka 150 studenter vid Göteborgs universitet idag fredag samlas för att skriva salstentamen under rådande pa … [Read More...]

Forskare kan ansöka om att använda data från Scapis – från 17 mars

14 januari, 2021

FORSKNING. Nu närmar sig lanseringen av världsunika Scapis. En bank med data, prover och bilder från 30 000 deltagare som kommer att stå öppen för … [Read More...]

Nya studier ger stöd för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom via blodprov

13 januari, 2021

NYA STUDIER. I tre nyligen publicerade artiklar i Molecular Psychiatry, Brain och JAMA Neurology visar forskare vid Göteborgs universitet att ett … [Read More...]

Dålig kondition kopplas till ökad risk för psoriasis senare i livet

12 januari, 2021

NY STUDIE. I en stor registerbaserad studie visar nu forskare vid Göteborgs universitet att sämre fysisk kondition hos unga vuxna är kopplat till … [Read More...]

Forskare identifierar en ny biomarkör för barncancerformen neuroblastom

11 januari, 2021

NY STUDIE. I samarbete med forskare i Nederländerna och Belgien visar nu forskare vid Göteborgs universitet att överuttryck av genen för ALKAL2 ak … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström Claessen är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen