NY STUDIE. Möjligheten att mäta värmeflöde på nanonivå öppnar för ett nytt kapitel inom cellbiologi. Metoden är ett genombrott för forskning inom cellers ämnesomsättning, och är resultat av ett europeiskt forskningssamarbete där Göteborgs universitet ingår. Metoden, publicerad av tidskriften Science, mäter produktionen av det som kallas entropi i enskilda röda blodkroppar. Entropi är ett begrepp från fysiken, där det förknippas med ordning och kaos. Inom biologi har entropi med energieffektiviteten…
Ny metod sprider ljus över samspel mellan proteiner och DNA
NY STUDIE. En forskargrupp vid Göteborgs universitet har utvecklat en metod som gör det möjligt att se exakt var i genomet särskilda protein binder in. Metoden bygger på att proteiner kan påverka hur UV-ljus skadar DNA. Metoden publiceras i tidskriften Nature Communications. Kerryn Elliott, medarbetare i Erik Larsson Lekholms grupp, är försteförfattare: – Metod tillåter oss att förutsättningslöst kartlägga avtrycket av flera proteiner samtidigt. Den fångar interaktionen mellan proteiner och…
Ny metod följer utvecklingen av alzheimerplack i hjärnan hos möss
NY STUDIE. Forskare på Sahlgrenska akademin har utvecklat en ny metod som gör det möjligt att följa utvecklingen av amyloida plack i hjärnan hos möss. Metoden gör det möjligt att mer i detalj studera hur plackbildingen startar. I människa kan de karaktäristiska amyloidplackens utbredning endast studeras i personer som avlidit i olika stadier av alzheimer. Den metod som nu beskrivs i tidskriften Science Advances gör det möjligt att följa hur…
Ny metod att isolera budbärarblåsor publicerad i Nature-tidskrift
NY STUDIE. Extracellulära vesiklar kan liknas vid små blåsor som kroppen använder för att skicka signalmolekyler mellan celler. Forskare vid Göteborgs universitet presenterar nu en ny metod för att isolera dessa vesiklar från biologiska vävnader, och även separera vissa typer av vesiklar för att kunna studera dem individuellt. Extracellulära vesiklar är små membranblåsor med protein och RNA-molekyler som skickas från en cell till en annan. Innehållet i membranblåsorna är instruktioner…
Nobelpriset i kemi: ”Gensaxen reflekterar betydelsen av basvetenskap”
NOBELPRIS. Årets Nobelpris i kemi går till forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för deras upptäckt av den så kallade gensaxen. – Priset visar hur grundläggande forskning kan leda till stora upptäcker, säger Anne Farewell, docent i mikrobiologi vid Göteborgs universitet. Gensaxen, med det vetenskapliga namnet CRISPR/Cas9, har sitt ursprung i studier av en ovanlig DNA-sekvens i bakterier utan någon uppenbar tillämpning. − Men de två kvinnor som får priset idag tog den grundforskningen vidare och utvecklade…