Redo att ta tillvara på erfarenheter från vårens digitalisering

DIGITALISERING. I höst fortsätter nätverket REDO-gruppen att diskutera hur olika problem inom distansundervisningen kan hanteras och stötta digitaliseringsarbetet för fakultetens lärare. Mot slutet av året ska gruppen också lägga fram en rapport om lärdomarna från pandemitiden och vilka arbetssätt som Sahlgrenska akademin kan ta med sig in i framtiden.

REDO står för Referensgrupp för omläggning till digital undervisning och examinationer, och bildades snabbt i mars, när universitetet flyttade undervisningen från campus, och omställningen mot distansundervisning fick en rivstart. Som viceprefekt med ansvar för bland annat digitalisering vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa fick Axel Wolf frågan om han kunde tänka sig att leda arbetet i gruppen, som bildades av lärare, administratörer och studentrepresentanter från alla utbildningar vid Sahlgrenska akademin.

Berömmer PIL-enheten        

– Det är nu nästan fyrtio personer som ingår i gruppen, och det är mer ett nätverk än en arbetsgrupp. Alla medlemmar tar med frågor och inspel från sina kollegor till diskussionerna, och för med sig idéer och inspiration tillbaka. På så vis fungerar de som viktiga länkar till andra lärare och studenter, säger Axel Wolf.

Han vill gärna lyfta fram PIL-enheten vid GU, vars insatser varit mycket viktiga för att omställningen skulle fungera. PIL-enheten erbjuder fortfarande mycket praktiskt stöd och inspiration, bland annat i form av webinarier och Zoomcaféer för lärare.

Kommande rapport

Axel Wolfs uppdrag att leda REDO har just förlängts, och löper nu fram till årsskiftet. Då planerar gruppen släppa en rapport som ger en sammanfattning av omställningen vid Sahlgrenska akademin och som lyfter fram de lärdomar som fakulteten kan ta med sig när pandemin dragit förbi:

– Lärare, administratörer och studenter  har gjort en fantastisk insats, och jag tycker omställningen till digital undervisning har gått förvånansvärt smidigt. Nu gäller det att vi kan bevara de lärdomar och idéer som kan utveckla vår ordinarie undervisning i framtiden.

Film uppskattas

Det är inte all undervisning som passar att göra digital, menar Axel Wolf, som betonar att det finns moment som borde ges på plats om det är möjligt, eftersom fysiska möten är viktiga för att bygga relationer och gemenskap. I en nära framtid tror han att undervisningen kommer att ha en mycket större blandning av både digital och traditionell didaktik och pedagogik:

– Nu i våras var det många studenter som uppskattade när de fick inspelade föreläsningar, även om läraren inte hade haft optimala förutsättningar för att anpassa pedagogiken efter formatet. De gillar möjligheten att kunna ta del av föreläsningen när det passar dem, och att de kan välja att se en föreläsning en gång till. Kanske vore det en bra idé om vi kunde fortsätta erbjuda inspelning av föreläsningen, även om den ges IRL, funderar Axel Wolf och tillägger:

– Vi ser idag att det är ganska många studenter som inte går på föreläsningar, och det är möjligt att inspelade föreläsningar skulle kunna vara en del av lösningen, så att även dessa studenter kan tillgodogöra sig undervisningen när det passar dem. Det torde vara en viktig utveckling inte minst ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Dock är filmade föreläsningar bara en del i en helhet, för utan reflektion och diskussion skapas inte kritiskt tänkande.

Snabbkurs i digitalisering

En idé som ska diskuteras i REDO-gruppen är behovet av korta, skräddarsydda introduktionsutbildningar i digitalisering för Sahlgrenska akademins medarbetare, för att skapa en grundtrygghet att de klarar av de digitala verktyg som finns. Men även studenterna behöver ofta mer stöd i omställningen till ett digitalt arbetssätt, tror Axel Wolf. Han vill gärna se en funktion som studenter kunde vända sig till och ställa frågor om de har några:

– De behöver hantera många program och verktyg och få dem att fungera ihop på olika sätt. Hittills är det exempelvis UB:s bibliotekarier som ofta fått ge svar, fast det kanske inte ingår i deras uppdrag, eller kursens lärare och administratörer. Det finns bra skriftlig information på studentportalen om hur den digitala undervisningen fungerar, men alla människor har olika preferenser för hur vi vill ta till oss information.

Lära studenter lära

Han tycker att det är fel att anta att studenterna är unga och därför födda digitalister, eftersom en rätt stor del av dem är i nedre medelåldern. Dessutom är det inte bara de digitala verktygen som studenterna behöver behärska för att klara övergången bra:

– Digitalisering medför ofta andra pedagogiska metoder, så som flipped classroom eller learning, peer learning eller via våra ALC-salar, Active Learning Classroom. Även för en yngre student kan det vara första gången du möter sådana undervisningsformer, och det kan vara bra att vara förberedd på vad som förväntas av dig, säger Axel Wolf.

Lär av andra lärosäten

Strax efter att REDO bildades uppstod också ett nationellt nätverk under ledning av Axel Wolf, där medicinska och hälsovetenskapliga fakulteter delar med sig av sina erfarenheter från digitaliseringen och distansundervisningen.

– Det har varit slående att vi alla ställts inför samma typer av problem. Examinationer är den fråga som oftast lyfts till diskussion, där det kan vara svårt att hitta bra digitala lösningar som även funkar på distans, säger Axel Wolf och fortsätter:

– Digitala examinationer minskar resor, sparar pengar och inkluderar studenter som annars kanske inte kunnat ta den, och jag tror därför att de kommer att öka.

Axel Wolf ingår också i det GU-gemensamma projektet DigiKomp (Digital komptens i undervisning och examination). Projektet inleddes redan före pandemin och som pågår till 2021. https://pil.gu.se/projekt/digikomp

TEXT: ELIN LINDSTRÖM