DISTANSUNDERVISNING. Den snabba omställningen till distansundervisning ökade belastningen rejält för många av Sahlgrenska akademins lärare. I en intervju med Akademiliv berättar två av dem, Helen Lindqvist och Sanna Nybacka, hur det var att med kort varsel göra om en stor kurs som delvis egentligen skulle ta plats i dietisternas undervisningskök.
När beskedet att undervisningen skulle ske på distans kom, en dryg vecka före kursstart, blev det bråttom att ordna distanslösningar för kursen i livsmedelsvetenskap för de 40 dietiststudenterna på termin två. Den koststudie som Helen Lindkvist också arbetar med hade just fått upp farten, och kanske var det tur att även den måste pausas på grund av pandemin, eftersom hon som kursansvarig lärare skulle hålla alla föreläsningarna själv.
Lättjobbad studio
För att slippa oroa sig för krånglande uppkopplingar och för att ge studenterna möjlighet att se föreläsningarna flera gånger valde Helen Lindqvist att spela in filmer och lägga dem i Canvas. Hon var glad över att hon redan hunnit bekanta sig med tekniken i den inspelningsstudio* som finns bakom Café Anatomen i Medicinarlängan.
– Det är en jättefin studio, med enkel teknik och en green screen som gör att man renodla presentationen genom att lägga in sig själv som en urklippt siluett. Det är lätt att både spela in och redigera, men när man använder studion får man ha i åtanke att den tyvärr inte är ljudisolerad, berättar Helen Lindqvist.
För att inte inspelningen skulle bli förstörd fick hon undvika tider då Café Anatomen fick varuleveranser, och vid något tillfälle fick hon också be en målare som skrapade en vägg utanför studion att ta en paus.
Laborationer i hemmet
Även de laborativa inslagen i kursen behövde distansanpassas. Vid tre tillfällen ska studenterna laga mat tillsammans, där de provsmakar, diskuterar portionsstorlek och beräknar näringsinnehåll. Laborationen görs vanligtvis i par, med tio studenter åt gången i dietisternas kök. Lärarlaget enades nu om att studenterna skulle få göra inköpen själva, laga maten hemma och diskutera uppgiften via Zoom.
– Att diskussionen gjordes digitalt visade sig vara en utmaning för en del av studenterna, som behöver öva på förmågan att sätta ord på matens smak och textur, säger läraren Sanna Nybacka, som är doktorand vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition.
Hon fortsätter:
– De studenter jag frågat har överlag varit positiva och de tycker att distansupplägget fungerat över förväntan. Men de tycker att det var tråkigt att de inte kunde laga maten tillsammans och att de inte fick smaka av varandras mat.
Tentan görs hemma
I kursen ingår en laboration i livsmedelskemi, där studenterna ska bromsa upp den enzymatiska brunfärgningen av exempelvis ett uppskuret äpple. Detta moment kunde också genomföras hemma eftersom de ämnen som används, som citronsyra och askorbinsyra, finns att köpa i mataffären. Men laborationen i mikrobiologi, där studenterna ska odla fram mikroorganismer från livsmedel, gick inte att genomföra hemma eftersom det inte skulle gå att kontrollera att de organismer som odlas är ofarliga.
Kursen är nu nästan avslutad, men den viktiga examinationen återstår. Den planerade salstentan har fått göras om till en hemtenta, med bredare diskussionsfrågor där svaren inte enkelt går att slå upp i någon av de böcker studenterna får använda.
– I vanliga fall brukar cirka 80 procent av studenterna klara tentan första gången, och nu ska det bli spännande att se om ungefär lika många klarar hemtentan, säger Helen Lindqvist.
Ny lärplattform
På senare tid har universitetet infört flera nya system, som digital salstenta (Disa) och den nya lärplattformen canvas.
– Det tar sin tid att lära sig alla funktioner i nya system, och när man inte känner att man behärskar verktygen till fullo ökar stressen. Det var verkligen en mycket olycklig omständighet att pandemin bryter ut i samma veva som vi har en relativt ny lärplattform, konstaterar Helen Lindqvist, som trots att det varit en tuff period också fått lärdomar som kommer förbättra undervisningen i framtiden:
– Ett exempel är redovisningen av grupparbeten, som jag vanligtvis gör i halvklass under två stora, ganska uttröttande seminarier under en och samma dag. Med tanke på att det är ännu mer tröttande att köra långa seminarier över Zoom valde jag nu att dela in kursen i tre grupper, vilket visade sig fungera mycket bra, och i praktiken inte heller tog längre tid.
Flipped classroom
När höstterminen börjar väntar ännu en stor kurs för Helen Lindqvist, i biokemi och grundläggande kemi. Just den kursen har hon länge funderat på att göra om, och det känns bra att det äntligen blir av. Kursen passar för formen flipped classrooom, där studenterna först får fakta genom film och text, och där lektionerna sedan ägnas åt att lösa uppgifter och fördjupa kunskaperna.
– Jag tycker om att väva in aktuella aspekter i mina andra föreläsningar, som urklipp ur tidningar och andra händelser i omvärlden. Men när det gäller grundläggande kemi är kunskapsmassan inte lika föränderlig och föreläsningarna passar bra att göra filmer av, avslutar Helen Lindqvist.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
*Här kan du läsa mer om möjligheterna i det inspelningsrum som bland annat finns i Medicinarelängan: https://pil.gu.se/resurser/inspelning-och-streaming/inspelningsrum
