Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Genetiken bakom svår form av melanom kartlagd

21 april, 2020

STUDIE. Forskare vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har kartlagt arvsmassan i metastaser från uvealt melanom, som är den svåra formen av melanom som utgår från ögat. Kartläggningen ger bland annat nya insikter om hur metastaser uppkommer och hur immunceller som infiltrerar tumörerna ser ut.

Studien publiceras nu i Nature Communications och ger hopp om nya angreppssätt för att attackera denna tumörform.

Styrning av genuttryck kopplat till prognos

Malignt melanom är en cancerform som utvecklas i pigmentceller, oftast i huden, men det finns också en ovanligare form som startar i ögat. I ögat kallas sjukdomen uvealt melanom, och den drabbar cirka 80 personer per år i Sverige. Tumören i ögat behandlas ofta med strålbehandling eller, i vissa fall genom att ögat opereras bort, vilket botar omkring hälften av patienterna.

Jonas Nilsson. Foto: Elin Lindström.

– Intressant nog sammanfaller prognosen med hur avläsningen av genuttrycket styrs, alltså avläsningen av generna i tumörens arvsmassa. Om patientens tumör har en viss gensignatur uppkommer strängt taget aldrig metastaser. Har tumören däremot en annan gensignatur så kommer metastaser, framförallt i levern, att utvecklas och sjukdomen blir då obotbar, säger Jonas Nilsson, professor i experimentell cancer kirurgi vid Sahlgrenska akademin.

Illustration av metastaser på lever.

Första sekvenseringen av metastasers arvsmassa

Flera stora studier har tidigare kartlagt, eller sekvenserat, genomet hos ögonmelanom. Dessa studier har bland annat lett till ett diagnostiskt test baserat på gensignaturen. Studierna har dock fokuserat på tumörer som växt i ögat, och inte på tumörer som växt som metastaser i exempelvis levern. En anledning till att metastasernas arvsmassa inte sekvenserats i lika stor utsträckning är att det sällan tas tumörprover på patienter med uvealt melanom när de fått metastaser. Därför har det inte funnits en biobank av högkvalitativt material för sekvensering.

Studie gav nödvändiga biopsier

I Göteborg drivs sedan några år tillbaka en klinisk prövning som kallas SCANDIUM-studien, för patienter med levermetastaser från uvealt melanom.

Roger Olofsson Bagge. Foto: Elin Lindström.

– Vi kopplar levern till en hjärt-lung-maskin och sköljer levern med extremt höga doser av cytostatika, en behandling som kallas isolerad hepatisk perfusion. Vi vet sedan tidigare att patienter svarat på denna behandling, men vi vet ännu inte om behandlingen kan förlänga överlevnaden för denna patientgrupp. Vi gör därför en randomiserad studie där hälften av patienterna får isolerad hepatisk perfusion och den andra hälften får annan systemisk behandling, berättar Roger Olofsson Bagge, kirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, docent vid Sahlgrenska akademin och klinisk gruppledare vid Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin.

I samband med behandlingen kunde kirurgen skära bort ytliga biopsier av metastaser i levern. Biopsierna skickades genast till laboratoriet, och professor Jonas Nilsson berättar att det var mycket fördelaktigt att få tillgång till så färska tumörprover:

– Vi kunde spara en bit för att analysera dess genom och dess RNA, och en annan bit för att odla fram de immunceller som fanns i tumören. Ytterligare en bit av biopsin kunde vi använda i den djurmodell som kallas PDX-möss, där möss blir bärare av mänskliga tumörer och på så vis blir en slags avatar för patientens tumörsjukdom.

Identifierar genetisk förändring

Studien visar att majoriteten av metastaserna, 90 procent, hade förändringar i genen BAP1. Ett par av metastaserna hade också tappat genen CDKN2A. Förändringar i vissa större kromosomsegment visade sig vara vanligare än vad man tidigare kunnat se i tumörer som växer i ögat. En del av mutationerna i genen BAP1 kräver att man även undersöker regioner som inte direkt kodar för protein.

Lisa Nilsson och Jonas Nilsson. Foto: Anna Rehnberg.

– Eftersom BAP1-mutationer visade sig vara mycket mer vanliga i uvealt melanom än vi tidigare trott, ville vi undersöka vilken funktion den här genen har i tumörcellerna, säger Jonas Nilsson.

Gensignatur kopplas till prognos

Tumörceller som först fått växa i en PDX-mus, skapad av forskaren Lisa Nilsson, visade sig sedan kunna växa även i cellodlingsinkubator. Hon använde ett virus för att sätta in en korrekt form av BAP1 i cellen, som då plötsligt fick tillbaka BAP1-proteinet. När forskarlaget sedan jämförde genuttryck i de celler som saknade BAP1 med de som återfått BAP1 noterade de något väldigt överraskande:

Joakim Karlsson. Foto: Elin Lindström.

– Det visade sig att en stor del av den gensignatur som man tidigare sett kan skilja uvealt melanom med dålig prognos från de med god prognos i själva verket kan styras av BAP1, berättar Joakim Karlsson.

Skada från UV-ljus

Ett annat överraskande fynd var att arvsmassan från en av tumörerna verkade vara skadat av UV-ljus, precis som hudmelanom. Exponering av solljus anses vanligen inte vara en riskfaktor för ögonmelanom. Vid närmare undersökning visade sig tumören ha uppkommit i iris, som är väldigt ytligt belägen i ögat och därför mycket väl kunnat träffas av solens UV-strålar. Irismelanom är extremt ovanligt, och utgör endast en procent av alla uveala melanom, vilket förklarar varför kopplingen mellan ögonmelanom och exponering för UV-ljus inte gjorts tidigare. Forskarlaget fick tillgång till prover från ytterligare en patient med irismelanom, som också visade tecken på UV-skador i genomet.

Studier korsbefruktas

Studien presenterar också intressanta fynd om de immunceller, kallade T-lymfocyter, som infiltrerar tumörerna. Genom sekvensering av enskilda celler kunde både genuttryck och receptorer hos T-cellerna studeras. Olika patienters tumörer visade sig ha olika uppsättningar av T-celler, som uttryckte delvis andra gener än de som är vanliga bland de T-celler som infiltrerar hudmelanom. Detta kan vara en delförklaring till varför uvealt melanom är mer svårbehandlat med så kallad immunterapi än hudmelanom. Forskargruppen analyserar just nu resultaten av en annan klinisk studie (PEMDAC-studien), som koordineras av onkologen Lars Ny. I den studien används en kombinationsbehandling med läkemedel som förändrar genuttryck och läkemedel av typen PD1-hämmare, som är en framgångsrik immunterapi mot melanom i huden.

– Den studie vi nu kunnat publicera i Nature Communications har bidragit med värdefull kunskap i real-tid för de två pågående studierna SCANDIUM och PEMDAC, och kommer med stor sannolikhet att påverka framtida studier för patienter med metastaserat ögonmelanom, säger Jonas Nilsson.

Analysarbetet av arvsmassan i denna studie genomfördes först av SciLifeLab i Stockholm och senare av Genomiskt medicincentrum Väst (GMC Väst – en del av Genomic Medicine Sweden). Det bioinformatiska arbetet genomfördes av Joakim Karlsson, som tidigare var doktorand i Erik Lekholms grupp, och numera är verksam som postdoktor hos Jonas Nilsson.

Studien i Nature Communications kan läsas här: https://rdcu.be/b3Fr0

TEXT: ELIN LINDSTRÖM

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: avdelningen för kirurgi, Cancerforskning, institutionen för kliniska vetenskaper, metastaser, ögonmelanom, PDX-möss, Sahlgrenska Cancer Center (SCC), studie, tidskriften Nature Communications, translationell forskning, uvealt melanom

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Registration for supervisors – no later than April 14th

Val av dekan och prodekan – här hittar du kravprofilen när du vill nominera kandidater

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED MAR 22]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken
Avhämtning för externa gäster mellan 11.00-12.30 vardagar.

Lyktan

Mersmak Mölndal

Mersmak Sahlgrenska

Mersmak Östra

Salt & Syra

Fler nyheter

Två prorektorskandidater går vidare – både från Sahlgrenska akademin

24 mars, 2023

UNIVERSITETSLEDNING. Rekryteringsgruppen har nu hållit intervjuer med prorektorskandidater. Gruppen föreslår till universitetsstyrelsen att Ca … [Read More...]

Fler män än kvinnor opereras för nästäppa

23 mars, 2023

AVHANDLING. 70 procent av patienterna som genomgått operation på grund av kronisk nästäppa är nöjda. Men operationen genomförs betydligt oftare på … [Read More...]

17 forskare i Göteborg fick forskningsmedel från Reumatikerförbundet

22 mars, 2023

BIDRAG. 17 forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset får totalt 2 160 000 kronor i forskningsmedel från Re … [Read More...]

Halverad användning av urinvägsantibiotika hos äldre

22 mars, 2023

NY STUDIE. Ett beslutsverktyg för vårdpersonal har visat sig kunna halvera användningen av urinvägsantibiotika hos äldre med bibehållen säkerhet. … [Read More...]

Handelshögskolan och Sahlgrenska akademin invigde gemensamt centrum

21 mars, 2023

INVIGNING. Centre for Health Governance är Handelshögskolans och Sahlgrenska akademins gemensamma satsning för att skapa ny kunskap och nya lö … [Read More...]

Ny studie ska öka kunskapen om Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom

21 mars, 2023

JÄMLIK VÅRD. Nio av tio personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i medelåldern. Nu inleder Sahlgrenska Un … [Read More...]

Effektiv behandling vid ovanlig men dödlig cancerform

21 mars, 2023

NY STUDIE. En speciell kirurgisk behandling har visat sig ge mycket god effekt för patienter med ögonmelanom som spridit sig till levern. R … [Read More...]

Läkemedel i kombination med livsstilsförändringar tycks positivt vid prediabetes

20 mars, 2023

NY STUDIE. En intensiv behandling som kombinerar läkemedel med livsstilsförändringar kan eventuellt motverka flera negativa sjukdomsprocesser för … [Read More...]

Regeringen tillsätter utredning om ALF-avtalet

20 mars, 2023

UTREDNING. Konkurrenskraftig klinisk forskning är ett av målen för regeringen när de nu ger en utredare uppdrag att utreda ALF-avtalet. Utr … [Read More...]

Njurforskning uppmärksammades med samtal på Kungliga Slottet

17 mars, 2023

SAMVERKAN. Professor Jenny Nyström var en av fyra njurforskare som nyligen bjöds in till Kungliga Slottet, där Prins Daniel fick ta del av nya fo … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor