BIDRAG. Helena Carén, gruppledare vid Sahlgrenska Cancer Center, får nu sex års lön finansierad av Cancerfonden genom tilldelningen av Senior Investigator Award. Hon utvecklar bland annat metoder, baserade på DNA-metylering, som kan användas för att diagnostisera olika typer av tumörer.
Helena Carén gläds över bidraget, som ger henne ekonomisk trygghet att fokusera på forskningen de närmsta åren:
– Cancerfonden ställer höga krav på den forskning som finansieras, och vi ser också bidraget som en fin bekräftelse på att det vi arbetar med är viktigt och att vi presterar väl.
Klassificerar hjärntumörer
På Sahlgrenska Cancer Center leder Helena Carén en grupp med ett tiotal medlemmar. Gruppen använder både cellodlingar och djurförsök i sin forskning om hjärntumörer. Cancerstamceller isoleras från vävnad från patienter som opereras för hjärntumör. Dessa cancerstamceller använder gruppen för att förstå varför dessa celler bildats, och hur man kan påverka dem med olika behandlingar.
Gruppen har också utvecklat ett verktyg för att klassificera och diagnostisera hjärntumörer, och driver sedan några år tillbaka en nationell studie, där verktyget används för att avgöra vilken typ av hjärntumör ett barn har.
– Verktyget är baserat på analys av metyleringsmönster i tumörcellers DNA. Alla vävnader och celler i kroppen har specifika metyleringsmönster som styr vilka proteiner som ska bildas, och som i en tumörcell också kan ange vilken cell tumören har sitt ursprung från och vilken typ av cancer det är, berättar Helena Carén.
Viktiga samarbeten
Helena Carén har etablerat goda samarbeten med neurokirurger, patologer, onkologer och barnläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Det fina samarbete vi har, och min fantastiska grupp, gör att vi kan ta oss an intressanta och viktiga frågeställningar. Samarbetet ger bland annat tillgång till tumörvävnad från barn vars hjärntumörer opererats bort, berättar Helena Carén.
Analyserna av tumörcellernas metyleringsmönster har resulterat i en bioinformatisk metod som kan användas för att beräkna hur likt ett okänt prov är ett annat prov som tidigare analyserats, och därmed kan användas för att identifiera vilken typ av tumör det handlar om. Metoden fungerar bra, och nästa steg är att göra den tillgänglig för vården:
– Det återstår en hel del praktikaliteter att lösa, som hur arbetet ska organiseras och hur finansieringen ska se ut. Sahlgrenska Universitetssjukhusets enhet för klinisk molekylär patologi är involverad i den pågående studien, och jag hoppas att analysen kan överföras dit när studien är avslutad, säger Helena Carén.
Specifika behandlingar
Att det blir möjligt att klassificera olika hjärntumörer ökar möjligheterna att utveckla behandlingar särskilt anpassade för just den tumörtypen. Vissa hjärntumördiagnoser har redan idag specifika behandlingar, och där kan metoden genast komma till patientnytta:
– Medulloblastom, som är den vanligaste formen av elakartad hjärntumör hos barn och som uppstår i lillhjärnan, är ett sådant exempel. För medulloblastom styr subgruppen vilken behandling patienten får, berättar Helena Carén.
Förutom att ge en diagnos kan metyleringsmönster användas som prognostiska och prediktiva biomarkörer, och för att öka vår kunskap om varför gener uttrycks felaktigt i tumörceller. Förra året publicerade gruppen ett vetenskapligt arbete, som baserades på prover tagna från olika områden i samma tumör, där de visade att cellernas metyleringsmönster skiljer sig i en och samma tumör. Dessa skillnader påverkar inte den diagnostik som baseras på metyleringsmönster, men däremot påverkas specifika gener. En sådan gen är MGMT vars metyleringsmönster idag används inom klinisk diagnostik för att styra behandling för vissa patientgrupper.
– Detta är något som vi behöver studera vidare. Vi har nu visat att det finns en heterogenitet när det gäller metyleringsmönster i tumörer, och det öppnar för frågor kring vilken roll dessa mönster har för utvecklingen av tumörer, och hur den kan bidra till tumörtillväxt, aggressivitet och behandlingsresistens, säger Helena Carén.
Tre fick postdoktortjänster
I Cancerfondens utdelning fick ytterligare tre forskare tjänster finansierade vid Göteborgs universitet. Det är Elin Bernson, Md Badrul Arefin och Naga Venkata Akule som får postdoktortjänster med tre års finansiering.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
FOTO: MALIN ARNESSON
