Lilla Fernströmspriset till Erik Larsson Lekholm

UTMÄRKELSER. Erik Larsson Lekholm är årets mottagare av Lilla Fernströmspriset vid Sahlgrenska akademin, eller Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare som priset egentligen heter. Tidigare i år blev Erik Larsson Lekholm också utnämnd till professor i bioinformatik, med särskild inriktning mot storskalig analys av DNA och RNA.

Det personliga priset på 90 000 kronor kommer lägligt, konstaterar Erik när jag träffar honom i hans rum på avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi på Medicinareberget. Han är just tillbaka igen efter ett års gästvistelse på Cancer Research UK i Cambridge, men eftersom hans fru, Julia Morud Lekholm, är kvar som postdok i Cambridge fortsätter han att veckopendla till sin familj i England.

– Jag har just köpt 15 tur- och returbiljetter till Stansted. Det går faktiskt ganska smidigt att resa varje helg, men det innebär ju en del extra kostnader, även om mycket lyckligtvis täcks av stipendier och anslag. Särskilt barnomsorgen i Storbritannien är betydligt dyrare än i Sverige.

Underrepresenterat område

Han tycker förstås att det är jätteroligt att han får priset, men han gläder sig särskilt över att priset ger uppmärksamhet till bioinformatiken i Göteborg.

– Storskalig sekvensering har blivit billigt och tillgängligt, och biomedicinsk forskning flyttar mer och mer in i datorn. Den tekniska utvecklingen går extremt fort och det behövs mer bioinformatik på Sahlgrenska akademin, annars kan detta bli en flaskhals. Vi är i princip den enda gruppen här på fakulteten som fokuserar på bioinformatik, och vi hinner knappt samarbeta med alla som vill att vi är med i deras projekt.

Just nu är de nio personer i hans grupp – Erik, fyra doktorander och fyra postdoktorer. De arbetar med många olika typer av cancer – ibland tio eller fler i en och samma studie. I en del projekt fokuserar de på enskilda cancersjukdomar, i samarbete med mer experimentellt inriktade grupper. De söker efter genetiska förändringar som återkommer i cancerceller från många patienter, och arbetar också med att utveckla metoder som kan användas för att skilja de betydelsefulla genetiska förändringarna från de mutationer som inte är skadliga.

På hans skrivbord ligger en stor hög med nya hårddiskar, som ska bli en ny server för de enorma datamängder gruppen arbetar med. Men de servrar gruppen har tillgång till på Medicinareberget räcker inte till – de behöver också använda den nationella superdatoranläggningen UPPMAX (Uppsala Multidisciplinary Center for Advanced Computational Science) i Uppsala.

Ett eget våtlabb

Erik Larsson Lekholms forskning om mutationer i cancer är banbrytande, konstaterar priskommittén i sin motivering. Genom att kombinera bioinformatik och experimentella metoder har han ökat förståelsen för hur mutationer uppstår och fördelar sig över cellernas kromosomer, vilket ger bättre möjligheter att tolka informationen och att identifiera specifika förändringar i DNA som kan vara viktiga i olika cancersjukdomar.

Mycket av den genetiska information de arbetar med hämtas från cancerkonsortiet The Cancer Genome Atlas (TCGA) och andra publika källor, men de kan också själva sekvensera material för att ta fram data till forskningen. Gruppens förutsättningar för att själva generera sekvenseringsdata har nyligen förbättrats avsevärt, sedan de fått ett eget våtlabb att arbeta i.

– Det är Kerryn Elliott, som är postdoktor i gruppen, som etablerat våtlabbet, och labbet har verkligen visat sig vara en värdefull tillgång, säger Erik.

Som exempel nämner han en studie som han ska skicka in till en tidskrift senare samma eftermiddag, där de tagit fram en helgenomkarta över var DNA-skador orsakade av UV-ljus uppstår. I arbetet har gruppen utsatt celler för UV-ljus och bara sekunder efteråt undersökt var skadorna uppstått, innan cellens reparationsprocesser satts igång.

­– Att vi nu också har ett eget våtlabb, utöver våra bioinformatiska metoder, är en kraftfull kombination. När vi hittar intressanta saker i publika cancerdata har vi nu också en kortare väg till att kunna följa upp fynden experimentellt och validera dem. Det är mycket trögare om man först måste starta upp samarbeten.

TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN

OM ERIC K. FERNSTRÖM
Eric K. Fernström föddes i Karlshamn 1901. Han ledde framgångsrikt familjens granitföretag, vars ädelgranit bland annat klär fasaden på Empire State Building i New York. År 1978 bildades Eric K. Fernströms stiftelse för främjande av vetenskaplig medicinsk forskning, som ger priser till framstående forskare inom medicin. Bland annat delar Eric K. Fernströms Stiftelse årligen ut sex priser på 90 000 kronor vardera till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. En forskare vid vart och ett av landets sex medicinska fakulteter utses.

Tidigare mottagare av Lilla Fernströmspriset i Göteborg:

2017 Elisabet Jerlhag Holm
2016 Karolina Skibicka
2015 Jonas Nilsson
2014 Mattias Lorentzon
2013 Marie Lagerquist
2012 Joakim Larsson
2011 Henrik Zetterberg
2010 Fredrik Bäckhed
2009 Maria Falkenberg Gustafsson
2008 Martin Bergö
2007 Anne Uv
2006 Suzanne Dickson
2005 Milos Pekny
2004 Tommy Nilsson
2003 Klas Blomgren
2002 Håkan Olausson
2001 Johan Wessberg
2000 Jan Borén
1999 Jan Oscarsson
1998 Claes Ohlsson
1997 Kjell Olmarker
1996 Henrik Hagberg
1995 Christer Betsholtz
1994 Pam Fredman
1993 Staffan Edén och Sven-Erik Ricksten
1992 Patrik Rorsman och Göran K Hansson
1991 Ann-Marie Svennerholm och Christopher Gillberg
1990 Sven-Olof Olofsson
1989 Göran Bondjers
1988 Bengt Rippe
1987 Bengt Gustafsson och Holger Wigström
1986 Olle Isaksson och Ulf Smith
1985 Håkan Ahlman och Kent Lundholm
1984 Peter Thorén
1983 Per-Olof Jansson och Catharina Svanborg Edén
1982 Lars Hamberger och Lars Rymo
1981 Jörgen Engel och Per Lundborg
1980 Annica Dahlström
1979 Karl-Anders Karlsson och Åke Hjalmarsson