UNGA FORSKARE. Fredrik Sterky är hemma i Göteborg igen, efter forskarutbildning i Stockholm och postdoc på Stanford. Han är ST-läkare inom klinisk kemi, med ett forskningsintresse för kopplingarna mellan nervceller i hjärnan. Han har forskningstid inom Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine (WCMTM), och var nyligen en av få unga forskare i Göteborg som fick etableringsstöd i årets VR-utlysning.
Även om han kommer från Göteborg har han inte utbildats här. Efter gymnasiet läste han ett år på universitet i Arizona där en entusiastisk kemiprofessor väckte hans intresse för forskning.
– Jag fick möjlighet att pröva på att jobba i hans lab, och upptäckte den spännande världen av molekylära byggstenar.
När det var dags att göra AT, efter avklarad läkarutbildning i Uppsala, frågade han sig om han skulle ge forskningen en chans. Lite av en slump kom han kontakt med Nils-Göran Larsson på KI, och började arbeta i hans lab i ett projekt om mitokondrier och Parkinsons sjukdom.
– Jag tyckte det var jättekul att vara i en miljö där man gör experimentet som man inte vet vad de kommer att ge. Kanske får du inget användbart resultat och måste modifiera experimentet och göra om. Men du kan också få resultat som förändrar hur vi ser på sjukdom, säger Fredrik.
Hans avhandling visade att Parkinsons sjukdom kan ha samband med att mitokondrierna i nervcellerna har nedsatt förmåga, vilket i första hand påverkar synapserna. Under hans AT i Stockholm väcktes idén om att göra postdoc. Han tänkte att det var lättast att övertala familjen att följa med till Kaliformien några år, så när Fredrik hade ledigt från vårdcentralen åkte han till Stanford nästan över dagen för att träffa den kände biokemisten Thomas Südhof.
En långvarig fest
År 2013, då Fredrik Sterky och hans familj flyttade till Stanford, kom att bli ett händelserikt år för hans nya hemlaboratorium. Fredrik hann knappt börja som postdoktor i gruppen när Thomas Südhof tilldelades Laskerpriset. Knappt hade festyran på labbet lagt sig innan det meddelades att gruppledaren också skulle få Nobelpriset 2013.
– Det är ju ett stort och framgångsrikt lab, och det var otroligt spännande att få komma till Stanford och jobba med honom, säger Fredrik.
Thomas Südhof är känd för sina studier av hur nervceller i hjärnan kommunicerar, vilket också blivit Fredriks forskningsområde. Under åren som postdoktor började han studera mekanismer för hur olika nervceller kopplar ihop sig med synapser, och kom hem med fynd han fortsätter arbeta med i Göteborg.
– Vi undersöker bland annat en grupp av proteiner som kallas neurexiner, som sitter på ytan av synapserna. De binder till andra proteiner på den mottagande cellen, som ett slags molekylärt handslag. Hur detta går till, till exempel hur en nervcell vet vilka andra nervceller den ska koppla ihop sig med, är bara delvis känt.
Ett komplext samspel
Neurexinerna bidrar till att andra proteiner rekryteras till synapsen som definierar synaspens egenskaper.
– Det är välstuderade proteiner. Andra forskare har bland annat funnit att människor med en mutation i genen som kodar för neurexin-1 har en kraftigt ökad risk för autism och schizofreni, säger Fredrik.
Under sin tid i Thomas Südhofs lab hittade han två nya proteiner som binder till neurexinerna. Nu undersöker Fredrik vilken roll dessa proteiner har i det komplexa samspelet av olika proteiner som reglerar hur synapser bildas och bidrar till att definiera deras funktion.
– För att förstå hjärnan och de sjukdomar som drabbar hjärnan måste vi först förstå dess byggstenar. Idag är de viktigaste spelarna kända, men det är fortfarande mycket som vi inte vet om hur nervceller fungerar och interagerar med varandra, säger Fredrik.
De två proteinerna han hittade kallas CA10 och CA11. I en publicering i PNAS visade han nyligen att dessa proteiner kan interagera med neurexiner på ett oväntat sätt:
– Bindning av CA10 ökar de synaptiska nivåerna av neurexiner, åtminstone under vissa omständigheter. Ändå är den roll som dessa proteiner och deras interaktioner med neurexiner spelar i hjärnan okända.
Här kan du läsa mer om Fredrik Sterkys forskargrupp: http://wcmtm.gu.se/research-groups/sterky
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
PORTRÄTTFOTO FREDRIK STERKY: JOHAN WINGBORG
