BIDRAG. Sju forskare vid Sahlgrenska akademin som fick gehör för sina ansökningar till Forte får totalt 18,5 miljoner kronor till sin forskning. Ett av projekten är ett samarbete mellan reumatologi och nutrition, och undersöker om särskild kost kan hjälpa människor med ledgångsreumatism.
Anna Winkvist, professor i nutrition vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, är huvudsökande för projektet som nu får strax över tre miljoner kronor från Forte.
– Vi startade i våras med stöd av bland annat ALF-medel, och det är förstås en stor lättnad att vi nu säkrat ytterligare finansieringen för studien genom bidraget från Forte, säger Anna, som tycker det är extra spännande eftersom studien innebär ett nytt forskningssamarbete över ämnesgränserna inom Sahlgrenska akademin:
– Vi arbetar tillsammans med forskare inom reumatologi och inflammationsforskning, och med reumatologens forskningsavdelning på SU, där de som deltar i studien undersöks. För första gången har vi ett samarbete mellan nutrition och inflammation och det känns verkligen roligt!
Kost som ett komplement till läkemedel
Projektet handlar om reumatoid artrit – eller ledgångsreumatism som det också kallas – som är en kronisk, inflammatorisk sjukdom med svullna och värkande leder. Det finns idag effektiva läkemedel för dessa patienter, men läkemedlen fungerar inte lika bra för alla.
– Reumatologer får ofta frågor från patienter om det finns andra saker de kan göra för att lindra smärtan, dämpa inflammationen och minska svullnaden i lederna, och då särskilt om det är något de bör äta eller undvika att äta. Det finns några enskilda studier som visar att vissa livsmedel kan ha effekt på inflammation, men än så länge saknas det evidens för att en hel kostbehandling skulle kunna lindra symtom vid ledgångsreumatism, säger Helen Lindqvist, universitetslektor med expertis inom livsmedelsvetenskap.
I studien ingår femtio personer med ledgångsreumatism i Göteborgsområdet. Samtliga kommer att fortsätta följa sin läkemedelsbehandling under studien, och kostbehandlingen ska alltså fungera som ett komplement. Två olika dieter kommer att jämföras för att se om någon av dem kan hjälpa patienterna.
– När liknande studier genomförs ges ofta bara råd till patienterna vilken mat de ska äta, men i detta fallet så tillhandahåller vi dessutom maten de ska äta, vilket vi tror kommer att öka följsamheten i studien. Vi har ett samarbete med ett matlevereringsföretag som kör hem matkassar till studiedeltagarna varje vecka, berättar Linnea Bärebring, som är disputerad dietist och postdoktor i projektet.
Jämförs med sig själva
Studien är upplagd som en så kallad cross-over, vilket innebär att patienterna jämförs med sig själva:
– Patienterna slumpas till att börja med en av de två dieterna under tio veckors tid, sedan äter de som vanligt i tre månader, innan de fortsätter med den andra dieten i ytterligare tio veckor. Cross-over har blivit vanligare i kliniska studier, eftersom det är ett bra sätt att få bort störande faktorer mellan olika individer, men det kräver ju att bortfallet i en period inte blir för stort i och med att man då förlorar den individen ur studien helt och hållet, säger Anna Winkvist.
Studien ska undersöka om kosten påverkar både inflammation, livskvalitet och samhällets kostnader vid reumatoid artrit. Hälsoekonomen Lars Hagberg och Lars Ellegård, docent och överläkare i klinisk nutrition, ingår i projektet, liksom Inger Gjertsson, adjungerad professor vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning. Enligt planen ska all data vara insamlad under våren 2018, och resultatet ska vara klart om ungefär ett år.
De andra sex huvudsökanden vid Sahlgrenska akademin som fick bidrag från Forte är:
Eva M Andersson, statistiker och docent på avdelningen för arbets- och miljömedicin, får 2,8 miljoner kronor för att undersöka om kadmium är en riskfaktor för bröstcancer.
Andreas Fors, forskarassistent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, får 1,6 miljoner kronor i postdoktorbidrag. Han ska undersöka om ett nytt verktyg för att hjälpa människor med stressreaktion eller utmattningssyndrom. Verktyget är en digital personcentrerad hälsoplan, som skapas i samarbete mellan den sjukskrivne och den vårdansvarige. Under projektet ska Andreas undersöka om den digitala hälsoplanen är en kostnadseffektiv metod för att öka återgång i arbete, minska återinsjuknande och öka självtillit.
Kajsa Henning Abrahamsson, docent vid institutionen för odontologi, får ett projektbidrag på nära tre miljoner. Hennes projekt, som har en beteendevetenskaplig ansats, handlar om en individanpassad undervisningsmodell med målet att öka ungdomars motivation till att sköta sin munhygien bättre.
Leo Stockfelt, ST-läkare och disputerad forskare på avdelningen för arbets- och miljömedicin, får ett projektbidrag på drygt 1,5 miljoner. Han forskar om hälsoeffekter av luftföroreningar och andra miljöfaktorer, och projektet handlar om hur trafikbuller och luftföroreningar är kopplat till hjärt-kärlsjukdomar.
Ulf Strömberg, gästprofessor vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid institutionen för medicin, får 3,7 miljoner kronor till sitt projekt, med titeln ”Nya statistiska ansatser för att bedöma betydelsen av selektion och variation i befolkningsbaserade kohort- och screeningundersökningar”.
Maria Wallin, även hon läkare och disputerad forskare på avdelningen för arbets- och miljömedicin, får ett projektbidrag på nära tre miljoner kronor. Hon undersöker hur exponering för kadmium ökar risken för frakturer – både mekanismer och riskstorlek.
Totalt delade Forte ut 300 miljoner kronor till svensk forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd. Vid andra fakulteter inom Göteborgs universitet fick ytterligare nio sökande pengar från Forte.
Bidrag till forskare vid andra fakulteter:
Mikael Persson, universitetslektor vid den statsvetenskapliga institutionen, och Leif Denti, universitetslektor vid den psykologiska institutionen, får båda del av Fortes juniorbidrag. Mikael får 4,8 miljoner kronor till sitt projekt, som handlar om politisk ojämlikhet i europeiska välfärdssystem. Leif får 3,8 miljoner till sitt projekt, som ska undersöka arbetsmiljön i skolan och hur den påverkar lärarnas kognition, kollegialitet, innovationsbeteenden och stress. Klara Öberg, institutionen för globala studier, ingår i en forskargrupp som studerar de utmaningar som globaliseringen ställer oss inför i form av både ökad transnationell mobilitet och ökad mångfald i samhällen. Hon får nu 1,6 miljoner kronor i postdoktorbidrag till sitt projekt ”Utanför den oreglerade arbetsmarknaden – strategier och överlevnad”. Ylva Odenbring, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, får drygt 3,5 miljoner kronor i projektbidrag till sin forskning om elevers perspektiv på våld, trakasserier och kränkningar. Marie Eneman, universitetslektor vid institutionen för tillämpad informationsteknologi, får drygt 3,3 miljoner kronor till en studie om den svenska polisen, med fokus på kameraövervakad yrkesutövning och ansvarskrävande. Birgitta Jansson, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete, får drygt 3,8 mijoner kronor till sitt projekt, som handlar om utvecklingen av fattigdom i den arbetande befolkningen i Sverige de senaste trettio åren. Ulf Axberg, universitetslektor vid den psykologiska institutionen, får strax över tre miljoner till sitt projekt om användbarhet av en strukturerad risk-/skyddsintervju inom socialtjänsten för barn som utsatts för eller bevittnat våld i sin familj. Peter Esaiasson, professor vid den statsvetenskapliga institutionen, får 3,5 miljoner kronor till sitt projekt om en web-baserad surveypanel. Alexander Styhre, professor vid den företagsekonomiska institutionen, får 3,2 miljoner kronor till sitt projekt, som handlar om dataspelsbranschen, och den betydelse som självständiga spelutvecklare har för kreativiteten och arbetsförhållandena inom branschen.
