BIDRAG. Erik Studer är en av fyra unga forskare vid Sahlgrenska akademin som får nu får postdokstipendium från Hjärnfonden. Han undersöker hur stress påverkar aggressivitet, och använder sig bland annat av VR-glasögon för sina studier av vad som händer i hjärnan när vi utsätts för stressfulla situationer.
Ilska och aggressivitet är vanliga symtom vid flera psykiatriska sjukdomar och personlighetsstörningar. Idag har vi relativt goda kunskaper om de sociala faktorer som kan bidra till aggressivitet men kring de biologiska faktorerna saknas det fortfarande forskning. Det hoppas Erik Studer och hans forskarteam ändra på genom att ta hjälp av den senaste VR-tekniken. Med hjälp av hundra friska, frivilliga testpersoner som får uppleva olika stressfulla situationer genom VR-glasögon, ska man studera vilka biologiska faktorer som har betydelse vid aggressivt beteende.
– Med hjälp av VR-tekniken räknar vi med att skapa mycket verklighetstrogna miljöer. Den här testen har inte gjorts tidigare och kommer förhoppningsvis generera ny kunskap kring olika former av aggression. Hjärnfondens forskningsbidrag gör det möjligt att genomföra den här nya studien, säger Erik Studer, forskare vid Göteborgs universitet.
VR-metoden kommer även att titta på omedveten stressrespons som till exempel pupillstorlek och frisättning av stresshormoner tillsammans med mätningar av hjärnaktiviteten hos testpersonerna.
Erik Studer är en av de forskare som får ta emot Hjärnfondens postdoktorala stipendium vid en ceremoni i Stockholm, den 19 januari. Totalt delar Hjärnfonden ut 8,4 miljoner kronor i form av stipendium, vilket i år ger möjlighet för 18 unga hjärnforskare som nyligen avlagt doktorsexamen att på heltid forska på hjärnan och dess sjukdomar. Stipendiesumman är 300 000 kronor.
– Hjärnfondens utdelning av 8.4 miljoner kronor innebär att fler forskare kan bidra till att hitta nya metoder för att förebygga, upptäcka och behandla hjärnans ohälsa. Det ger hopp om nya framsteg och genombrott för alla som till exempel drabbats av demens, stroke eller psykisk ohälsa, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.
Vilka som tilldelas Hjärnfondens årliga postdoktorala stipendium och forskningsanslag bestäms av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter som gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Det Postdoktorala stipendiet är mycket eftertraktade eftersom det möjliggör för forskarna att självständigt driva sin forskning framåt – något som annars är svårt rent ekonomiskt de första åren efter disputation. Utöver postdoktorala stipendiet finansierar Hjärnfonden flera forskningsprojekt inom neurovetenskapen.
Årets postdoktorala stipendiater 2017 vid Sahlgrenska akademin:
Erik Studer, Aggression, stress, Göteborgs universitet
Petra Suchankova Karlsson, Beroende, Göteborgs universitet
Mishra Devesh, Ätstörningar, Göteborgs universitet
Anna Stokowska, Stroke, Göteborgs universitet
Övriga postdoktorala stipendiater:
Eric Thelin, Traumatisk hjärnskada, Karolinska Institutet
Fahimeh Darki, Barnhjärnan, Karolinska Institutet
Carolyn Marks, ALS, Karolinska Institutet
David Conradsson, Stroke, Karolinska Institutet
Fatima Memic, Enteriska nervsystemet, Karolinska Institutet
Caroline Ran, Migrän, Karolinska Institutet
Katarina Tengvall, MS, Karolinska Institutet
Daniel Nätt, Depression, stress, Linköpings universitet
Olof Lindberg, Alzheimers sjukdom och övrig demens, Lunds universitet
Magnus Hansson, Hjärnans funktion, Stockholms universitet
Julia Uddén, Barnhjärnan, Stockholms universitet
Jonas Persson, Depression, Schizofreni, Uppsala universitet
Nina Karalija, Alzheimers sjukdom och övrig demens, Umeå universitet
Kristoffer Brännström, Alzheimers sjukdom och övrig demens, Umeå universitet
