PRISER. Nu på tisdag den 17 maj uppmärksammar Sahlgrenska akademin sju avhandlingar som försvarades vid fakulteten förra året. Anna Rohlin, som disputerade inom klinisk genetik, skrev den avhandling som nu koras till 2015 års bästa avhandling.
– Det kommer många avhandlingar från Sahlgrenska akademin varje år, och det känns fantastiskt roligt att bli uppmärksammad så här, säger Anna Rohlin.
Anna har bedrivit sitt avhandlingsarbete i Margareta Nordlings forskargrupp vid avdelningen för medicinsk och klinisk genetik. Gruppen har nära kliniska samarbeten, bland annat med den Cancergenetiska mottagningen.
Cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) är förhållandevis vanligt, med ungefär 6000 nya fall i Sverige varje år. Ungefär vart tredje fall beror i olika grad på ärftliga faktorer. Flera gener är kända där mutationer ger en ökad risk för cancer i tarmen, men det finns fortfarande familjer där vi inte vet exakt vilken genetisk mutation som orsakar släktens sjukdom.
Släkten samlades på berget
Släktträffar tillhör inte vanligheterna på Medicinareberget, men våren 2014 ledde Anna Rohlins forskning till att en sådan ägde rum i sällskapsrum Birgit Thilander. Ett trettiotal medlemmar från samma släkt strålade samman – det kom familjemedlemmar från hela landet och till och med några som bodde utomlands – för att få information de väntat på länge.
Att det rörde sig om en ärftlig orsak var tydligt, eftersom familjemedlemmar i flera generationer drabbats av bland annat tjocktarmscancer. Trots forskningsinsatser under mer än 25 år hade den genetiska orsaken inte kunnat hittas.
– Vi lyckades identifiera mutationen, som sitter i en gen som är viktig för syntetisering och reparation av DNA i cellen. Defekten påverkar hela reparationssystemet, vilket kan orsaka tumörer inte bara i tarmen, utan även i till exempel hjärna, bukspottskörtel och livmoder, säger Anna, som var en av de forskare vid Sahlgrenska akademin som redogjorde för den nyfunna genetiska orsaken vid släktträffen på Medicinareberget.
Möjligheter att testa sig
Upptäckten gjorde det möjligt för släktingarna att kunna välja att testa sig för att se om de bar på mutationen.
– För familjen betydde det otroligt mycket att få veta specifikt vilken mutation de har i släkten. Nu kan de, om de vill, ta reda på om de bär på mutationen eller inte genom att söka vård via den Cancergenetiska mottagningen vid vår klinik. De som har mutationen erbjuds kontrollprogram för att kunna upptäcka tumörer vid ett tidigare skede, säger Anna.
Nya upptäckter
Den gen där mutationen fanns i den första familjen kallas POLE. För en annan familjs räkning kunde Anna också identifiera en mutation i genen GREM1 som orsakade deras ärftligt förhöjda risk för kolorektal cancer. Upptäckter av specifika mutationer har inte bara betydelse för den berörda familjen – den tillför också viktig kunskap till den bredare forskningen om tumörutveckling och förståelsen för hur tumörer kan behandlas.
Mutationer kan även finnas i regioner utanför generna, till exempel i de regioner som bestämmer hur gener regleras. Mutationer i genen APC orsakar familjär kolonpolypos vilken ger upphov till hundratals eller tusentals kolorektala polyper När det gäller klassisk familjär kolonpolypos (FAP), är genen APC nästan alltid muterad. I samarbete med det svenska polyposregistret vid Karolinska sjukhuset kunde Anna Rohlins grupp visa att en mutation som låg i en hittills relativt okänd del av APC-genens reglerade region var muterad i en stor FAP släkt med 150 släktmedlemmar. Förutom att ge en förklaring till familjens sjukdom ledde upptäckten också till helt nya kunskap om hur APC-genen fungerar – en gen spelar en viktig roll i tumörprocessen vid många olika cancerformer.
Revolutionerande metod
Den metod hon använde kom i början av 2000-talet, och kallas Next Generation Sequencing (NGS) eller massive parallell sequencing (MPS). Det är en sekvenseringsmetod som används för att parallellt analysera hela genomet eller delar av genomet. Next Generation Sequencing är nu rutin och en del av det vardagliga arbetet inom klinisk genetik.
– I början var det en tekniskt svår och tidskrävande metod, eftersom vi var tvungna att sätta upp allt själv. Idag finns mycket fler färdiga programvaror som vi kan använda oss av, och det går snabbare att komma igång med analyserna, säger Anna Rohlin som själv också bidragit till genpaneler som nu används i hela världen för att snabbare identifiera mutationer hos patienter med kolorektal cancer.
Doktorerade på halvfart
Anna Rohlin har arbetat med sin avhandling på halvtid, samtidigt som hon fortsatt arbeta med patientanalyser vid Klinisk genetik. Att kombinera forskarstudierna med kliniskt arbete har bara varit en fördel, tycker hon:
– Sträckan från upptäckt till implementering i våra kliniska analyser blir kortare och det är väldigt givande att omgående se sina resultat komma till användning. Det har varit en fördel att kunna följa den tekniska utvecklingen under en längre tidsperiod, eftersom det är de nya teknikerna gjort dessa upptäckter möjliga.
Anna försvarade sin avhandling i januari förra året, och arbetar nu som sjukhusgenetiker under utbildning vid Klinisk genetik inom verksamheten Klinik patologi och genetik (KPG) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon kombinerar sitt kliniska arbete med en deltidstjänst som postdok i Lund, där hon med helgenomsekvensering studerar bröstcancerfamiljer.
– Genetisk forskning går snabbt framåt, och vi övergår allt mer till en individanpassad vård, där behandlingen baseras på genetiska analyser från varje enskild patient, säger Anna Rohlin och fortsätter:
– Jag skulle gärna fortsätta bidra till forskning med denna inriktning, som ligger i linje med Cancerfondens mål. Det är Cancerfonden som finansierat min doktorandutbildning och som även står för merparten av gruppens forskningsresurser.
Här kan du läsa Anna Rohlins avhandling Hereditory Colorectal Cancer: Identification, Characterization and Classification of Mutations: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/37108
Totalt sju pristagare
Priset ”Bästa avhandling vid Sahlgrenska akademin” har delats ut sedan år 2009 och finansieras genom en donation från Dr Amt Vestbys Forsknings-Stiftelse. Årligen delas totalt sju priser ut för avhandlingar som försvarats under det gångna året. Förutom priset för bästa avhandling vid Sahlgrenska akademin prisas också en avhandling vid varje institution för sin höga kvalitet.
Institutionernas pristagare är:
Institutionen för biomedicin
Nancy P. Nenonen – Norovirus Tracing in Environmental and Outbreak Settings – Experiences of waterborne, foodborne and nosocomial transmission
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38460
Institutionen för kliniska vetenskaper
Per Wekell – Pediatric Autoinflammatory Diseases: Conceptual, Clinical, and Mechanistic Dimensions
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/39535
Institutionen för medicin
Anna Darelid – Bone density, bone geometry and bone development in young men – the importance of pubertal timing and fracture history
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38010
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Ali Komai – Molecular and physiological regulation of adiponectin exocytosis in white adipocytes
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/39573
Institutionen för odontologi
Keisuke Nakamura – Mechanical and Microstructural Properties of Monolithic Zirconia
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38002
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Ulrika Bengtsson – Self-management in hypertension care
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/39563
