NY PROFESSOR. Sedan 1 december är Mats Börjesson ny professor i idrottsfysiologi vid Sahlgrenska akademin och ny delad föreståndare för KHP, Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling, vid Göteborgs universitet. Redan nu har han planer på att få in fler studenter och ST-läkare på KHP – och framför allt mer idrottsmedicin i utbildningen.
Mats Börjesson läste medicin i Göteborg och disputerade på bröstsmärta 1999. Han arbetade som läkare på Östra sjukhuset i 18 år, fram till 2011 då han blev professor i folkhälsa med inriktning mot fysisk aktivitet vid Gymnastik och idrottshögskolan (GIH). Under åren i Stockholm arbetade han även som hjärtläkare vid Karolinska sjukhuset.
Veckopendlandet är nu över och sedan 1 december är Mats tillbaka i Göteborg som ny professor vid Sahlgrenska akademin, på 70 procent. Som professor är han placerad på Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling (KHP) där han är delad föreståndare ihop med Stefan Grau. Resten av tiden tillbringas på Östra, där han är tillbaka som hjärtläkare och specialist på internmedicin och smärtmedicin.
Från Gais till landslaget
Det var fotbollen som fick Mats Börjesson att fokusera sin forskning på idrottsmedicin, fysisk aktivitet och folkhälsa. I 20 år har han varit lagläkare åt fotbollslaget Gais, men också landslagsläkare för U21-laget för damer och sedan 2009 är han landslagsläkare för Pia Sundhages landslagstrupp.
– Idrottsintresset startade med Gais. Jag blev också engagerad i Idrottsmedicinska föreningen, som jag satt i styrelsen för i 10 år och sedan 2013 har jag varit ordförande där. Det var intresset för fotbollen som gjorde att jag kom in på idrottsmedicin.
Under Nationella rörelseåret 2001 startades arbetet med att ta fram bevisen för vilken betydelse fysisk aktivitet har för hälsan. Vården skulle börja skriva ut fysisk aktivitet på recept (FaR) och Mats Börjesson arbetade med att ta fram boken FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling).
I FYSS beskrivs hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd.
– Första FYSS gavs ut 2003, sedan kom en 2008 och nu gör vi den tredje upplagan. Den nya ”Fyssen” är ännu mer vetenskapligt stringent och kommer ut 2016, säger Mats Börjesson.
FYSS sprids också över världen och översätts mer och mer, berättar Mats och plockar ner en FYSS översatt till vietnamesiska från bokhyllan i rummet han precis flyttat in i på KHP.
– BJSM (British Journal of Sports Medicine) kommer också att ha ett temanummer om FYSS snart.
Utöver FYSS håller Mats på med en lärobok, tillsammans med professor Mikael Dellborg.
– Det blir den första läroboken om idrottskardiologi och jag hoppas att vi kan släppa den under våren.
Med hjärtat i sporten
Än så länge går det inte att bli specialist i idrottskardiologi i Sverige, men det går i andra europeiska länder och Mats Börjesson hoppas på att det är en tidsfråga även för Sverige.
Efter några uppmärksammade dödsfall då sex svenska idrottande barn och ungdomar dog inom loppet av fem månader, bland dem fyra pojkar i samband med fotbollsträning, var Mats Börjesson var med och införde hjärtscreening för elitidrottare i Sverige.
– Då blev ”plötslig sportbarnsdöd” ett begrepp och jag hade jobbat med hjärtscreening av idrottare på europeisk nivå. Sedan 2005 rekommenderas hjärtscreening för elitidrottare. I början av 2016 kommer det också att komma nya riktlinjer för hur man ska tolka EKG för idrottare.
På GIH blev Mats också delaktig i SCAPIS-projektet – ett världsunikt forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lungor där det görs omfattande undersökningar av hjärt- och lungstatus på 30 000 svenskar i åldern 50-64 år.
– I det projektet har vår grupp ansvaret för mätningarna av den fysiska aktiviteteten. Vi tittar på rörelsemönster och kondition.
I gränsen mellan samhälle och sjukhus
På GIH fick Mats Börjesson i princip fria händer av rektorn och han var med och byggde upp en enhet för fysisk aktivitet och hälsa.
– Målet här på KHP är att bygga upp en liknande kunskap kring fysisk aktivitet och hälsa. Det finns en stor kunskap här men det som möjligen behövs är den kliniska kopplingen och det är den som jag kan bidra med. Vi sneglar lite på det vi byggde upp på GIH och vill skapa en ”hub” mellan samhället och sjukhuset. En början är samarbetet med Daniel Arvidsson, docent vid KHP och expert på rörelsemätning och nutrition.
KHP ger en unik möjlighet för idrottsrörelsen att kunna genomföra fysiologiska tester på sina elitutövare i Göteborg. I lokalerna syns lika ofta allsvenska fotbollsspelare som friidrottare, konståkningslag eller orienterare.
Det är många studenter som vill göra sina exjobb på KHP och i lokalerna finns gott om utrymme för både forskning och studier, utöver idrottshallar, undervisningssalar, ett biomekaniskt laboratorium för rörelseanalys och ett styrkelabb.
– Jag tror att vi har möjlighet att också få in fler ST-läkare som ska göra sina projekt. Vi vill över huvud taget ha ett tätare samarbete med Sahlgrenska och det siktar vi på.
Verksamheten vid KHP växer.
– Vi har väldigt fina lokaler och utrymmen och nu fyller vi på med folk. Det är nu det börjar bli spännande här, när det kommer hit forskare som drar till sig studenter och kan driva projekt.
– De nätverk som byggs upp är viktiga. Jag hoppas att vi kan bli en enhet som man vänder sig till när man vill diskutera fysisk aktivitet i studier och också att vi kan ta fram många egna resultat, säger Mats Börjesson.
TEXT OCH FOTO: JOHANNA HILLGREN
