KONFERENS. Hur kan sjukskrivning förebyggas och hur skulle primärvården tidigare kunna se vilka personer som riskerar att bli sjukskrivna? Frågorna diskuterades nyligen i Göteborg på en konferens om försäkringsmedicinsk forskning. Bland talarna syntes socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.
Konferensen handlar om att synliggöra försäkringsmedicinsk forskning och att samla forskare och praktiker med fokus på hälsoperspektivet när det gäller sjukförsäkringen. Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan samverkar i den försäkringsmedicinska plattform som ansvarar för konferensen. Konferensen arrangerades den 27 november av forskargruppen i det FORTE-finansierade vårdprogrammet New Ways under ledning av professor Gunnel Hensing, Enheten för socialmedicin och epidemiologi, Sahlgrenska akademin.
De cirka 150 deltagarna utgjordes framför allt av personer från de tre samverkansparterna men det fanns också god representation från både privat och offentlig sektor från övriga Sverige.
Konferensen inleddes av Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen. Utifrån sin roll som direktör men också som en av Sveriges största arbetsgivare talade hon om att hälso- och sjukvården har ett ansvar att samverka med andra aktörer i sjukförsäkringsprocessen men att man som en stor arbetsgivare med många anställda också har ett stort ansvar för att förebygga sjukfrånvaro på arbetsplatserna.
Ministern framhöll samarbete
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) hade prioriterat att resa till Göteborg och delta i konferensen som hon ansåg belyste viktiga ingångar när det gäller att åstadkomma ett bättre preventivt arbete vilket är en nyckelfråga för att uppnå en låg och stabil sjukfrånvaro. Hon framhöll att samarbete mellan Försäkringskassan, arbetsgivare, vården och andra aktörer är viktiga för att lyckas vända trenden med ökad sjukfrånvaro. Socialförsäkringsministern som har gått ut med regeringens mål om att sänka sjukpenningtalet från dagens 10,1 till 9 år 2020 poängterade under sin presentation att frågan är en av de mest prioriterade frågorna regeringen arbetar med och att det inte ska ske på bekostnad av förtidspensioner eller utförsäkringar. Sjuktalen har ökat med 50 procent sedan 2010 och det är både nya sjukfall men också längden som ökar där 28 procent av dem som är inne i en sjukskrivning har varit det i mer än ett år. Fortsätter utvecklingen kommer utgifterna för sjukförsäkringen ligga på 52 miljarder kronor och överstiga försvarets budget. Hon hade ett tydligt fokus på jämställdhet där hon framhöll att två av tre sjukskrivna är kvinnor, att kvinnors sjukfrånvaro ökar snabbare än mäns och att kvinnor i dagens Sverige fortfarande arbetar 47 minuter mer per dag om man räknar med obetalt arbete vilket på ett år ger sju veckors mer arbetstid. Förutom strukturella faktorer som förklaring till det relativt höga sjukpenningtalet vi har idag framför allt bland kvinnor angav hon arbetsmiljön som ett område att förbättra och att kontaktyrken är viktiga att fokusera på. Hon nämnde också att många saker måste göras samtidigt eftersom det inte finns någon ”quick fix”. Därför samarbetar hon bland andra med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström (S).
Svårt definiera psykisk sjukdom
Bengt Järvholm som är senior professor vid Umeå universitet var en av experterna som på ett uppdrag av föregående regering genom forskningsrådet FORTE utfört en kunskapssammanställning med titeln ”Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning”. Han lyfte fram att det inte är så enkelt att säga vad psykisk sjukdom är, vad som är innebörden i begreppet och att gränserna kan vara flytande. Det är till exempel en väldigt hög förekomst av psykisk ohälsa men samtidigt inte många som är sjukskrivna med psykisk diagnos och det är framför allt när man är sjukskriven för en psykiatrisk diagnos som psykiatrin är rustad för att utföra behandling. Ett begrepp som används för att beskriva psykisk ohälsa är ”common mental disorder” som bland annat innefattar depression och ångestsyndrom och står för mer än 90 procent av antalet sjukfall. Han nämnde en rad faktorer i arbetet som i studier har visat sig ha samband med psykisk ohälsa men också att sambandet mellan arbetsfaktorer och psykisk ohälsa är mer studerat än det mer komplicerade sambandet mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Mycket talande och i linje med Socialförsäkringsministerns presentation visade han att det i kontaktyrken inom kommuner och landsting var en stor majoritet kvinnor som stod för långa sjukfall med psykisk diagnos. Samtidigt påpekade han att kvinnor och män som exponeras för samma arbetsexponering drabbas av samma psykiska ohälsa vilket talar för att det är skillnaden i exponering som kan förklara skillnader i sjukfall. En slutsats från rapporten om insatser för att förebygga sjukfall och uppnå återgång i arbetet var att det fanns svaga vetenskapliga stöd för vilka interventioner som är mest effektiva men de studier som har haft god effekt har involverat arbetsplatsen.
Ett norskt exempel
Ett projekt som fokuserar på just arbetsplatsen är iBedrift (i arbete) som professor Torill Tveito från Uni Research Helse i Norge berättade om. Till en början var projektets syfte att fokusera på att förebygga sjukfall relaterade till muskuloskeletala sjukdomar som i Norge är en av de absolut vanligaste orsakerna till sjukfall. I korthet går projektet ut på att ge kunskapsbaserad information till anställda och att etablera en närvarokultur på arbetsplatsen. Informationen som gavs vid fyra tillfällen om vardera 45 minuter omfattade att ryggen är stark och att det kan göra ont men att det är ofarligt att fortsätta arbeta vid besvär. Utöver information hade man en ”mestringskontakt” på arbetsplatser dit de anställda kunde vända sig. Studien utfördes som en randomiserad kontrollerad studie och resultatet visade att man lyckats sänka sjukfrånvaron med mellan fyra och sju procent i interventionsgrupperna medan kontrollgruppen ökade med sju procent. Det är ett av få projekt som har lyckats visa en minskning av sjukfrånvaro. Efter att ha uppnått goda resultat på sjukfrånvaro har projektet utvidgats till att även omfatta psykisk ohälsa som också är en av de vanligaste orsakerna till sjukfall i Norge precis som i Sverige. De har utfört en pilotstudie för att förebygga sjukfrånvaro till följd av psykisk sjukdom som just nu håller på och genomförs i större skala.
Deltidsjukskrivning eller inte?
När man talar om sjukskrivning tänker nog de flesta på heltidssjukskrivning men Daniela Andrén från Handelshögskolan vid Örebro universitet som har undersökt deltidssjukskrivningens effekter på återgång i arbete visade att ungefär hälften av de som sjukskrivs skulle återkomma till arbete oavsett om de har deltids- eller heltidssjukskrivning. Deltidssjukskrivning som sedan 1962 har varit möjligt till 50 procent av nedsättningen av arbetsförmågan och sedan 1990 till fjärdedelars nedsättning skulle kunna uppfylla det positiva syftet att behålla eller återanknyta kontakt med arbetsplatsen. Ur samhällsekonomisk synvinkel antyder det resultat hon presenterade att sjukskrivna skulle kunna sjukskrivas deltid och minska de offentliga utgifterna. För dem som sjukskrivs första gången har deltidssjukskrivning dock negativa effekter.
Tidiga interventioner
Edward Palmer som idag arbetar som utredare vid Försäkringskassan redovisade sina resultat om huruvida tidiga försäkringsinterventioner förkortar sjukskrivningstiden eller inte? En allmän tro bland experter är att så är fallet men enligt hans resultat finns inget belägg för detta när det gäller försäkringsinterventioner inom SASSAM. Vad man inte får förväxla resultatet med är tidiga interventioner på till exempel arbetsplatser eller för att upptäcka tecken på ohälsa.
Initiativ att förebygga sjukskrivning
Malin Jalonen Nilsson som är projektledare vid Försäkringskassans avdelning för sjukförsäkring väst avslutade dagen när hon berättade om Mobiliseringsinitiativet som är ett initiativ från Försäkringskassan för att ta reda på hur man kan förebygga sjukfrånvaro. I initiativet skapade man en dialog med aktörer, forskare och arbetsgivare för att samla kunskap om hur man kan förebygga sjukfrånvaro. Det var dels forskning och dels exempel på lyckade försök och detta sammanställdes i en kunskapsbank. Hon presenterade sju åtgärdsområden i arbetsmiljö, hälsosamma levnadsvanor, tidigt stöd och förebyggande behandlingar, individanpassad sysselsättning, sjukskrivningsprocessen, benägenhet hos individer och möjliggörande åtgärder. Hon gav också ett exempel på samarbete som kan vara nyttigt mellan arbetsgivare, till exempel Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan för att få en bättre överblick över både korta och långa sjukfall. Avslutningsvis föreslog hon att man ska minska sjukfrånvaron med hjälp av tidiga insatser som analytiker vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan bedömer kan ge effekt.
Konferensen avslutades med en gemensam diskussion som leddes av Karin Starzmann som är distriktsläkare vid Försäkringsmedicinskt forum i Skaraborg.
I samband med pauserna fanns det möjlighet att nätverka och att kolla på posters som fanns utställda av doktorander och forskare från Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet. Under pauserna märktes det att många var engagerade och diskuterade flitigt. Det var också många som passade på att ställa frågor till presentatörerna eller knyta kontakt med dem inför framtida samarbeten.
TEXT: ROBIN FORNAZAR
