Resultaten av en omfattande klinisk prövning presenterades nyligen vid den stora amerikanska hjärtkongressen ACC i San Diego, och publicerades samtidigt i New England Journal of Medicine. Den svenska delen av den så kallade PEGASUS-studien leddes av professor Mikael Dellborg vid institutionen för medicin.
Studien har stark anknytning till Sahlgrenska akademin och Göteborg: flera av de ledande deltagande forskarna på AstraZeneca har fått sin vetenskapliga och kliniska träning vid SU/Östra och har disputerat och blivit docenter vid Sahlgrenska akademin.
PEGASUS-studien är ett samarbete mellan AstraZeneca det akademiska forskningsnätverket TIMI med säte i Boston. Studien handlade om AstraZenecas läkemedel Brilique och dess verksamma substans ticagrelor, som ges för att förhindra att blodproppar bildas.
– Hos patienter som haft hjärtinfarkt mer än ett år tidigare minskade behandling med ticagrelor signifikant risken för kardiovaskulär död, hjärtinfarkt, eller stroke, säger professor Mikael Dellborg.
Dubbelblind studie
I studien ingick 21162 patienter som haft hjärtinfarkt mellan ett och tre år tidigare. Slumpen avgjorde om patienterna fick 90 gram ticagrelor två gånger per dag, 60 gram ticagrelor två gånger per dag, eller placebo. Studien genomfördes dubbelblint, vilket innebär att vare sig patienter eller läkare visste vilken typ av tablett en viss patient fick. Patienterna följdes i genomsnitt under nästan tre år. Effekten av den lägre dosen visade sig vara lika god som med den högre dos som används idag, och gav dessutom något mindre blödningar.
– Mindre än tio patienter tappades bort globalt – en unikt bra siffra. 507 svenska patienter ingick i studien, och data från svenska centra fick mycket beröm för sin höga kvalitet, vi tappade inte bort några patienter och alla deltagande centra gjorde ett mycket bra arbete med uppföljningen, säger Mikael Dellborg.
Studien är ett exempel på en av Sahlgrenska akademins största styrkor: patientnära klinisk forskning. Den är också ett exempel på goda samarbeten mellan sjukvård, akademi och läkemedelsindustri.
– Vi vet att våra patienter uppskattar den noggranna omvårdnad och goda kontinuitet både på läkar- och sjuksköterskesidan de erbjuds inom ramen för en klinisk prövning och vi vet också att patienterna också värdesätter högt att få bidra aktivt till vetenskap och forskning, säger Mikael Dellborg.
En vinst för vården – och för patienterna
Mikael Dellborg påpekar att kliniska prövningar är en god affär för sjukvården, eftersom de drygt 500 svenska patienterna via PEGASUS-studien fått sina kontroller, blodprovstagning, EKG och livsstilsförändringar gjorda utan kostnad för sjukvården och vården.
– Vi vet dessutom från egna studier att studiepatienterna inte bara tycker om att hjälpa forskningen framåt och att de även uppskattar att få träffa intresserade läkare och sköterskor och dessutom samma läkare och sköterskor från gång till gång. Sjukvården kan faktiskt lära sig en del om logistik och organisation av vården från den kliniska prövningsverksamheten, säger Mikael Dellborg.
Här kan du läsa artikeln i New England Journal of Medicine: http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1500857
