Att undervisning berikar forskningen betonas på framstående universitet i USA och Storbritannien. Det borde vi också erkänna i Sverige, skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström i en replik på universitetskansler Harriet Wallbergs inlägg [länk] om att det borde anses lika viktigt att vara excellent lärare som att vara excellent forskare. Krönikan publiceras i Vetenskapsrådets tidning Curie (www.tidningencurie.se).
Den forskning som bedrivs vid landets lärosäten ska vara av hög kvalitet och både forskningsutförare och forskningsfinansiärer måste ständigt arbeta med kvalitetsförbättrande åtgärder. Det är naturligtvis precis lika viktigt att grundutbildningen håller hög kvalitet och att lärosäten, med stöd från statsmakten, är aktiva med kvalitetshöjande aktiviteter inom detta område. Vilken betydelse för kvaliteten spelar då kopplingen mellan forskning och utbildning?
Kopplingen finns dels på individnivå – läraranställd personal deltar förhoppningsvis i både forskning och undervisning – och dels i kursinnehållet, den kunskap som forskningen genererar ska naturligtvis läras ut till studenter som också tar med sig kunskapen ut i samhället. Mina tidigare erfarenheter som studierektor och forskare är att det är lätt hänt att dessa kopplingar sätts på undantag på svenska lärosäten. Det är ingen tvekan om att forskning berikar undervisningen, men vi behöver i Sverige i högre grad erkänna att undervisning också berikar forskningen, något man betonar inom den anglo-saxiska akademiska traditionen. På framstående universitet i USA och Storbritannien är undervisning och forskning mer naturligt integrerade både vad gäller läraranställningen och i utformningen av kursinnehåll.
Det behövs ett tydligt ledarskap på de svenska lärosätena för att driva på en förändring i denna riktning. Det kan också behövas en ändring i synen på undervisningsmeriter, till exempel hos externa finansiärer. Även statsmakten har ett ansvar för hur man fördelar anslagen för undervisning och forskning. I dagens modell för fördelning av basanslaget för forskning finns ingen koppling till grundutbildningen. Det bör kunna ändras, och i den förändringen ser jag inget hot mot forskningen – tvärtom! På samma sätt välkomnar jag förslag om en fördelningsmodell för anslaget till grundutbildning som har koppling till forskning.
Sven Stafström
Generaldirektör Vetenskapsrådet
