Forskare vid Sahlgrenska akademin har publicerat nya fynd i Nature Genetics, där de närmare kartlagt hur genen TERT aktiveras i cancer. Aktivering av genen är en förutsättning för att cancercellernas telomerer inte ska bli kortare vid celldelning, och därmed en nyckel till celldelning i cancer.
Artikelförfattare är Johan Fredriksson, Jonas Nilsson, Lars Ny och Erik Larsson Lekholm, alla verksamma vid Sahlgrenska akademin.
Att mutationer i proteinkodande gener är nödvändiga för att tumörer ska bildas är känt sedan länge. De proteinkodande sekvenserna utgör dock bara omkring tre procent av människans kromosomer, och man vet väldigt lite om hur mutationer i övriga regioner bidrar till cancer. Nyligen upptäckte andra forskare att somatiska (det vill säga sådana som inte är ärftliga) mutationer i en icke-kodande regulatorisk region kan aktivera genen TERT i tumörer. Vid celldelning sker normalt en gradvis förkortning av telomererna, som är kromosomernas ändar. Förkortningen begränsar cellens delning, men när TERT är aktiverad bibehålls telomerlängden. Det nya arbetet i Nature Genetics kartlägger i detalj hur TERT aktiveras genom regulatoriska mutationer i olika former av cancer.
– Ett överraskande resultat var att TERT-mutationerna även verkar aktivera en närliggande gen, CLPTM1L, som tidigare visats ge tumörceller ökad tolerans mot cytostatikabehandling. Det tyder på att TERT-mutationerna kanske har en bredare roll i tumörutveckling än man tidigare trott, säger Johan Fredriksson, postdok och försteförfattare till artikeln.
I arbetet beskrivs också en ny bioinformatisk metod för att systematiskt söka efter samband mellan somatiska mutationer och förändrad genaktivitet (transkription). TERT-mutationerna visade sig vara exceptionellt potenta och frekventa.
Erik Larsson Lekholm, som ledde studien, menar att arbetet är en viktig startpunkt när det gäller att hitta funktionella somatiska mutationer i icke-kodande regioner:
– Vi gissar att det finns fler viktiga samband att upptäcka utöver TERT, men sannolikt behövs större patientgrupper och kanske förfinade metoder för att hitta statistiskt säkerställda associationer. I flera icke-kodande regioner ser vi också intressanta mutationsmönster som inte verkar bero på slumpen, trots att mutationerna saknar uppenbar koppling till genuttryck. Vi jobbar nu på uppföljande studier för att förstå mer.
Här kan du läsa artikeln: http://www.nature.com/ng/journal/v46/n12/full/ng.3141.html
