Chefer som vill lyckas som ledare måste vara lyhörda.
– Tydlighet är också nödvändigt. Liksom att stimulera – och kunna säga ifrån, säger Kerstin Nilsson, professor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa.
I sin forskning har hon identifierat friskfaktorer – i förhållande till ledarskap – som får människor på en arbetsplats att må bra.
Kerstin Nilsson forskar om ledarskap i vården. Själv beskriver hon sig som kreativ och handlingskraftig, en nyfiken person som gärna vill veta mer och tänja sina egna gränser.
– När du lär dig något uppstår alltid en förändring, en slags resa. Lärprocess skapar möjlighet, säger Kerstin Nilsson.
Efter många år som sjuksköterska och företagssjuksköterska sadlade hon om. Hon kompletterade betyg på Komvux och började 1993 utbilda sig till vårdlärare.
-Det var så roligt. Förlösande. Det var hårt arbete. Jag lärde mig att jag klarar ganska mycket.
– Det är med sorg jag ser nermonteringen av den kommunala vuxenutbildningen – livet är inte alltid så snörrätt, säger Kerstin Nilsson.
Hon utnämndes till professor 24 februari. Hon är också vicedekanus på Sahlgrenska akademin.
Vissa leder bättre än andra
Redan tidigt, i början av sin akademiska karriär, funderade hon över vad som gjorde att vissa chefer var bättre ledare än andra.
– Som företagssjuksköterska arbetade jag med så många olika saker. Jag fick god inblick i olika verksamheter i samhället: processindustri, Samhall, kommuner, småindustrier och så klart också sjukvård.
Kerstin Nilsson mötte chefer – och deras anställda. Deras berättelser, bilden av den gemensamma arbetsplatsen, stämde inte alltid överens.
– Jag frågade mig: Vad formar ledarskap? Varför blir ledarskapet som det blir?
Hon försökte, i sin avhandling, förstå vad som konstruerar ledarskapet och sätta det i ett sammanhang. Samspel, acceptans, bemästrande och anpassning visade sig vara centrala byggstenar i konstruktionen.
Ledarskap utvecklas på många sätt inte minst lär man ledarskap via erfarenhet. Vilka erfarenheter leder rätt?
Kerstin Nilsson har intervjuat 22 vårdchefer för att få svar på framför allt två frågor: Vilka situationer beskriver chefer som lärande? Vad lär sig chefer av sina erfarenheter?
Svaren visar att mer än hälften av de situationer som beskrivs handlar om konflikter.
– Konflikter mellan människor – interpersonella – är vanligast, säger Kerstin Nilsson.
Det är en signal om något som är väldigt problematiskt och svårt att hantera. Här finns sällan hjälp att få, ingen arena för stöd.
– Vi tar inte heller upp detta tillräckligt under utbildningen, säger Kerstin Nilsson.
Bäst att förebygga
Konflikthantering, att förebygga och åtgärda innan motsättningen har uppstått, är ofta bästa vägen att gå.
– Konflikter väcks ofta till liv vid förändringar på arbetsplatsen, även om det handlar om utveckling och förbättring. Ska man kunna jobba med förändring måste man sälja in, kunna förankra, få med merparten av gruppen.
– Du måste förstå den andres perspektiv för att kunna leda, säger Kerstin Nilsson.
För att en chef ska bli framgångsrik och lyckas som ledare måste hon eller han vara tydlig.
– Chefen måste också förstå själen i verksamheten, oavsett vilken nivå det handlar om, säger Kerstin Nilsson.
Ytterligare en nödvändig egenskap är lyhördhet – och att vara entusiastisk, stimulera och motivera. Men också kunna säga ifrån.
Kerstin Nilsson betonar hur viktigt det är att behandla människor med respekt, ha förståelse för hur sårbar och utsatt individen faktiskt kan vara.
Bra ledarskap – friskfaktor
I sin forskning har Kerstin Nilsson funnit tydliga exempel på bra ledarskap och vad det betyder. Hon kallar det friskfaktorer. Trots kraftiga nedskärningar och omstrukturering av vården så utmärkte sig fyra undersökta kliniker i Örebro. De var hälsostabila: ingen ökning av långtidssjukskrivningar, egenskattad mental hälsa låg stadigt kvar på samma nivå.
– Där fanns en stolthet, ett vi, som gjorde att de som arbetade där kände tillförsikt. Det var små enheter, med 50 eller färre anställda. En miljö som eftersträvade lärande. Man värdesatte varandras kompetens. Ledarskap och medarbetarskapet samspelade.
När anställda på en av de fyra klinikerna intervjuades nämnde de dock inte ledarskapet utan lyfte fram personalen som den viktigaste resursen.
– Ledarna, cheferna, var helt osynliga. Om ledarskapet är bra och fungerar så syns inte chefen så mycket, konstaterar Kerstin Nilsson.
För närvarande leder Kerstin Nilsson en studie av hur chefer hanterar vårdvalsreformen och dess konsekvenser när de ska leda arbetet vid en vårdcentral. Preliminära analyser visar både positiva och negativa erfarenheter. Ekonomin har på gott och ont fått största fokus. Men det har också skett ett maktskifte – från vården till patienten.
Samtidigt tycks de gamla vanliga intressekonflikterna kvarstå.
Fantastiskt intressant! Du har lyckats både sätta ord på och göra vetenskap av mycket viktiga erfarenheter när det gäller ledarskap. Detta stämmer mycket väl med mina erfarenheter inom verkstadsindustri och sjukvård där jag haft mina lärosäten=arbetsplatser.
Tack! Ord och bekräftelse på erfarenhet från mitt eget yrkesliv inom vård och utbildning, men också från helt andra verksamheter som jag tagit del av genom diskussioner. Finns det något som är specifikt för vården eller är allt generaliserbart?
Kerstin Nilsson talar om ledarskap, inte chefskap. Därför är hennes forskningsresultat giltiga även för andra verksamheter än vården.
Så här skriver hon i en kommentar till din fråga: ”Att leda är mer generellt än att ”chefa”. Vi går inte heller in på ur vems eller vilket perspektiv det är bra ledarskap. Men att leda handlar om en relation till människor, dem man leder. Chefskap behövs också men då kommer andra aspekter in. Gott ledarskap är av intet värde om man inte också kan styra (chefa) utveckling och verksamhet utifrån till exempel ekonomiska ramar (offentlighet) eller mot till exempel vinstmål (privat).”
Hoppas att detta är svar på dina frågor.