NY STUDIE. Nyfödda i Sverige ges antibiotika mot misstänkt sepsis i en omfattning som inte är motiverad. Det visar en studie vid Göteborgs universitet på över en miljon nyfödda. Trots rejält minskad sepsis i gruppen har antibiotikaanvändningen inte gått ner.
Studien publiceras i tidskriften JAMA Network Open och bygger på uppgifter om barn födda i Sverige åren 2012 till 2020. Studien omfattar drygt en miljon barn, födda efter fullgången graviditet, eller som tidigast från och med graviditetsvecka 34.
Det ska sägas direkt att studien påvisar en relativt låg antibiotikaanvändning hos nyfödda i Sverige under första levnadsveckan, med bibehållen låg sjuklighet och dödlighet i sepsis, jämfört med andra länder.
Forskarna menar dock att behandlingsnivån ändå är obefogat hög. Trots halverad förekomst av sepsis hos nyfödda i Sverige under studieperioden skedde ingen signifikant förändring av antibiotikaanvändningen.
Potential att minska
Johan Gyllensvärd är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, barnläkare på länssjukhuset Ryhov i Jönköping och en av de drivande bakom studien:
– Fynden tyder på att ett stort antal nyfödda behandlas med antibiotika utan att ha sepsis och att det finns en potential att minska antibiotikaanvändningen. Behandlingsbördan är för hög jämfört med antalet fall och dödligheten i sepsis, konstaterar han.
I underlaget om drygt en miljon nyfödda fanns 647 fall av tidig sepsis registrerade, varav 9 med dödlig utgång. Det motsvarar 0,63 sepsisfall per 1 000 nyfödda och år. Under studieperioden från 2012 till 2020 sjönk nivån från 0,74 till 0,34 fall per 1 000 nyfödda och år.
Viktig balansgång
Sepsis, ibland kallat blodförgiftning, är ett potentiellt livshotande tillstånd orsakat av immunförsvarets reaktion på en infektion. Organ som hjärta, lungor, hjärna och njurar kan påverkas och behandling måste sättas in direkt.
Antibiotika å andra sidan stör den egna normala bakteriefloran, vilket är känsligt hos nyfödda och särskilt prematurt födda barn. Med överanvändning av antibiotika följer också ökad risk för att bli bärare av antibiotikaresistenta bakterier.
– Det som potentiellt kan minska överflödig antibiotikaanvändning är att nyfödda med riskfaktorer för infektion men utan symtom undersöks kontinuerligt. Vid misstänkt sepsis kan tiden med antibiotika kortas om misstankarna minskar avsevärt och blododlingarna förblir negativa, säger Johan Gyllensvärd.
– Riktlinjer för antibiotikaanvändning för nyfödda behöver kontinuerligt utvärderas för att optimera den bästa balansen mellan effektiv sepsisvård och minimerad överflödig antibiotikabehandling för att förbättra långsiktig hälsa, avslutar han.
Studie: Antibiotic Use in Late Preterm and Full-Term Newborns
AV: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA
Skriv en kommentar