Tidig alzheimerdiagnos – nu testas förutsättningarna

NY STUDIE. Digitala minnestester och blodprover – med den kombinationen ska förutsättningarna för tidigare diagnoser vid Alzheimers sjukdom prövas. Över hundra vårdcentraler ingår i en studie som nu öppnar för anmälan. Minst 3 000 deltagare behövs. 

Studien REAL AD är den första i sitt slag vad gäller inriktning och omfattning. Huvudmän är Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen, VGR, som utgör modellregion. Alla drygt hundra vårdcentraler inom VGR Närhälsan ingår i studien, plus ytterligare några provtagningsställen.

REAL AD vänder sig till alla personer i åldern 50–80 år som inte har en demensdiagnos och som kan ta sig till en vårdcentral inom Närhälsan i Västra Götaland. Alla som uppfyller kriterierna kan delta oavsett vilken vårdcentral de är listade på.

Tester av minne och tankeförmåga på distans

Utgångspunkten är en digital studieportal där deltagarna får all information om studien, och tydliga instruktioner om studieflödet på fyra språk: svenska, engelska, finska och arabiska.

Först testas kognitionen, alltså minnet och tankeförmågan, med hjälp av digitala verktyg och på egen hand, under tre månader. Rekommendationen är att det görs hemma och i lugn och ro. Deltagarna erbjuds sedan att lämna ett blodprov på något av de totalt 111 provtagningsställena.

Deltagarna kan genomföra de digitala kognitionstesterna i ytterligare tre omgångar, efter 18, 27 och 36 månader, och även lämna ett andra blodprov efter 18 månader. Testerna går relativt snabbt och kan göras på alla fyra språken.

Studien leds av Michael Schöll, professor vid Göteborgs universitet och forskargruppsledare, tillsammans med ett team av medforskare och projektledare.

– Det här är ett rejält ambitiöst projekt och det har varit en enorm utmaning att demokratisera studien. Den ska återspegla både stad och landsbygd, vara tillgänglig för så många deltagare som möjligt och involvera hela Närhälsan, vilket betyder att även de mest avlägsna vårdcentralerna måste kunna vara med vad gäller provhantering och provtransporter, säger han.

Tecken på alzheimer i ett enkelt blodprov

Navet i studien är den internationellt kända forsknings- och laboratoriemiljön inom neurokemi, som finns på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal, med professorerna Kaj Blennow och Henrik Zetterberg i spetsen. Forskarna kommer att studera så kallade biomarkörer för alzheimer i deltagarnas blodprover, som har visat sig vara tidiga tecken på sjukdomen.

Därtill görs en separat studie med ett mindre antal slumpmässigt utvalda deltagare som även undersöks kliniskt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, för att bekräfta resultaten av de digitala kognitionstesterna och blodanalyserna. Den kliniska delen av studien utförs på sjukhusets minnesmottagning i samarbete med professor och överläkare Silke Kern.

Källa till kunskap för vård och forskning

Forskningen tar sikte på tidig diagnostik med avstamp i de digitala kognitiva testerna och blodmarkörerna. Om kombinationen av verktygen fungerar för att upptäcka tidiga sjukdomstecken hos den allmänna befolkningen är förhoppningen att de ska användas inom primärvård framöver för att följa individer över tid, och identifiera alzheimer med större säkerhet och långt tidigare än vad som ofta sker i dag.

– Att diagnoserna måste komma tidigare är vedertaget, också med tanke på att det väntar nya läkemedel runt hörnet. Flertalet diagnoser ställs inom primärvården, därför måste diagnostiken stärkas där, och kunskap behövs om det kan vara möjligt att screena för alzheimer hos den allmänna befolkningen. Samhället har på kort sikt inte resurser att öppna en massa nya minnesmottagningar och specialistmottagningar för att hjälpa alla patienter, konstaterar Michael Schöll.

– Det är väldigt viktigt att studien görs, och tajmningen är helt rätt. Vi står närmare en behandlingsmöjlighet vid alzheimer än någonsin förr, men är nog inte tillräckligt förberedda, säger han.

Studien behöver minst 3 000 deltagare men har kapacitet för 10 000. Den ackompanjeras av information via Närhälsan och flera andra marknadsföringsinsatser.

Eftersom REAL AD är en forskningsstudie som använder sig av nya, experimentella metoder får forskarna inte dela individuell information med deltagarna. Som enskild får man alltså ingen gradering av sin kognition, eller någon diagnos, och medverkan sker utan ersättning.

– Det vi erbjuder är delaktighet i en gemenskap där vi kommer att ge råd och informera väldigt aktivt om framgångar inom alzheimerforskningen, även via möten, som vi vet att många efterfrågar. Genom att delta i studien hjälper man dessutom vården att förbereda sig för en enorm utmaning, avslutar Michael Schöll.

AV: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA