Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
Berta Marco de la Cruz och Fredrik Sterky. Foto: Elin Lindström.

Studie visar hur nervkopplingar i hjärnan bildas

3 april, 2024 Kommentera

NY STUDIE. För att nervceller i hjärnan ska bilda nya kopplingar till varandra krävs att proteinet liprin-alfa dockar in till receptorer som exempelvis neurexin. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Det är en grundläggande upptäckt om hur hjärnan fungerar, som i förlängningen kan få betydelse för sjukdomar som autism och schizofreni.

Resultaten publiceras av tidskriften Nature Neuroscience. Forskningen har genomförts i internationellt samarbete, framför allt med ett laboratorium vid Heidelbergs universitet i Tyskland.

En synaps är den plats där en nervcell kontaktar en annan cell. Dessa sammankopplingar mellan nervceller möjliggör det flöde av information i hjärnan där våra tankar, handlingar och känslor uppstår. Hjärnan bildar nya synapser genom hela livet, och tar också bort synapser som inte längre behövs, sannolikt för att möjliggöra inlärning och långtidsminne.

Genförändrade odlade nervceller

Bildande av synapser styrs genom signaler via mottagarproteiner (så kallade receptorer) som finns på nervcellernas yta. En sådan receptor är neurexin. Forskare har länge försökt ta reda på exakt hur det går till när nya synapser bildas men det har visat sig svårt att klarlägga specifika steg i processen. Vilken roll neurexin spelar har exempelvis diskuterats eftersom tidigare studier gett motsägelsefulla resultat.

Berta Marco de la Cruz. Foto: Elin Lindström.

Förstaförfattare är Berta Marco de la Cruz, doktorand på Institutionen för biomedicin. Hon har utvecklat ett nytt modellsystem som kombinerar odlade mänskliga nervceller med gensaxen CRISPR. Med stöd från CCI Core Facilities har hon sedan studerat cellerna med avancerad mikroskopi.

– Modellsystemet tillåter oss att rekonstruera synapser i genförändrade mänskliga nervceller. Vi har kunnat visa hur receptorprotein på nervcellernas yta bidrar till att en synaps bildas när två nervceller möts, säger Berta Marco de la Cruz.

Genetiskt blockerad synapsbildning

Forskningssamarbetet har letts av Fredrik Sterky, docent på Institutionen för biomedicin, knuten till Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM):

Fredrik Sterky. Foto: Elin Lindström.

– Detta är så vitt vi vet första gången någon lyckats blockera synapsbildning på genetisk väg, säger Fredrik Sterky och fortsätter:

– Man har vetat att neurexin och andra receptorprotein spelar en roll, men det har inte tidigare gått att visa att neurexin behövs för att processen att bilda synapser ska inledas, och inte bara för att senare definiera dess egenskaper. Man har heller inte vetat hur det går till när neurexin i så fall startar det maskineri som sitter på insidan av cellmembranet innan synapsen börjar bildas.

VÄLKOMMEN PÅ DISPUTATION
10 maj, 13:00-16:00
Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medciinaregatan 3
eller via Zoom. Läs mer i Göteborgs universitets externa kalendarium.

En kedja av signaler

Studien identifierar en proteinfamilj kallad liprin-alfa som nödvändig för att mänskliga nervceller ska kunna bilda nya synapser. När forskarna tog bort alla former av liprin-alfa i mänskliga nervceller kunde nervcellerna inte längre bilda strukturella och funktionella synapser. Genom ytterligare försök kunde forskarna visa att antingen neurexin eller dess partner (en receptorfamilj som heter LAR-PTP) behövs för att rekrytera liprin-alfa till den plats där en synaps ska bildas. Detta visar att dessa receptorprotein behövs både för att bilda synapser och för att definiera dess egenskaper.

Synapser som inte fungerar som de ska bidrar till olika neuropsykiatriska tillstånd. En av de gener som kodar för receptorproteinet neurexin är en välkänd genetisk riskfaktor för både schizofreni och autism. Förlust av synapser tros också ligga bakom symtom vid neurodegenerativa sjukdomar som exempelvis Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Att förstå proteinets funktion kan bidra med insikter om hur dessa sjukdomar uppstår.

– Förenklat kan man säga att autism tros uppstå till följd av påverkad synapsbildning, medan hypotesen för schizofreni är att sjukdomen uppstår till följd av överdriven nedbrytning av synapser. Vår modell stödjer dessa hypoteser, säger Fredrik Sterky.

Forskarna arbetar nu vidare med modellsystemet för att identifiera faktorer som stabiliserar nybildade synapser. Målet är att systemet kan bidra till nya behandlingar skulle kunna skydda känsliga synapser under olika sjukdomstillstånd, till exempel schizofreni.

  • Artikel: Liprin-α proteins are master regulators of human presynapse assembly

AV: ELIN LINDSTRÖM

Av: Elin Lindström
Taggat med: disputation, forskningssamarbete, grundforskning, hjärnan, institutionen för biomedicin, Ny studie, synapser, tidskriften Nature Neuroscience, vetenskaplig publicering

Skriv en kommentar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

GLAD SOMMAR!

Akademilivs nyhetsbrev är tillbaka onsdag 21 augusti.

Kontakta din institution för att lägga in din händelse i Medarbetarportalens kalendarium

  • Biomedicin: Kristian Kvint: kalender@biomedicine.gu.se
  • Core Facilities: Amelie Karlsson: amelie.karlsson.2@gu.se
  • Kliniska vetenskaper: Katarina Olinder Eriksson: klinvet@gu.se
  • Medicin: Nina Raun; kommunikation@medicine.gu.se
  • Neurovetenskap och fysiologi: Josefin Bergenholtz; kommunikation@neuro.gu.se
  • Odontologi: Johan Thompson; info@odontologi.gu.se
  • Sahlgrenska akademins kansli: och fakultetsgemensamma kalenderhändelser Åsa Ekvall; info@sahlgrenska.gu.se
  • Vårdvetenskap och hälsa: Karin Mossberg; vardvetenskap@fhs.gu.se

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED JUNE 2024]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated on a monthly basis.
Current and previous newsletters are also available in the Staff Portal.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Fler nyheter

Nyheter på sajten har inte uppdaterats sedan maj månad – utlysningar fortsätter samlas på akademiliv.se

13 juni, 2024

NYHETER. Efter den omfattande kraschen av Akademilivs sajt i maj månad har sajtens nyhetsdel inte uppdaterats. Sajten är nu uppe igen, och det f … [Read More...]

En personlig död – chans att vinna Björn Fagerbergs nya bok

27 maj, 2024

NY BOK. Under sitt liv som invärtesmedicinare har Björn Fagerberg varit med om många dödsfall som han alltid hanterat professionellt i sin yrk … [Read More...]

Alba Corell ger rapport från ett hjärntumörmöte på hög nivå 

20 maj, 2024

KRÖNIKA. Nyligen avslutades den Skandinaviska Neuro-onkologiska gruppens (SNOG) sammankomst i Göteborg. Professor Asgeir Jakola stod som värd och … [Read More...]

Gudmundur Johannsson prisad med europeisk medalj

20 maj, 2024

UTMÄRKELSE. Professor Gudmundur Johannsson fick nyligen ta emot 2024 års European Hormone Medal under mötet European Congress of Endocrinolgy i St … [Read More...]

Från Sydafrika till Sverige: forskningssamverkan för att förbättra gravida kvinnors hälsa

17 maj, 2024

GLOBAL HÄLSA. På det dynamiska universitetssjukhuset Tygerberg Hospital i Kapstaden arbetar ett hängivet forskarteam under ledning av Lina Be … [Read More...]

Sara Bjursten och Anna Wenger får Assar Gabrielssons pris 2024

17 maj, 2024

UTMÄRKELSE. Stiftelsen Assar Gabrielssons Fond har utsett Anna Wenger till pristagare i kategorin basvetenskaplig forskning och Sara Bjursten … [Read More...]

Hon gör residency i USA med läkarexamen från Göteborg

17 maj, 2024

STUDENT. Att få göra sin ”residency” inom ortopedi i USA är en ouppnåelig dröm för många nyutbildade amerikanska läkare. Nu har Janina Kaarre, med … [Read More...]

En heldag för doktorander med fokus på mental hälsa

16 maj, 2024

DOKTORAND. För sjätte gången har Sahlgrenska akademins doktorander bjudits in till PhD Day, organiserad av Doktorandrådet. Dagen gav bland annat k … [Read More...]

Kaj Blennow rankas högst i Sverige  inom neurovetenskap

16 maj, 2024

UTMÄRKELSE. I årets upplaga av forskarrankningen från Research.com inom ämnet neurovetenskap placeras Kaj Blennow på plats 17 på den inter … [Read More...]

Linda Wass gör postdok vid Stanford med ALF-medel

14 maj, 2024

ALF-MEDEL. Den biomedicinska analytikern Linda Wass har just installerat sig i Stanford i Kalifornien där hon ska göra en två år lång period som p … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor