Möt Ewa-Lena Bratt, vicedekan för internationalisering, samverkan och hållbarhet

LEDNINGSUPPDRAG. Människor måste mötas för att förstå varandra. Det är ett tydligt budskap från Ewa-Lena Bratt som är ny på posten som vicedekan för internationalisering, samverkan och hållbarhet. Hon tar sig an uppdraget i nära samarbete med övriga vicedekaner.

Ewa-Lena Bratt är professor i omvårdnad med inriktning mot vård i samband med akuta och kritiska tillstånd. På Institutionen för vårdvetenskap och hälsa leder hon en forskargrupp Vård vid övergångar i vården, som fokuserar på att förbättra övergången från barn- till vuxensjukvård för barn och unga med långvariga sjukdomstillstånd.

Hjärtat inom omvårdnad

Hon är dessutom barnsjuksköterska, ett yrke hon älskar. I mer än trettio år har hon arbetat inom barnsjukvården, framför allt med barn och unga med hjärtfel. Den kliniska delen av hennes kombinationstjänst ägnar hon nu delvis åt att bidra med olika utbildningsinsatser, men också med implementerning av nya forskningsrön i den kliniska vården samt olika ledningsuppdrag. Hon försöker också hinna med att arbeta  kliniskt som barnsjuksköterska på Barnhjärtcentrum vårdavdelning på Drottning Silvias Barnsjukhus.

– Det är ett privilegium att få komma in och jobba som en gänget, där jag får möta familjer och mina kollegor. Det händer också att jag stöter på våra sjuksköterskestudenter som är ute på VFU i vården. Då blir de förvånade! ”Nu blir det en examination ni inte visste om!” brukar jag skoja med dem, skrattar Ewa-Lena.

Jag möter Ewa-Lena Bratt på Hälsovetarbacken där hon har sin arbetsplats. Hennes vicedekanuppdrag inom internationalisering, samverkan och hållbarhet tangerar i hög grad övriga vicedekaners ansvarsområden: forskarutbildning, forskning och utbildning. Hon kommer därför att utföra uppdraget i samarbete inom ledningsgruppen, och det är något hon ser fram emot.

Prioriterade mål

När det gäller samverkan ansvarar Magnus Simrén i egenskap av prodekan mycket för våra kontakter med både Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Magnus har redan bjudit in mig till några av de forum för samverkan där Sahlgrenska akademin behöver representation, exempelvis vår ökande samverkan med Chalmers och med andra externa aktörer i samhället och näringsliv, säger Ewa-Lena Bratt.

Eftersom internationalisering är en del av alla de övriga vicedekanernas uppdrag kommer hon att samarbeta med dem för att ta fram prioriterade mål och strategiska satsningar för internationaliseringen när det gäller utbildning, forskarutbildning och forskning.

Ewa-Lena ger några exempel:

Med Mats Brännström, vicedekan för forskning, vill hon exempelvis diskutera hur vi kan öka möjligheterna att attrahera och anställa fler gästprofessorer liksom, förbättra möjligheterna till postdok och utforska möjligheterna till sabbatical för mer seniora forskare.

– Sådana satsningar handlar naturligtvis till syvende och sist om resurser och finansiering, kommenterar Ewa-Lena.

Tillsammans med Mia Ericson, vicedekan för forskarutbildning, tänker Ewa-Lena Bratt bland annat arbeta för att öka möjligheterna för forskarstuderande att antas som double degree eller joint degree doktorander, där avhandlingen läggs fram vid vårt universitet och vid ett annat lärosäte i Sverige eller utomlands.

– All samverkan för att öka doktoranders möjlighet att bredda sin utbildning och därmed också sitt perspektiv utanför den lokala forskargruppen menar jag är berikande, säger Ewa-Lena och fortsätter:

– På grund och avancerad utbildningsnivå tror jag att vi ska fortsätta och öka samarbetet mellan program och över institutionsgränser. Detta för att öka möjligheten att ta emot fler inresande internationella studenter. Det finns många kurser på SA redan som ges på engelska och fler kommer att tillkomma. Detta arbete sker ju tillsammans med vicedekan Gudmundur Johannsson och alla internationaliseringsansvariga vid respektive program och institution. Jag har många nya kontakter att knyta.

Internationalisering för fler

Internationalisering är viktigt för att bredda människors perspektiv och för att förstå världen. Här måste vi också komma bort från synen att internationalisering är en form av välgörenhet, och i stället odla ömsesidiga erfarenhetsutbyten med våra partners runt om i världen, menar Ewa-Lena:

– Att möta människor som lever andra liv under andra förutsättningar inspirerar nya lösningar. Jag blev själv väldigt imponerad när jag besökte Sydafrika för några år sedan, och såg vilka smarta lösningar de hade för att verkligen fullt utnyttja de knappa resurser de hade tillgång till, eftersom det behövdes för att vården skulle fungera, berättar hon.

Av de tre områden som ingår i hennes vicedekanuppdrag har hon hittills mest erfarenhet inom just internationalisering, som hon arbetat med på alla nivåer både som forskare och lärare. Tillsammans med kollegorna Louise Freytag och Camilla Eide utvecklade hon kursen Nursing Care in Complex Care situations, ett arbete som 2019 belönade dem med Sveriges medicinska fakulteters Pris för internationalisering. Kursen ges helt på engelska på sjuksköterskeprogrammets femte termin, för att inkludera inkommande utbytesstudenter i den vanliga undervisningen.

Glädje av inresande studenter

Över huvud taget tror Ewa-Lena Bratt att det finns mycket att vinna på att utveckla det hon kallar ”internationalisering på hemmaplan”.

– Det är bara en bråkdel av våra studenter som får nosa på möjligheten att förlägga en del av sin utbildning i ett annat land, men när vi tar emot besök av inresande studenter kan fler av våra egna studenter också få internationella erfarenheter utan att behöva resa i väg. Dessa studenter kan berätta om hur vårdsystemet fungerar i deras länder, hur deras utbildning ser ut och vilka utmaningar som finns inom vård och hälsa i deras hemländer. Ofta upptäcker man att det finns mer likheter än olikheter, säger hon. Här tror hon det kan finnas synergier att hämta inom fakulteten.

– Vi har många lärare som brinner för internationalisering och jag vet att Sahlgrenska akademin över lag har ett välfungerande arbete inom området. Jag vet också att jag behöver bli mer insatt i hur internationalisering fungerar inom andra institutioner och hur andra verksamheter valt att lägga upp arbetet, och det är jag ödmjuk inför.

Hon tillägger att hon har ett oerhört gott stöd i Sahlgrenska Academy International Office (SAIO), en enhet inom fakultetskansliet med lång erfarenhet och kompetens.

Nytt ansvarsområde

Det tredje ansvarsområdet, hållbarhet, är ett helt nytt vicedekanuppdrag. Diskussioner pågår hur hon som vicedekan ska arbeta inom området, och vilka konkreta frågor hon bör hantera. Generellt tror hon på att skapa system som gör det enkelt att göra goda val. Hon konstaterar också att hållbarhet och internationalisering är två områden som samspelar. Det är ingen slump att dessa uppdrag landat hos samma vicedekan.

– Hållbarhet innefattar så mycket mer än miljö och klimat.Bland FN:s hållbarhetsmål lyfts också aspekter som exempelvis god hälsa, jämställdhet, samt fredliga och inkluderande samhällen, säger Ewa-Lena Bratt och fortsätter:

– Internationaliseringen är för mig viktigt för att människor ska förstå varandra och det minskar risken för konflikter i världen, som är ett av FN:s globala hållbarhetsmål. Samtidigt innebär långa resor en stor påfrestning på klimatet. Vi måste alla fundera på vilken betydelse det har om jag är på plats under ett möte i ett annat land, eller om mötet kan ha samma effekt med färre närvarande personer.

AV: ELIN LINDSTRÖM