STUDIEFORTSÄTTNING. Drygt 30 000 slumpvis utvalda deltagare mellan 50 och 64 år över hela landet undersöktes när SCAPIS-studien för hjärt-, kärl- och lungsjukdomar inleddes för cirka tio år sedan. Sahlgrenska Universitetssjukhuset är först ut när den andra delen av studien nu inleds och över 3 000 västsvenskar kommer att kallas för att genomgå uppföljande undersökningar.
– Nu vet vi att en stor del av Sveriges befolkning i åldern 50-64 år riskerar att drabbas av hjärtinfarkt och att forskningen behöver utveckla effektiva metoder för att hitta riskindivider. Förra studien visade att fyra av tio svenskar mellan 50 och 64 år hade synliga plack i hjärtats kranskärl utan tidigare känd hjärt-kärlsjukdom och en av tjugo deltagare visade sig dessutom ha en tidigare oupptäckt allvarlig kranskärlssjukdom, säger Göran Bergström, professor vid Göteborgs universitet, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och huvudansvarig för SCAPIS.
Avancerad bildteknik
SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study) är en svensk befolkningsstudie som 2013-2018 undersökte hjärt- och lungstatus på 30 000 slumpvis utvalda kvinnor och män mellan 50 och 64 år.
SCAPIS 2 är en uppföljande studie där hälften av deltagarna undersöks på nytt under åren 2024-2026.
Det övergripande målet med SCAPIS är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår. Studien är ett samarbete mellan sex universitet och universitetssjukhus i Sverige och Hjärt/lungfonden, som är studiens huvudfinansiär.
Metoden som forskarna har använt sig av är bildanalys med hjälp av en avancerad bildteknik kallad koronar datortomografiangiografi (CCTA). Tekniken skapar detaljerade bilder av hjärtats blodkärl. Av de drygt 6 000 personer som undersöktes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för cirka tio år sedan ska nu drygt 3 000 kallas till sjukhuset för uppföljande undersökningar i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Studien, som genomförs på totalt sex orter i landet, är ett viktigt bidrag i arbetet med att kartlägga svenska folkets kärlhälsa och belyser vikten av tidig upptäckt av kranskärlssjukdom för att förebygga hjärtinfarkt.
– Resultaten bekräftar värdet av forskning på aktuella och uppdaterade data, byggda på dagens levnadsvanor, säger Göran Bergström.
Inom studien har även fysisk aktivitet registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data och bilder har samlats i en gemensam nationell databas vid Göteborgs universitet. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser.
– Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Via SCAPIS har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell kunskapsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa, säger Göran Bergström.
Fotonräknande datortomograf
Specifikt för studien och tillsammans med Hjärt/lungfonden har Sahlgrenska Universitetssjukhuset köpt in en fotonräknande datortomograf. Det är en typ av skiktröntgen med avancerad teknik som gör det möjligt att exempelvis avbilda väldigt små organ, som kranskärl som försörjer hjärtat med blod. Den stora detaljrikedomen i bilden gör det lättare att bedöma förträngningar i hjärtats kranskärl som kan leda till framtida besvär som hjärtinfarkt eller kärlkramp.
– Den nya fotonräknande tekniken möjliggör en förbättrad förmåga att skilja olika vävnader i kroppen från varandra. En effekt av detta är att det blir en högre signal från röntgenkontrastmedel, som i SCAPIS 2 används för att framställa hjärtats kranskärl. Förkalkningar är vanligt i kranskärlen och tekniken gör att man får mindre störningar från dessa. Sammantaget blir det en betydligt bättre bedömning av förträngningar i kärlen. Det är en mångmiljonsatsning från Hjärt/lungfonden som möjliggör att vi kan använda denna teknik, säger John Brandberg, verksamhetschef Radiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
AV: REDAKTIONEN SU
Artikeln publicerades först av Sahlgrenskaliv
