LEDNINGSUPPDRAG. Genomströmningen på våra utbildningsprogram och utvecklingen av våra utbildningslokaler är två framtidsfrågor inom utbildning. Möt Gudmundur Johannsson som nu tagit över som vicedekan.
Som professor vid Göteborgs universitet är Gudmundur Johannsson aktiv inom endokrinologisk forskning och utbildning. Han fokuserar på hypofyssjukdomar och binjuresjukdomar, som består av olika, ofta ovanliga sjukdomar. I Göteborg finns ett flertal grupper inom området där framgångsrik forskning bedrivs i nära samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Denna forskning uppmärksammas också ofta internationellt.
Gudmundur är också kliniskt verksam som överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Jag tycker om att lösa problem, och det var en stor anledning till att jag valde min kliniska specialitet. Ju mer komplexa utmaningarna är desto bättre, säger Gudmundur Johannsson, som konstaterar att utbildningsområdet går i samma anda:
– Sahlgrenska akademin står inför flera utmaningar, där många medarbetare inom våra utbildningsprogram och vårt lärarkollegium behöver bidra till lösningar. Här är den kliniska kontexten också viktig, där både Sahlgrenska och regionen måste ingå i diskussionerna. Det känns stimulerande att få ta tag i de här frågorna tillsammans.
Klinik, forskning och utbildning
Hans bakgrund är läkarutbildning på Islands universitet, följt av klinisk tjänstgöring och forskning vid ett flertal olika sjukhus i Västsverige. Han disputerade 1997 med en avhandling om behandling med tillväxthormonersättning för vuxna. Parallellt har han också haft alla de uppdrag som går att ha inom utbildning: från lärare och handledare till ledamot och ordförande i olika organ som driver utveckling inom utbildning.
Fram tills nyligen var han viceprefekt för utbildning vid Institutionen för medicin; ett uppdrag som förberett honom väl för det nuvarande uppdraget som vicedekan. Som viceprefekt var han dessutom under flera år vice ordförande för Utbildningsrådet, där han nu i egenskap av vicedekan blivit ordförande.
– Ett nytt sammanhang för mig är att jag nu blivit ledamot i universitetets utbildningsnämnd. Än så länge har jag hunnit vara med på ett av nämndens möten. Sahlgrenska akademin är ju en del av ett stort och brett universitet, och jag ser fram emot att lära mig mer om utbildningsfrågorna i ett GU-perspektiv, säger Gudmundur.
Påverkbara faktorer
En av de hetaste utbildningsfrågorna på fakulteten är genomströmningen av studenter genom våra program. Vad kan vi göra för att fler av de studenter som antas till våra utbildningar också slutför den? För fakulteten har frågan en konkret ekonomisk dimension, eftersom vi bara får betalt för de studenter som examineras. Även på samhällsnivå är genomströmningen ett bekymmer, eftersom vi utbildar inom kompetenser och yrken som den framtida hälsa-och sjukvården behöver.
– Detta är en komplicerad fråga med ett olika lager, där många aspekter ligger utanför vår kontroll. Till att börja med ska vi genomföra en kartläggning av vilka av de faktorer som är påverkbara. Vi vill identifiera de insatser som vi kan göra som skulle kunna förbättra genomströmningen, berättar Gudmundur Johannsson.
En del av det bakgrundsarbete som inletts är benchmarking, för att dra lärdom från erfarenheter från andra lärosäten. Förutom att undersöka faktorer som rör genomströmning för andra utbildningar inom GU jämförs också våra förutsättningar med för samma yrkesutbildningar vid andra lärosäten.
– Experterna inom respektive område finns på våra utbildningsprogram. Det är programansvariga, kursansvariga och andra lärare som vet vilka utmaningar som finns och vilka förutsättningar som just deras utbildning har. De är nyckelpersoner i arbetet med att identifiera de insatser som vi kan göra, säger Gudmundur Johannsson.
Här lyfter han också betydelsen av Sahlgrenska akademins och Göteborgs universitets varumärke inom utbildning.
– Vi vill få till oss så bra studenter som möjligt, att de väljer att komma hit. Då är det viktigt att de som söker vet att vi är ett lärosäte med hög standard inom utbildning och forskning.
Vägval för undervisningen
En annan framtidsfråga för fakulteten är undervisningslokalerna. Här behöver vi komma fram till vilken väg undervisningen ska ta. Hur mycket kommer exempelvis ges digitalt eller i hybridform, och hur mycket campusundervisning vill vi och våra studenter ha? Den framtida inriktningen kräver intern dialog, konstaterar Gudmundur Johannsson.
– Vi kommer så småningom att flytta från Hälsovetarbacken, och därmed också från dagens KTC. I utformningen av Sahlgrenska Life har vi tillsammans med Västra Götalandsregionen planerat ett nytt gemensamt Färdighetscentrum som både vi och regionen kommer att använda, säger Gudmundur.
Komplett ledningsgrupp
Den ledningsgrupp som är på plats har påbörjat sitt gemensamma arbeta. Förutom dekan Jenny Nyström, prodekan Magnus Simrén och vicedekan Gudmundur Johannsson ingår också Mats Brännström (vicedekan för forskning), Mia Ericson (vicedekan för forskarutbildning) och Ewa-Lena Bratt (vicedekan för internationalisering och samverkan).
– Det är roligt att ingå i en komplett ledningsgrupp som kan ta det stora greppet på verksamheten, och där alla typer av frågor kan lyftas. Jag har en mycket positiv känsla av den här ledningsgruppen. Det finns goda möjligheter för att vi kan ha högt i tak och ha många gemensamma konstruktiva diskussioner, avslutar Gudmundur.
AV: ELIN LINDSTRÖM
Annika Skott skriver
Lycka till med ett viktigt , mycket viktigt och roligt uppdrag!
Ett uppdrag jag själv hade innan Sahlgrenska akademin tog över Med Faks uppgift