BIDRAG. Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi, får 5,6 miljoner kronor i forskningsbidrag från Sjöbergsstiftelsen. Projektet handlar om cancersjukdomen B-cellslymfom, dess samband med bakterien Neoehrlichia mikurensis och möjligheten att bota vissa fall med antibiotika.
Tillsammans med andra forskare i Tyskland och Schweiz upptäckte Christine Wennerås 2010 att bakterien Neoehrlichia mikurensis kan orsaka sjukdom hos människor. Neoehrlichia mikurensis är en vanlig bakterie bland fästingar i Sverige och i stora delar av Europa.
– Det är lätt att missa bakterien för den kan inte påvisas med blododlingar eller annan vanlig diagnostik. I nuläget är det bara PCR på blodprov som är det enda diagnostiska alternativet. I Sverige utförs denna analys bara på Klinisk mikrobiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, säger Christine Wennerås, professor på Avdelningen för infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Samband med lymfom
Den infektionssjukdom som orsakas av bakterien kallas idag neoehrlichios. Personer med nedsatt immunförsvar drabbas oftast värst av infektionen, med feber, frysningar, värk i kroppen, inflammerade blodkärl och till och med blodproppar eller skador på blodkärlen. Personer med normalt immunförsvar kan också bli sjuka, men kan också vara helt symtomfria bärare av bakterien.
Forskargruppen har tidigare kunnat visa att det finns ett samband mellan Neoehrlichia-infektion och maligna B-cellslymfom. Lymfom är en grupp cancersjukdomar som uppstår i celler i kroppens lymfsystem. Sjukdomen innebär att B-lymfocyter, som är en slags vit blodkropp, kan tillväxa ohämmat och orsaka problem för patienten. En del lymfom kan botas med cytostatika och immunhämmande läkemedel, andra kan hållas i schack med samma läkemedel.
Multicenterstudie
I det projekt som Sjöbergstiftelsen nu finansierar ska forskargruppen undersöka om Neoehrlichia-infektion skulle kunna bidra till utvecklingen av vissa former av maligna B-cellslymfom, eller till och med orsaka en del av dessa lymfom.
– Om så är fallet skulle man kanske kunna bota eller bromsa upp vissa fall av lymfom genom att behandla Neoehrlichia-infektionen med antibiotika, säger Christine Wennerås.
Gruppen har startat en multicenterstudie där patienter som utreds och vårdas på enheterna för hematologi inom NU-sjukvården i Uddevalla, Kungälvs sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset med vissa typer av lymfom undersöks. I studien utreds om patienterna råkar vara infekterade med Neoehrlichia, vad som kännetecknar sådana lymfom, och hur lymfomen svarar på antibiotikabehandling.
AV: ELIN LINDSTRÖM
