FORSKNING. Inkontinens är ett mycket stort problem, särskilt bland äldre kvinnor. Ett forskningssamarbete mellan vårdvetenskap och gynekologi siktar på att förbättra kvaliteten på den vård som ges till äldre personer med inkontinens, både för dem som bor hemma och på särskilda boenden.
Av alla kvinnor i Sverige opereras var femte för inkontinens någon gång under sin livstid. Att leva med urinläckage påverkar vardagen mycket negativt, trots att det idag finns flera olika hjälpmedel. Urinläckage innebär ett stort lidande som kan vara svårt att mäkta med för den som är äldre och skör. Förutom risken för sår och andra hudproblem har urininkontinens också negativ inverkan på anhöriga och andra sociala relationer.
Ansvarig för arbetet är Anastasia Silverglow, som är postdoktor på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Hon disputerade 2022 med en avhandling om hur sköra äldre på ett tryggt sätt kan vårdas i hemmet, och är expert på de kvalitativa studier som nu ska genomföras.
– En tidigare studie har visat att även om vården fungerar väl så är kunskapsnivån för låg när det gäller användning av rätt inkontinenshjälpmedel. Äldre personer på särskilda boenden får allt för ofta ett och samma inkontinenshjälpmedel, med inställningen att ”one size fits all”, vilket inte alls stämmer. Både människors inkontinensbesvär och deras behov kan se mycket olika ut, säger Anastasia Silverglow.
Kvalitativa intervjuer
I det projekt som nu startar kommer datainsamlingen att ske genom intervjuer med äldre personer som bor hemma, men även delvis på särskilda boenden. Sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom vård av äldre kommer också att ingå, liksom nyckelpersoner för andra kommunala vårdsammanhang.
Helle Wijk är professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa och delaktig i forskningsstudien. Hon poängterar att inkontinensvård måste ske på personcentrerad grund:
– Det är mycket individuellt vad människor prioriterar i sina liv och vad de tycker gör livet bättre. Därför måste vården lyssna in personer med inkontinens så att även deras vård och deras hjälpmedel kan individanpassas, säger Helle Wijk, vars forskning är knuten till Centrum för personcentrerad vård (GPCC) vid Göteborgs universitet.
– Vi vill gärna veta vad personer med inkontinens tycker. Vad är viktigt för att deras liv ska kunna bli så bra som möjligt? Det skiljer sig ofta från vårdgivarens syn på vad som är viktigast, säger Ian Milsom, senior professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Tvärvetenskapligt forskningscentrum
Forskningen är en del av centrumet Gothenburg Continence Research Center (GCRC) som bildades 2016 på initiativ av professor Ian Milsom och med finansiering från Essity. Redan från start har centrumet med tvärvetenskapligt angreppssätt arbetat för att förbättra kunskapen, vården och möjligheterna att förebygga inkontinens.
– Vi har tidigare forskat kring graviditet och hur det inverkar på risken att senare utveckla inkontinens. Vi har nu slagit ihop våra påsar med Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, med avsikten att försöka förbättra kvaliteten på den vård som äldre med inkontinens får, säger Ian Milsom.
Sedan tidigare har gemensamma studier gjorts med Centrum för personcentrerad vård (GPCC) vid Göteborgs universitet där man implementerat en utbildningsinsats för att förbättra inkontinensvården på två särskilda boenden.
– Vi kunde se att utbildningsinsatsen fungerade väl, men vi lärde oss att det inte räcker med en punktinsats. Insatsen måste stödjas på ledningsnivå för att vara varaktig och ge effekt på sikt, säger Helle Wijk.
Parallellt med forskningsprojektet i Göteborg genomförs samma undersökning av forskare vid University of Alberta i Kanada, där Adrian Wagg, professor inom hälsosamt åldrande, är forskningsledare. Samarbetet med Adrian Wagg är väletablerat sedan många år tillbaka, och han är också affilierad som professor vid Sahlgrenska akademin.
AV: ELIN LINDSTRÖM
