BIDRAG. Strax före jul beviljades 24 projekt forskningsmedel från forskningsrådet för Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre. Ett av desssa projekt leds av Jonas Wallström, som utvecklar AI-modeller som kan stödja framtidens screeningsprogram för prostatacancer.
Syftet med anslagen som fördelas via Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centres forskningsråd är att stärka konkurrenskraften för den cancerforskning som bedrivs vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin inom ramen för den strategiska forskningsplanen. Anslagsbudgeten för 2023 är cirka 5 miljoner kronor, som fördelas mellan de olika proejkten. Här kan du se en lista med alla de 24 proejkt som fick medel: https://www.gu.se/nyheter/24-projekt-far-stod-via-sccc
En av forskarna som får medel är Jonas Wallström. Han är överläkare inom buk- och kärlradiologi och forskar i ämnesområdena radiologi och urologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper, och har tilldelats forskningsmedel för utveckling av AI-modeller kopplade till tumörutveckling.
På vilket sätt kan AI användas inom cancervården?
– I just det här forskningsprojektet vill vi titta på AI-modeller för att värdera utveckling av tumörförändringar över tid hos män som gjort upprepade magnetkameraundersökningar. Vi vill i första steget låta modellen sortera bort undersökningar utan allvarliga fynd. I ett senare steg vill vi låta modellen försöka förutspå vilka bildförändringar som kan leda till utveckling av allvarlig cancer längre fram.
Hur kan denna metod eventuellt användas i det kliniska arbetet?
– Jag har jobbat med tidig upptäckt av prostatacancer i screeningstudien Göteborg 2 sedan start 2015 som forskare och som röntgenläkare med bedömning av MR-bilderna. Vi har visat att en screeningalgoritm med PSA-prov följt av magnetkamera halverar överdiagnostiken av lågriskcancer samtidigt som vi kan bibehålla en god detektion av kliniskt betydelsefull cancer, säger Jonas Wallström, och fortsätter:
– En stor utmaning är hur vi i ett framtida screeningprogram ska hantera alla bilder med tanke på begränsad tillgång på expertgranskare och här tror vi att AI-modeller kan vara en del av lösningen.
Hur ska forskningen/projektet gå till rent praktiskt?
– Vi har en stor databas av MR-undersökningar för träning av algoritmer som sedan kan utvärderas i den pågående screeningstudien.
Finns det likande exempel redan?
– Nej, egentligen inte. Vi har en unik databas av undersökningar i screening och jag känner inte till någon AI-grupp som jobbar med uppföljning, säger Jonas Wallström.
Hur tänker du att denna typ av framtida vård kan komma patienterna till nytta?
– Genom att avlasta och hjälpa röntgenläkaren kan hög diagnostisk kvalitet erbjudas till fler patienter, det vill säga en jämlikare vård. Jag är engagerad i andra AI-relaterade forskningsprojekt men använder i nuläget inga algoritmer i det kliniska arbetet.
AV: SAHLGRENSKALIV / JAKOB LUNDBERG (INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER)
Texten publicerades ursprungligen på sahlgrenska.se
