NY STUDIE. Personer som bibehåller eller ökar sin kondition har minskad risk för framtida sjukhusinläggningar. Framför allt om de tidigare legat på sjukhus. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Regelbunden fysisk aktivitet är kopplad till flera positiva hälsoeffekter, bland annat minskad risk för att insjukna och dö i hjärt-kärlsjukdom. Det har dock saknats forskning på sambandet mellan konditionsutveckling och sannolikheten för att bli inlagd på sjukhus.
Den aktuella studien, publicerad i European Journal of Preventive Cardiology, omfattar 91 140 individer som genomgått två upprepade hälsoprofilbedömningar inom företagshälsovården. I bedömningarna ingår bland annat konditionstest på cykel, mätning av vikt, längd och blodtryck, samt frågor om levnadsvanor och hälsoupplevelser.
I studien jämfördes förändringarna i kondition mellan de två hälsoprofilbedömningarna med uppgifter om efterföljande sjukhusinläggningar, från nationella registerdata. Dels studerades inläggningar generellt, dels för specifikt hjärt-kärlsjukdom, under i medeltal sju år.
Med bibehållen kondition avsågs förändringar med upp till plus eller minus en procent per år. Större förändringar klassades som förbättrad alternativt försämrad kondition. Tiden mellan deltagarnas testtillfällen var i snitt drygt tre år.
Påtagliga kopplingar till konditionen
Resultaten visar att gruppen med bibehållen kondition hade 7 procent färre sjukhusinläggningar oavsett orsak under uppföljningstiden, och de med förbättrad kondition 11 procent färre, jämfört med dem vars kondition försämrats.
För deltagare som tidigare legat på sjukhus var skillnaden större. Vid bibehållen eller ökad kondition i denna grupp var antalet sjukhusinläggningar oavsett orsak 14 procent färre under uppföljningstiden, jämfört med vid försämrad kondition.
För sjukhusinläggningar på grund av specifikt hjärt-kärlsjukdom kunde bibehållen kondition kopplas till 9 procent färre inläggningar, och ökad kondition till 13 procent färre, jämfört med vid försämrad kondition. Hos dem som tidigare legat på sjukhus, och bibehållit eller ökat sin kondition, var inläggningarna för hjärt-kärlsjukdom under uppföljningstiden motsvarande 20 procent färre.
Samtliga resultat är justerade för förändringar vad gäller bland annat kost, rökning och upplevd stressnivå.
Resultat med tydlig bäring på vården
Bakom studien står Sahlgrenska akademin och Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, Centrum för livsstilsintervention på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH, och HPI Health Profile Institute som ansvarar för databasen med hälsoprofilbedömningar genomförda av företagshälsovården.
Foto: Göteborgs universitet, Anna Sigvardsson, Thomas Carlgren, Johan Wingborg.
Studiens förstaförfattare är Frida Griffin, folkhälsovetare och doktorand inom molekylär och klinisk medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Resultaten tyder på att förbättrad kondition är en viktig målsättning som behöver ingå i de förebyggande åtgärder som görs inom hälso- och sjukvården, säger hon.
Medförfattare Sofia Paulsson är läkare och medicinsk chef på HPI Health Profile Institute som medverkat med konditionsdata, från åren 1986-2019.
– Det är den stora mängden data med upprepade konditionstester från samma individer som gjort att vi och företagshälsovården kunnat bidra till den här forskningen, med resultat som nu påvisar viktiga kliniska samband, säger hon.
Elin Ekblom Bak, docent i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan GIH:
– Sambanden visar inte bara på potentiella vinster för individens hälsa, utan också en möjlighet att kanske påverka samhälls- och vårdkostnader, då kostnaden för en genomsnittlig sjukhusinläggning är strax under 100 000 kronor per tillfälle, konstaterar hon.
Mats Börjesson är professor i idrottsfysiologi på Göteborgs universitet, överläkare och föreståndare på Centrum för livsstilsintervention, och senior författare för studien.
– Ökad fysisk aktivitet, inte minst hos dem som sjukhusvårdats, kan minska återinläggningar och därmed den kraftigt ökade börda som förväntas inom sjukvården framöver, avslutar han.
AV: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA
