ALLMÄNT AKADEMIMÖTE. Frågan om de ökade kostnaderna för vetenskaplig publicering är komplex, men den framtida utvecklingen borde kunna gå mot lägre kostnader och ökad tillgänglig publicering. Det allmänna akademimötet den 11 december gav en intressant diskussion, som också berörde problemen med rovdjurstidskrifter.
Under lång tid har kostnaderna för vetenskaplig publicering ökat kraftigt från år till år, konstaterade dekan Agneta Holmäng när hon introducerade mötet.
– Det pågår nu ett skifte i hur vetenskap publiceras, där vi går från prenumerationskostnader till publiceringskostnader. Detta bör på sikt kunna leda till lägre kostnader för universiteten och högre andel öppet tillgängliga publikationer, sade Agneta Holmäng bland annat under sitt korta öppningsanförande.
För att ge en bakgrund till problematiken och bidra med svar under diskussionen hade fakultetsledningen bjudit in flera experter från Universitetsbiblioteket: överbibliotekarie Morgan Palmqvist, chef för Digitala tjänster Camilla Gillén, samt teamledare för e-resurser och söksystem Rebecka Gustafsson.
Digitalisering och nya betalmodeller
Fram till 90-talet betalade universiteten en prenumerationskostnad för tidskrifterna, som då endast kom i tryckt format. Övergången mot elektroniska tidskrifter innebar nya prenumerationsmodeller. Antalet tidskrifter ökade kraftigt, och förlagen erbjöd paketprenumerationer med flera tidskrifter. I början av detta skifte betalade forskare sällan publiceringskostnad och rätten till artiklarna tillföll då tidskriften. Även om artiklarna baserades på forskning som finansierats av offentliga medel behövde universiteten betala prenumerationsavgift. Kritikerna, som ansåg att dessa artiklar borde göras fritt tillgängliga för alla, var många.
Som en följd av flera både nationella och internationella direktiv började publiceringslandskapet började nu röra sig allt tydligare mot att Open Access. Kraven på Open Access kommer också från forskningsfinansiärer. Men öppen tillgång och öppen publicering betyder inte att artiklarna blir gratis. Forskare betalar för att få behålla rättigheter till sin artikel, genom att betala en avgift kallad APC (article processing charge). Dyrast är detta för de mest välrenommerade tidskrifterna, där forskare också gärna vill publicera sina resultat.
– Detta är en svår ekvation. Så länge meriteringssystemet fungerar som det gör, där publiceringar i topprankade tidskrifter ger hög citering och har ett högt meritvärde, så är vi beroende av de här förlagen, sade överbibliotekarie Morgan Palmqvist.
Nationella avtal
Numera, sedan mitten av 1990-talet, sköts licensavtalen med elektroniska tidskrifter och databaser i relativt stor utsträckning på nationell nivå, genom Bibsamkonsortiet, som är en avdelning på Kungliga biblioteket. Nästan hundra lärosäten och andra organisationer deltar. Bibsam har en styrgrupp som fattar strategiska beslut om förhandlingar. Förra året hade Bibsam 49 avtal, och en omsättning på 550 miljoner kronor.
Under senare år har Bibsam börjat tillämpa en ny form av kontrakt med de vetenskapliga förslagen: så kallade transformativa avtal. Dessa avtal har en del för läsning och en del för publicering, med syfte att få bättre kontroll på kostnader och en ökad transparens när det gäller priserna. Publiceringskostnaden ingår redan i avtalet, och artikeln publiceras per automatik med Open Access. Tanken med avtalen är att driva på en övergång av vetenskapliga tidskrifter från prenumerationsbaserade affärsmodeller till en affärsmodell baserad på Open Access.
– Beräkningar som gjorts visar att GU som helhet tjänat på dessa transformativa avtal, jämfört med om forskare hade betalat APC utanför avtalet, berättade Rebecka Gustafsson under presentationen.
Bättre avtal med Elsevier
Experterna från universitetsbiblioteket förde också med sig några positiva nyheter. Från och med nästa år börjar ett nytt avtal med Elsevier gälla där den totala kostnaden minskar med 11 procent. För GU:s del kommer kostanden för detta avtal att innebära en minskning med 14 procent. Flera forskningsfinansiärer (Forte, Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova) kommer också att börja betala för nationella avtal för helt öppna förslag, exempelvis PLOS, eLife och Medical Journals Sweden.
Publicering genom Open Access har kommit för att stanna. Slutrapporten från SUHF:s arbetsgrupp ”Bortom transformativa avtal” rekommenderar bland annat att BIBSAM enbart ska teckna avtal för tidskrifter som är helt öppet tillgängliga senast från år 2026. I USA finns en liknande utveckling, där all federalt finansierad forskning ska publiceras Open Access senast vid utgången av år 2025.
Koppling till oseriösa tidskrifter
Presentationen om utvecklingen inom Open Access och publiceringskostnaderna väckte många tankar. En möjlighet som nämndes var att låta forskargrupper delvis ta sina egna kostnader för publicering, men försök med detta på KI pekar på att detta skapar onödig administration. På KI kommer försöket med denna lösning att avslutas. Avtalen baseras på en beräkning av tidigare års publiceringar, och enskilda forskares incitament skulle sannolikt inte påverka prisbilden nämnvärt.
Lena Carlsson Ekander, vicedekan för forskning, framförde att detta är en fråga som alla nordiska länder har gemensamt, och att frågan om publiceringskostnader och avtal med de stora förlagen med fördel borde kunna samordnas med våra grannländer.
– Det är en bra synpunkt och något vi ska ta med oss. Vi har en livaktig diskussion om Bibsam i vår biblioteksstyrelse. GU är ett stort universitet som kan vara en tydlig pådrivare i Bibsamkonsortiet, svarade Morgan Palmqvist.
Martin Lagging, vicedekan för forskarutbildning, lyfte en relaterad fråga till publiceringskostnaderna: så kallade rovdjurstidskrifter som sett möjlighet att tjäna pengar på APC, men där den kollegiala granskningen inte fungerar och tidskriften därför inte håller tillräcklig vetenskaplig kvalitet. Han efterfrågade en lista på 49 avtal som Bibsam har, som en slags kvalitetsstämpel för att tidskrifter inom dessa förlag håller måttet. Thomas Carlsson, akademigemensam studierektor för utbildning på forskarnivå, höll med Martin Lagging om svårigheterna att avgöra vilka tidskrifter som är mindre seriösa, men framförde att även vitlistor kan innehålla förlag med tveksamma titlar.
- Universitetsbiblioteket har stor vana att stötta forskare i frågor som rör publicering. Biomedicinska biblioteket har särskild kompetens inom ämnen som rör Sahlgrenska akademin. Ta gärna kontakt. https://www.ub.gu.se/sv/tjanster-och-stod/tjanster-for-forskare
- Här kan du se listan över tidskrifter med rabatter: https://search.scifree.se/gu
AV: ELIN LINDSTRÖM
