BIDRAG. Två forskningsmiljöer knutna till Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM) får Vetenskapsrådets bidrag för klinisk behandlingsforskning. De studier som får stödet ska ha tydlig koppling till hälso- och sjukvårdens behov, och visa patient- och samhällsnytta inom fem år efter projektens slut.
Anders Rosengren erhåller närmare 19 miljoner kronor under perioden 2024-2027 för sin forskning på typ-2 diabetes och utvärdering av långsiktiga, preventiva åtgärder genom förändrad livsstil. Anders är professor i fysiologi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
Helena Filipsson Nyström erhåller 12 miljoner kronor under perioden 2024-2027 för sitt projekt där effekter av ökat intag av jod och selen under graviditeten undersöks i relation till fostrets hjärnutveckling. Helena är docent i endokrinologi, professor vid Institutionen för medicin och universitetssjukhusöverläkare vid Specialistmedicin, Endokrinsektionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Fler fick bidrag
Både Anders och Helena är del av Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM). Läs mer om de båda projekten nedan. Utöver dessa två forskningsmiljöer fick Anna Gordh drygt 7 miljoner kronor till sin forskningsmiljö GOT-TO-GO, som bedriver en klinisk behandlingsstudie för patienter med datorspelsberoende. Dessutom fick två forskare projektbidrag: Valdemar Landgren fick nästan 1,2 miljoner till ett projekt om testosterondämpande behandling för att förebygga sexuella övergrepp, och Helen Sjöland fick drygt 1,1 miljoner till sitt projekt ”Specialiserad hemsjukvård för avancerad hjärtsvikt med digital distansteknologi”.
Utvärdera de förebyggande effekterna på typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom
Projektet som Anders Rosengren leder är en preventionsstudie och innefattar en utvärdering av Livsstilsverktyget, en digital plattform som kan hjälpa människor att – genom livsstilsförändringar – förebygga typ-2 diabetes. 90 000 deltagare kommer rekryteras till studien där deltagarna slumpmässigt fördelas till interventionen med verktyget eller till en kontrollgrupp utan tillgång till det.
Studien kan potentiellt öppna upp ett nytt sätt att förebygga typ 2-diabetes på ett kostnadsbesparande sätt. Idag är det mycket resurskrävande för samhället att arbeta preventivt samtidigt som Typ 2-diabetes är ett omfattande hot mot folkhälsan.
Anders berättar här mer om vad anslaget betyder för just hans forskningsprojekt och vilka nyttor han ser med forskningen för klinik och patienter
Vad kommer anslaget innebära för din forskning?
– Anslaget är avgörande för att kunna genomföra denna stora preventionsstudie med deltagare över hela Sverige. Det kommer ge god statistisk styrka att utvärdera de förebyggande effekterna på typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom. Vi har i dagsläget samarbete med 11 sjukvårdsregioner, som på olika sätt deltar i studien, och anslaget innebär också en möjlighet att konsolidera samarbetet mellan akademin och sjukvården i preventivt arbete.
Vad är den huvudsakliga kliniska aspekten inom det/de projekt du fått medel till?
– Livsstilssjukdomar som typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom drabbar varje år tiotusentals människor. Stora resurser läggs på att behandla komplikationer, medan det preventiva arbetet är eftersatt. SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) har i en rapport uppskattat att 25 gånger mer resurser läggs på att behandla komplikationer till dessa sjukdomar än på att förebygga dem. Jag driver flera projekt kring nya former av läkemedelsbehandling av sjukdomarna, men det är stimulerande och viktigt att få ett anslag för att också studera hur vi kan få bättre prevention.
Hur hoppas du att patienter och klinik ska kunna dra nytta av denna forskning?
– Deltagarna randomiseras till en digital livsstilsintervention som har utvecklats vid Göteborgs universitet eller till en kontrollgrupp, och vi följer under flera års tid incidensen av typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom i båda grupperna. Vi gör därutöver detaljerade analyser av hur insulinfrisättning och insulinresistens utvecklas över tid hos personer som går från prediabetes till fullt utvecklad typ 2-diabetes. Studien kommer därför att undersöka såväl kliniska diagnoser som patofysiologiska mekanismer, vilket gör det både kliniskt och vetenskapligt relevant. Genom att verktyget redan används i flera regioner och har utvecklats i nära samverkan med både patienter och sjukvården förkortas också vägen till klinisk tillämpning.
Betydelsen av jod- och selenbrist för hjärnans utveckling
I data från sin tidigare forskning har Helena Filipsson Nyström identifierat att mild jod- och selenbrist är vanligt hos gravida i Sverige, och även globalt. Anledningen är exempelvis att vi har nya kostvanor och många vill minska saltintaget samtidigt som vi oftare äter hel- och halvfabrikat med lägre innehåll av joderat salt. Under graviditet är dessutom jodbehovet större. Vad denna brist innebär för mor och barn är inte klarlagt, men vi vet att jod och selen är betydelsefulla för fungerande produktion av sköldkörtelhormon som i sin tur påverkar fostrets hjärnutveckling.
Många länder rekommenderar idag extra jod till gravida kvinnor för att minimera riskerna för fostret. Man utgår då från stora observationsstudier där vissa visar på en ökad risk. Men jod har samtidigt ett smalt terapeutiskt fönster och en stor randomiserad prövning behövs. I Sverige finns inga sådana rekommendationer om den gravida kvinnan äter normal kost som inkluderar joderat salt. Det är många saker som kan påverka fostrets hjärnutveckling och bevisningen är för svag. Därför är både Livsmedelsverket och Iodine Global Network kraftfulla intressenter i denna forskning som kommer ge oss svaren.
Helena berättar här mer om vad anslaget betyder för just hennes forskningsprojekt och vilka nyttor hon ser med forskningen för klinik och patienter.
Vad kommer anslaget innebära för din forskning?
– I denna randomiserade studie kommer 1264 gravida antingen få ett kosttillskott som innehåller mineralerna jod och selen, eller få ett tillskott som inte innehåller dessa mineraler, utan att veta om vilken sort de får. Barnen kommer att följas upp vid 1,5 och 3,5 och 7 års ålder avseende utveckling och intellektuell funktion.
– Vi startade studien 2017 och har haft stöd från Formas, regionalt FOU och klinisk behandlingsforskning ALF vilket möjliggjort att vi nu inkluderat 1130 gravida fördelat på siter i Umeå, Stockholm, Norrköping, Linköping, Skövde och Göteborg. Barnuppföljningen pågår parallellt. Anslaget medför att vi nu kan känna trygghet att vi kommer kunna driva studien till slut med viktiga kognitiva data insamlat både vid 3,5 och 7 års ålder.
Vad är den huvudsakliga kliniska aspekten inom det/de projekt du fått medel till?
– För det enskilda barnet kommer studien inte innebära en betydande skillnad eftersom studien är designad att kunna upptäcka en så liten skillnad som 3 IQ poäng. Men om interventionen har effekt så har det konsekvenser för samhället i stort. Fler personer med högt IQ och färre med lägre IQ får samhällsekonomiska konsekvenser och kopplas till bruttonational produkten.
Hur hoppas du att patienter och klinik ska kunna dra nytta av denna forskning?
– Om det visar sig att kombinerad mild jod- och selenbrist behöver åtgärdas så kan den lätt och billigt behandlas och därmed ge stor nytta i samhället. Det är dock lätt att överdosera jod, varför noggranna studier måste göras. Det är Livsmedelsverket som beslutar om sådana saker och det kan vara så att de istället väljer att försöka få joderingsprogrammet i Sverige att fungera bättre. Vi får inte glömma att jod är ett avgörande spårämne att bilda sköldkörtelhormon och för 100 år sedan hade vi stor förekomst av struma och barn föddes med kretinism, gravt utvecklingshämmade på grund av underfunktion i sköldkörteln till följd av uttalad jodbrist. När Socialstyrelsen 1936 beslöt att jodera bordssaltet försvann kretinismen och det var först när joderingen höjdes 1966 till dagens nivå som struman försvann. Vi har inte längre de svåra och medelsvåra bristerna, utan frågan gäller nu hur vi skall hantera milda brister, vilket är vanligt världen över.
AV: CHARBEL SADER
