SAMVERKAN. Familjen Kamprads stiftelse vill finansiera forskning som är nära verkligheten, där resultaten har potential att implementeras i nära framtid. Vid stiftelsens besök på Göteborgs universitet nyligen gavs ett tydligt medskick: Läs utlysningen noga, och skriv bättre ansökningar!
Familjen Kamprads stiftelse stimulerar utbildning och forskning som främjar entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling. Utbildningen och forskningen ska vara verklighetsnära. Medicinska forskningsresultat ska exempelvis kunna omsättas i förbättrad omsorg för äldre. Den ska helst också kunna omsättas i entreprenörskap, till exempel genom att utveckla resurssmart och miljöanpassad tillverkningsteknik i samarbete med entreprenörer.
Under besöket ägde rum den 28 november. Representanter för Familjen Kamprads stiftelse träffade universitetsledningen, Sahlgrenska akademins ledning och även forskare som bedriver projekt med finansiering från stiftelsen.
https://familjenkampradsstiftelse.se/
Bättre ansökningar
Stiftelsen gav inblick i dess granskningsprocess, vilka aspekter som är viktiga i ansökningar och även vanliga orsaker till att forskarnas ansökningar får avslag. Här är det viktigt att forskaren har bra koll på vad utlysningen handlar om och vad ansökan ska innehålla. All information finns på stiftelsens hemsida. En generell reflektion från Katarina Olsson, ordförande för Familjen Kamprads stiftelse, var att forskare behöver bli bättre på att skriva ansökningar. Den som vill bli finansierad av stiftelsen behöver se till att den populärvetenskapliga summeringen är välskriven, och att denna talar om vilken betydelse projektet kan ha. Katarina Olsson framförde att forskare förväntas kunna förklara så att alla förstår, om en ansökan till stiftelsen ska bli beviljad.
Besöket var mycket givande för Sahlgrenska akademin, tycker Ellen Rydberg, chef för Avdelningen för forskningsstöd:
– Det är oerhört viktigt för oss att få denna möjlighet att höra vad stiftelsen har för mål och strategier och vad de önskar bidra till i samhället. Att förstå vilken typ av forskning eller initiativ de vill stötta underlättar ju även för forskare, så man inte i onödan skickar ansökningar som inte ligger i Stiftelsens intresse, säger Ellen Rydberg.
Var kostnadseffektiv
Vanligtvis sker utlysningarna i två steg, där forskare först inkommer med en skissansökan med tillhörande budget, och sedan skickar in en fullständig ansökan om man gått vidare. Stiftelsen har fem kriterier när de granskar ett projekt: vetenskaplig kvalitet, kostnadseffektivitet, nyskapande och originalitet, närhet till verklighet och implementering, samt att projekt som ges medel ska gagna många människor.
– När det gäller kostnadseffektiviteten var stiftelsen tydliga med att de faktiskt går igenom budget för ett projekt, och att det är viktigt att budgeten är både genomtänkt och tydlig, berättar Ellen Rydberg.
Besöket gav också möjlighet för stiftelsen att få en uppfattning av hur universitetet förvaltat de medel de investerat i forskning.
– Givetvis är det viktigt att en stiftelse känner till oss som lärosäte väl och att de får insyn i de aktiviteter vi gör med deras stöd. Det var tydligt att stiftelsen också behöver inspiration och kunskap om aktiviteter som pågår som kan vara intressant för dem att kanske stötta, säger Ulrika Nilsson, som är senior rådgivare vid universitet och som ansvarade för stiftelsens besök.
Aktuella projekt
Två aktuella projekt på Sahlgrenska akademin som fått medel från Familjen Kamprads stiftelse presenterades. Maria Bäck, anknuten till forskning vid Avdelningen för molekylär och klinisk medicin på Institutionen för medicin, presenterade studien ”Remote exercise SWEDEHEART study”. Helle Wijk, professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, rapporterade från projektet OUT-FIT.
Projektet som drivs av Helle Wijk och doktoranden Madeleine Liljegren. Det handlar om att öka kunskapen om utemiljöns betydelse för äldre personers och vårdpersonalens hälsa och välbefinnande vid särskilda boenden.
– Projektet omfattar ett doktorandprojekt om fyra delstudier med målsättningen att generera ny kunskap om äldre personers behov och önskemål i kontakten med utemiljön, samt om personalens erfarenhet av att använda utemiljön för aktiviteter som gynnar hälsa, vård, omsorg och rehabilitering. Vi utvecklar också ett instrument för att med detta genomföra en nationell systematisk totalundersökning av tillgången till utomhusmiljöer på särskilda boenden, berättar Helle Wijk, som också har uppdrag som sakkunnig för stiftelsen.
AV: ELIN LINDSTRÖM
