BOK. ”70 är det nya 50” har nästan etablerats som ett nytt ordspråk i Sverige. Nu har upphovsmannen Ingmar Skoog skrivit en bok i ämnet, med just denna titel. Anställda vid Sahlgrenska akademin har nu chans att vinna ett exemplar av boken.

För chans att vinna ditt exemplar av boken ”70 är det nya 50” – mejla den adress du vill få boken skickad till: akademiliv@gu.se, senast måndag 11 december.

Det är bråda dagar för Ingmar Skoog, som till vardags är seniorforskare i psykiatri på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Intresset för hans nya bok har varit enormt, och lanseringen har inneburit osedvanligt många intervjuer och resulterat i bred uppmärksamhet av svensk massmedia. Parallellt fortsätter han inspelningarna av ”Studio 65” som är både ett radioprogram i Sveriges Radio P4 och ett tv-program i Sveriges Television.

– Det är roligt att göra TV-programmet! Det har inneburit att jag fått lära mig något helt nytt och jag märker att det ger mig mycket energi. ”Studio 65” har uppemot 100 000 tittare per program, och nu händer det titt som tätt att jag blir igenkänd av folk på gatan, säger Ingmar Skoog, som själv kommer fira sin 70-årsdag i februari nästa år.

 

Han är fortfarande föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap), som förhoppningsvis kan få in den finansiering som krävs för att kunna fortsätta som universitetsgemensam centrumbildning. Under det kommande året är det planen att Ingmar Skoog ska lämna över föreståndarskapet till en åldersforskare i nästa generation. Men H70-studien, som också är grunden för Ingmar Skoogs nya bok, planerar han fortsätta arbeta med under ytterligare några år.

Äldre har aldrig varit yngre

Boken baseras på resultat från den pågående stora befolkningsstudien H70, som ger forskare möjlighet att jämföra olika generationer av 70-åringar med varandra. Slutsatsen är att äldre aldrig varit yngre än de är nu. Dagens 70-åringar är i genomsnitt fysiskt starkare, smartare och lever ett mer aktivt liv. Att vara 70 år idag är jämförbart med hur tidigare generationer kunde leva när de var 50.

– Vi lever idag längre och får generellt fler friska år. Man brukar tala om att människan i sitt liv går igenom fyra olika åldrar, där den fjärde åldern är den där åldersrelaterade krämpor och sjukdomar gör oss beroende av andra för att vi ska klara vår vardag. Denna sista ålder är nu inte bara en betydligt kortare del av våra liv, den har också skjutits fram och infaller senare, säger Ingmar Skoog.

Utvecklingen märks också bland ännu äldre generationer. Forskningen från befolkningsstudien H85 har bland annat visat att förekomsten av demens minskar bland 85-åringar, jämfört med tidigare generationer, där även 85-åringar nu generellt klarar sig bättre på egen hand.

Omvälvande samhällsförändringar

I början av 1900-talet levde människor ofta miserabla liv, präglat av hunger och hårt arbete, oftast inom jordbruket. Ingmar Skoog konstaterar att många av de lagar som styr vårt arbete och som vi idag tar för givna kom på plats förhållandevis sent under 1900-talet.

– De som fyllde 70 år 1971 hade levt sitt liv i ett annat samhälle än det vi är vana vid. De slutade skolan och sattes i arbete i tolv-trettonårsåldern, när de var 20 år infördes åtta timmars arbetsdag och när de kom upp i 40-årsåldern infördes den första semestern. Den här generationen var helt nedslitna när de blev gamla, konstaterar Ingmar Skoog.

Det finns många orsaker bakom den positiva utvecklingen. Politiska förändringar har förbättrat människors livsvillkor; inte minst olika feministiska kampvågor som frigjort den halva del av befolkningen som kvinnor ju utgör. Den generella välfärden och utvecklingen av folkhemmet gav tillgång till bättre mat och bostäder. Penicillin, blodtrycksmedicin och andra medicinska upptäckter har naturligtvis också banat väg för ökad hälsa längre upp i åldrarna.

– Dessa samhällsförändringar har också påverkat våra celler och våra cellers åldrande. Det är egentligen självklart, men det är inte alltid man gör den kopplingen, säger Ingmar Skoog.

Råd för ett långt och tillfredställande liv

I boken ger Ingmar Skoog också en rad råd för den som vill öka sina chanser till ett långt, friskt och tillfredsställande liv. Han framhärdar att det gäller att vara lite lagom – det är viktigt att njuta av livet!

Här är några av hans råd:

• Motion – det vetenskapliga stödet för att motion är nyttigt för våra celler är väldigt starkt. Se till att du får träning både av kondition och styrka. Muskler blir svagare med stigande ålder – här gäller det att skapa motståndskraft för framtida fall med muskler och balans.
• Tänk på vad du äter – satsa på medelhavsdieten: grönsaker, nötter, olivolja, fisk och kanske kyckling. Ät mindre rött kött. Unna dig något extra gott ibland.
• Ge dig själv goda förutsättningar så att du kan få omkring sju till nio timmars sömn per natt. Hjärnan är aktiv under sömnen – då tvättas skadliga ämnen bort och trasiga minnen konsolideras och repareras.
• Träffa människor. Det är farligt att vara ensam, visar forskningen, även om man inte själv upplever att man är ensam. Människan är flockdjur som behöver umgås med andra av hälsoskäl.
• Behåll din nyfikenhet. Testa nya grejer, gör saker du drömt om.
• Kolla upp status för din hjärtkärlhälsa. Högt blodtryck, höga kolesterolvärden och diabetes behöver inte ge märkbara symtom. Gå på dina hälsokontroller.
• Håll i gång hjärnan med sådant du tycker om och ge hjärnan mångsidig träning. Om du bara löser korsord blir hjärnan bara bra på korsord. Gör kulturella aktiviteter, sjung i kör. Och om du dansar får du motionen på köpet.

 

AV: ELIN LINDSTRÖM