NY AVHANDLING. Förtidig födsel är den främsta orsaken till att barn under fem år dör. Tove Wikströms forskning handlar om metoder att identifiera kvinnor med ökad risk för förtidsbörd, för att kunna förebygga förtidiga förlossningar.
När förlossning sker före 37 fullbordade graviditetsveckor definieras det som förtidsbörd. Detta är den enskilt viktigaste orsaken till död hos barn under fem år.
– Problemet är att vi vet för lite om de underliggande mekanismerna till varför vissa kvinnor föder förtidigt och andra inte. Detta gör det svårt både att identifiera de kvinnor som har en ökad risk att föda förtidigt och att hitta metoder för att förhindra det, säger Tove Wikström, som är förlossningsläkare på Östra Sjukhuset i Göteborg.
Försöker hitta nya biomarkörer
Flera tidigare studier har visat att förtidsbörd delvis kan förebyggas i singelgraviditeter. Detta genom att med vaginalt ultraljud identifiera kvinnor som har en kort livmoderhalslängd och därefter behandla med vaginalt progesteron (gulkroppshormon).
– Huvudsyftet med den här avhandlingen är att dels undersöka om screening av livmoderhalsens längd följt av behandling med vaginalt progesteron skulle kunna vara kostnadseffektivt i en svensk kontext, dels att undersöka om det finns skillnader i det humana och mikrobiella genuttrycket i vaginalsekret och skillnader i miRNA-nivåer i serum tidigt i graviditeten hos de som föder förtidigt. Syftet med detta är att bättre förstå de bakomliggande mekanismerna till förtidsbörd och att finna nya biomarkörer.
Screening kan vara kostnadseffektivt
Vilka är de viktigaste forskningsresultaten och vilken nytta kan dessa ge?
– De viktigaste fynden i avhandlingen är att mätning av livmoderhalsens längd med vaginalt ultraljud kan användas i en svensk population för att identifiera kvinnor med en ökad risk att föda förtidigt, i både hög- och lågriskgraviditeter. Och att screening av livmoderhalsens längd följt av vaginalt progesteron till de med en kort livmoderhalslängd troligen skulle vara kostnadseffektivt i Sverige, säger Tove Wikström och fortsätter:
– Vi har även hittat skillnader i det humana genuttrycket (mRNA) i vaginala prover och i miRNA-uttrycket i blodprover hos de som föder förtidigt. Men om dessa mRNA och miRNA skulle kunna användas som biomarkörer för förtidsbörd i framtiden återstår att se.
”Som att lösa ett mysterium”
Hur kom det sig att du valde just detta fokus in din avhandling?
– Förtidsbörd och dess komplikationer är en stor del av vår kliniska vardag som förlossningsläkare. Att bedriva forskning som på sikt förhoppningsvis kommer att leda till att färre barn föds förtidigt med målet att både barnen och deras familjer ska må bättre känns väldigt meningsfullt.
Vad har varit roligt och givande med doktorandprojektet?
– Det är roligt att ingå i en grupp som tillsammans driver ett projekt framåt. Det är lite som att lösa ett mysterium, genom att samla ledtrådar och försöka tyda deras innebörd så kommer man förhoppningsvis lite närmare svaret.
AV: JAKOB LUNDBERG
Artikeln publicerades först på webplatsen för Institutionen för kliniska vetenskaper.
