FORSKARPORTRÄTT. Davide Angeletti är biträdande universitetslektor på Institutionen för biomedicin vid Göteborgs universitet. Davides arbete syftar till att definiera de grundläggande immunologiska mekanismerna för antikropps- och B-cellssvar som ett viktigt steg mot en effektiv universell vaccination. Niclas Lundh, administrativ samordnare på institutionen, har träffat honom.
Vad har du för vetenskaplig bakgrund?
Under min masterutbildning blev jag mycket intresserad av malariaforskning. Jag gjorde två projekt, ett vid Karolinska Institutet och ett vid University of Sydney, där jag tittade på olika aspekter av malariapatogenes. Under min doktorandtid studerade jag specificitet och funktion hos mono- och polyklonala antikroppar mot specifika ytproteiner hos parasiten. Efter disputationen ville jag vidga mina vyer och undersöka de generella funktionerna hos celler som producerar antikroppar (B-celler). Jag hade turen att hitta en postdoc-tjänst i Dr. Jon Yewdells laboratorium vid NIH, USA. Jons labb är en fantastisk kreativ miljö där forskningen spänner från virologi till biokemi, immunologi och cellbiologi. Jag fick en stor frihet att arbeta mycket självständigt och hade turen att komma in i laboratoriet vid rätt tidpunkt, när många nya metoder blev tillgängliga. Jag lärde mig mycket om hur B-celler beter sig vid virusinfektioner, hur de differentierar och bekämpar infektioner.
Vilka är de stora vetenskapliga frågorna du arbetar med? Finns det en vision för din forskargrupp?
I grund och botten är vi intresserade av att förstå alla steg i B-cellsdifferentiering efter virusinfektion. Hos däggdjur är B-celler en central aktör i svaret på infektioner och för att förhindra återinfektioner (med samma virus). Luftvägsvirus, såsom influensa A-virus eller covid-19, smittar via luftvägarna. Därför är antagandet att vissa B-celler skulle kunna bildas och stanna kvar i luftvägarna och därmed snabbt kunna skydda sig vid en återinfektion. Vi vill undersöka om så är fallet och förstå de molekylära processerna bakom. Vi vill också undersöka vad som händer om en andra infektion med ett annat lite annorlunda virus sker.
Förutom grundforskningen samarbetar vi med ett proteindesignlabb för att utveckla och testa nya vacciner som kommer att levereras i luftvägarna.
På det hela taget är det jag är mest exalterad över att göra bra forskning som kan leda till upptäckten av nya vacciner. Jag hoppas kunna bidra med viktiga upptäckter inom virus- och slemhinneimmunologi, vilket kan leda till en effektfull produkt.
Varför började du med forskning?
Egentligen, vet jag inte. Jag har inte alltid varit fascinerad av naturvetenskap, men jag har alltid gillat matematik och funderade på att bli ingenjör ett tag. Ärligt talat kan jag inte komma ihåg exakt varför jag valde att studera biologi hemma i Italien. Det var i Sverige, på masterprogrammet, som jag började uppskatta den kreativitet som en forskare använder. Att designa och genomföra ett experiment kräver många färdigheter, och ofta är resultaten inte vad du förväntade dig, och det är det roligaste för mig med forskning eftersom det tvingar dig att ompröva dina idéer. Det är en ständig utmaning och den ena dagen är aldrig den andra lik.
Vem samarbetar du med?
Vetenskap är samarbete, och utan samarbeten skulle man inte kunna konkurrera och överleva i dagens vetenskapliga miljö. Nuförtiden är studierna mycket mer omfattande än för tjugo år sedan och kräver expertis inom flera ämnen. För mig är det otänkbart att utföra dessa isolerat.
Sedan jag startade mitt labb vid Göteborgs universitet har jag etablerat flera samarbeten, främst inom immunologi men även inom områdena nukleär RNA-interferens och lungcancer.
Vi har kliniska samarbeten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med grupper som arbetar med COVID-19, tumörbiologi och öron-, näs- och halssjukdomar.
Nationellt samarbetar vi med Karolinska Institutet, Lunds universitet och Stockholms universitet i frågor som rör flera aspekter av B-cellsbiologi och för att etablera en plattform för att kartlägga polyklonal antikroppsspecificitet via elektronmikroskopi.
Vi har ett starkt internationellt samarbete kring influensavaccin med EPFL Lausanne (Schweiz) och Universitetet i Oslo (Norge).
Slutligen arbetar vi med nya slemhinnevacciner och leveransmetoder tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola; Här är tanken att så småningom bilda ett bolag för att kommersialisera uppfinningarna.
AV: NICLAS LUNDH
