SAMVERKAN. Smärtforskning är ett rörligt område, där mycket just nu handlar om att se hela människan för att hitta den bästa behandlingen. En av vägarna framåt är precisionsmedicin. På årets upplaga av Smärtforskningsdagen ligger fokus på patienterna och deras medverkan i forskning.
Smärta kan kliniskt delas upp i akut-, långvarig- eller cancerrelaterad smärta. Paulin Andréll är docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Smärtcentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och bedriver själv klinisk smärtforskning.
– Smärta är en subjektiv upplevelse och vi som möter patienterna och forskar ska hitta sätt att diagnosticera, utvärdera och behandla, säger hon.
Tillsammans med professor Anna Grimby Ekman är hon sammankallande för det regionala Smärtforskningsnätverket. Där samlas runt hundra forskare från Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen som fördjupar sig i ämnet. För tredje året i rad anordnar man nu Smärtforskningsdagen, denna gång på temat patientmedverkan i smärtforskning. Medverkar gör såväl forskare som representanter från patientföreningar.
– Patientmedverkan är ett otroligt viktigt för att göra relevant forskning, i allt från design av studien till att sprida resultatet så att forskningen faktiskt hjälper personer som lider av smärta. Där kan patienten vara med hela vägen och samarbetet ger positiva effekter, säger hon.
Vill se mekanismen bakom
I nya ICD-11, alltså Världshälsoorganisationens internationella klassifikation av sjukdomar, kommer olika typer av smärta att klassas som egna diagnoser utifrån smärtmekanism. Det kan både tydliggöra i det kliniska arbetet och underlätta behandlingen.
Trenden inom forskningen är att man i större utsträckning försöker se mekanismen bakom smärtan – för att hitta rätt behandling. Där är det som kallas biopsykosocial smärtanalys till stor hjälp.
– När vi utvärderar och analyserar smärtsjukdomen försöker vi se hur den påverkar hela människan. Kropp och psyke hänger ihop och styr smärtfysiologiska processer. Ju sämre vi mår mentalt, desto sämre fungerar vår inbyggda smärtbroms, säger Paulin Andréll.
Hon tar fibromyalgipatienter som exempel:
– De har ett överkänsligt smärtsystem, men det går att träna om och bli bättre med behandling. Patienter med fibromyalgi kan behöva börja på en jättelåg intensitet och ta små små steg i träningen för att inte få ökad smärta och bakslag i rehabiliteringen.
Smärtforskningen är ett rörligt fält där mer och mer går mot att individanpassa och skräddarsy behandlingen, det som även brukar kallas precisionsmedicin. Svaret på vilken behandling som är rätt för en enskild patient, kan finnas i ett blodprov.
– Något som är hett inom vår forskning nu är biomarkörer för precisionsmedicin. Utifrån prover från patienten hoppas man kunna se vilken typ av behandling som är mest lyckosam. I stället för att testa fyra olika läkemedel kan det kanske räcka med ett, säger hon.
AV: SAHLGRENSKALIV
