NY STUDIE. Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, utgör en oberoende riskfaktor för allvarlig infektion, även vid mycket låg nivå av tarminflammation. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
IBD är ett samlingsnamn för kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar med en förekomst i befolkningen på cirka 0,5 procent. IBD omfattar främst ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Till skillnad från IBS, irritabel tarm, medför IBD synliga skador i tarmens slemhinna.
IBD kännetecknas av att symtomen går i skov. Perioder av hög sjukdomsaktivitet följs ibland av längre perioder med låg eller ingen sjukdomsaktivitet. Det har dock varit oklart i vilken mån IBD-patienter med låg sjukdomsaktivitet också har förhöjd risk för allvarliga infektioner, inklusive sepsis.
I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Clinical Gastroenterology and Hepatology, ingick data om 55 626 individer diagnostiserade med IBD. Med allvarlig infektion avsågs infektioner som krävt inläggning på sjukhus.
Skillnad mellan läkt och oläkt
Resultaten visar att det under perioder av låg sjukdomsaktivitet men aktiv tarminflammation, så kallad mikroskopisk inflammation, fanns en ökad risk att drabbas av allvarliga infektioner jämfört med perioder med mikroskopiskt läkt tarmslemhinna.
Vid mikroskopisk inflammation var antalet allvarliga infektioner 4,62 per 100 personer och år. Motsvarande antal vid mikroskopisk läkt slemhinna var 2,53. Detta motsvarade en 59-procentig relativ riskökning vid kvarvarande mikroskopisk tarminflammation, när resultaten justerats för olika störfaktorer.
Intressant nog gällde resultaten även efter justering för de IBD-läkemedel som patienterna fått förskrivna, och var i övrigt liknande oavsett åldersgrupp, kön och utbildningsnivå.
Studiens förstanamn och korresponderande författare är Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Mag-, tarm- och levermottagningen vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.
Utläkning ger viktigt skydd
Foto: Västra Götalandsregionen
– Det vi kunnat visa är att IBD-patienter även under perioder med mikroskopisk inflammation i tarmen har ökad risk för allvarliga infektioner inklusive sepsis, jämfört med perioder då de har en mikroskopiskt läkt slemhinna. Detta stämmer även för patienter som kliniskt ter sig ha en lågaktiv sjukdom, men som under ytan har en mikroskopisk inflammation i tarmen, säger han.
– Resultaten indikerar att om vi lyckas nå en helt utläkt tarmslemhinna vid IBD så kan risken för allvarliga infektioner minska. Det är viktigt då allvarliga infektioner i dag bidrar till ökad sjuklighet och död hos såväl barn som vuxna med IBD, avslutar Karl Mårild.
Resultaten i studien bygger på data från en nationell kohort (ESPRESSO) med information från svenska hälsoregister, och kvalitetsregistret för IBD (SWIBREG) om personer i Sverige diagnosticerade med IBD åren 1990-2016. Dessa uppgifter länkades till data från mikroskopiska tarmundersökningar av patienter med IBD.
Titel: Histological activity in inflammatory bowel disease and risk of serious infections: A nationwide study, https://doi.org/10.1016/j.cgh.2023.10.013
AV: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA
