AKADEMISK PERSONAL. Utan finansiering är det inte möjligt för juniora forskare att vara verksamma på Sahlgrenska akademin. Future Facultys båda ordförande lyfter också en annan förutsättning för att forskare ska växa, nämligen möjligheterna till samarbeten, där de tycker att det finns utrymme för förbättringar på fakulteten.
Det är med anledning av det kommande allmänna akademimötet om återväxt (10 oktober, 12:00-13:00, i hörsal Arvid Carlsson https://akademiliv.se/2023/06/92896/) som jag stämt träff med Astrid von Mentzer och Paul Manna. De delar på ordförandeskapet för Future Faculty, ett nätverk inom Sahlgrenska akademin som lyfter forskare i tidig karriär, som postdoktorer och docenter.
– Frågan om hur forskning kan finansieras är en existentiell angelägenhet för forskare, särskilt i början av karriären. Dessa frågor kan för det mesta inte hanteras lokalt. Därför är Future Faculty en aktiv medlem i National Junior Faculty, NJF, som försöker företräda juniora forskares intressen på nationell nivå, säger Paul Manna.
Han tillägger att Future Faculty också anser att det finns åtgärder som kan vidtas lokalt för att hjälpa och förbättra utvecklingen av yngre forskares karriärer.
Ökad konkurrens om medel
Future Faculty tycker att det finns flera pågående satsningar från fakultetens sida som är bra för forskare i etableringsfas, där Astrid von Mentzer särskilt lyfter fram Avdelningen för forskningsstöd, som hon personligen fått mycket givande utbyten av i sin karriärplanering.
Den rådande ekonomiska utvecklingen, där kostnader ökar och värdet på pengar minskar, innebär ökad konkurrens om de medel som är tillgängliga. Det är Future Facultys uppfattning att juniora forskare då förlorar i konkurrensen med mer seniora forskare. Ett aktuellt exempel är de projektbundna doktorandplatserna.
– Tidigare fanns fler projektbundna doktorandplatser som delfinansierades av fakulteten att ansöka om varje termin, och ett antal av dessa var reserverade för forskare tidigt i karriären. Ofta gick då betydligt fler än de reserverade platserna till juniora forskare, vilket också var en av anledningarna till att kvoteringen upphörde. Men nu i våras var det framför allt professorer som fick ta del av dessa medel, berättar Astrid von Mentzer.
Statistik för de senaste omgångarna visade att andelen framgångsrika juniora forskare sjunkit för de projektbundna doktorandmedlen. Future Faculty genomförde nyligen ett upprop bland sina medlemmar, som resulterade i ett hundratal underskrifter av forskare i alla faser av sin karriär.
– Oavsett hur det utvecklar sig tycker vi att det var viktigt att uppmärksamma frågan om den relativa fördelningen av medel till juniora och seniora forskare. Vår förhoppning är att det i framtiden kan tas mer hänsyn i den subjektiva bedömningen av projektens kvalitet, säger Paul Manna, som tackar alla som skrivit under uppropet och lovar att Future faculty återkommer till dessa inom kort.
En tillåtande miljö
Det kan också vara svårt för juniora forskare att veta vilka möjligheter som finns, påpekar Astrid von Mentzer. Hon efterfrågar tydligare och mer samlad information. Som ett exempel nämner hon handledning av erasmusstudenter och mastersstudenter, som är en bra möjlighet för den som håller på att etablera sin grupp.
– Eftersom det saknas listor eller databaser är det alltid svårt att komma i kontakt med potentiella studenter. Det utgår också en viss ekonomisk ersättning till den som handleder en mastersstudent, men detta är något som många juniora forskare inte känner till och därför missar de att ansöka om medlen, säger Astrid von Mentzer.
En ökad synlighet och tillgänglighet för de akademiska cheferna, både på institutions- och fakultetsnivå, skulle också kunna bidra till en tillåtande och kreativ miljö, vilket är en bra grogrund för forskningssamarbeten, anser Astrid von Mentzer och Paul Manna. De har egna tidigare erfarenheter, som postdoktorer i internationella forskarmiljöer, där de sett hur samarbeten och grupper gynnats av höga tak och öppna dörrar. Ofta finns uttalade och officiella hierarkier i internationella miljöer, men som juniora forskare kände de sig ändå alltid välkomna att inleda diskussioner och samarbeten med mer etablerade forskare.
Ny seminarieserie i höst
Innan Paul Manna kom till Göteborgs universitet var han under flera år postdoktor på Cambridge Institute for Medical Research. Där gick forskarna man ur huse för att lyssna på de forskningsseminarier som arrangerades.
– I Cambridge fanns en uttalad förväntan att man skulle komma och lyssna när någon skulle presentera forskning. Strax före föreläsningen gick en person genom alla korridorer och ringde i en handklocka så att alla skulle komma och lyssna, berättar Paul Manna.
Nu i höst lanserar Future Faculty en ny föreläsningsserie, där de hoppas att många forskare ska känna sig manade att delta. Varje seminarium kommer ha ett aktuellt ämne, och följas av en stund med förfriskningar och möjlighet att fortsätta samtalet med den som presenterat och med andra åhörare. Det första seminariet, om mental hälsa, kommer att hållas den 14 november 2023.
– Vi välkomnar alla forskare, oavsett vilken fas i karriären man befinner sig i, så att vi kan bidra till utvecklingen av vår akademiska kultur. De två första seminarierna ska ta upp aspekter på mental hälsa och satsningarna inom GoCo Health Innovation City. Vi återkommer med tid och plats när all planering är klar, säger Paul Manna.
Till våren planerar Future Faculty också att arrangera Sahlgrenska Academy Junior Researcher Symposium (SAJRS), en uppföljning till det succésymposium som gick av stapeln i våras.
AV: ELIN LINDSTRÖM
- Läs mer om Future Faculty på Sahlgrenska akademin: https://medarbetarportalen.gu.se/sahlgrenskaakademin/anstallning-personal/future_faculty
- Läs mer om National Junior Faculty här: https://nationaljf.se/
