NOBEL. Ett Nobelpris med stor igenkänning hos allmänheten. I år prisas upptäckterna bakom de effektiva mRNA-vaccinerna mot covid-19. Forskningen förskonade världen från miljontals dödsfall under pandemin. Samtidigt är vaccinresurserna ojämlikt fördelade.
Foto: Gunnar Jönsson.
– Det är ett pris som är ganska lätt att ta till sig, många känner till vad det handlar om. Att mRNA någon gång skulle få pris var verkligen en lågoddsare men ofta tar det längre tid än så här, säger Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och statsepidemiolog sedan 11 september.
Både han och kollegan Ali Harandi, docent i klinisk immunologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, lyfter det faktum att mRNA-vaccinerna räddade miljontals liv under pandemin och gjorde att färre behövde sjukhusvård. Totalt har över 13 miljarder doser av mRNA-vaccin mot covid-19 getts till människor världen över.
– Teknologin bakom mRNA-vaccin är mångsidig och snabb och passar därför in på pandemier och epidemier. mRNA-vaccin undersöks för närvarande för ett antal andra sjukdomar, allt från RSV, influensa till herpes simplex-virus och parasitinfektioner samt cancer, säger Ali Harandi.
Forskning långt före pandemin
Mottagarna av årets Nobelpris i fysiologi eller medicin är Katalin Karikó och Drew Weissman. Hon är född 1955 i Ungern och knuten till ungerska Szeged University och amerikanska University of Pennsylvania. Han är född i USA 1959 och knuten till University of Pennsylvania.
Foto: Johan Wingborg
Priset gäller deras upptäckter om så kallade nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19. Pristagarnas banbrytande forskning har fundamentalt ändrat förståelsen för hur mRNA samspelar med immunsystemet och lagt grunden för utveckling av ett säkert och effektivt mRNA-vaccin. Detta bidrog till den rekordsnabba vaccinutvecklingen under ett av vår tids största hot mot människors hälsa.
Ali Harandi betonar att hundratals forskare arbetat med mRNA-vaccin i decennier före covid-19-pandemin. 1987 var Robert Malone den första som visade att mRNA i fettdroppar kan inducera proteinuttryck i celler, följt av flera andra upptäckter. De avgörande fynden från årets pristagare publicerades redan 2005, femton år före pandemin.
Ojämlik tillgång på mRNA-vaccin
– Vi hade väldig tur, säger Magnus Gisslén, att tekniken hade kommit så långt och egentligen låg färdig att kunna utvecklas till de vaccinationer som vi hade så stor nytta av under pandemin. Om pandemin hade kommit fem år tidigare hade vi haft en helt annan situation.
Ali Harandi är även verksam internationellt inom bland annat European Vaccine Initiative, som stödjer och påskyndar utvecklingen av effektiva och prisvärda vacciner för global hälsa. Han konstaterar att det råder stor ojämlikhet i tillgången på mRNA-vaccin.
– mRNA-vaccin är dyrt för underutvecklade länder, och pandemin visade ojämlikhet i distributionen av mRNA-vacciner i länder som hade dålig vaccintillgång. Men det pågår initiativ för att överföra tekniken till Afrika med ett par tillverkningsanläggningar som är under utveckling, säger han.
- Mer om priset och pristagarna: Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023
AV: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA
Det blir nog en del upprördhet över att nämnde Robert Malone inte får del av priset.