NY STUDIE. Fetmaepidemin slår extra hårt mot personer med bipolär sjukdom. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Resultaten tyder på att gruppen vuxna med bipolär sjukdom kommer att halka efter i livslängd jämfört med den allmänna befolkningen.
Att vuxna med bipolär sjukdom i högre utsträckning också har fetma är känt sedan tidigare. I den nu aktuella studien, publicerad i tidskriften American Journal of Psychiatry, blir det tydligt i vilken omfattning och hur fort gruppen påverkas av fetmaepidemin.
Forskarna undersökte BMI-utveckling under en tolvårsperiod, 2008-2019, i ett urval av 22 127 individer med bipolär sjukdom och 71 894 individer från den allmänna befolkningen i Sverige. Data hämtades från det nationella kvalitetsregistret BipoläR och Statistikmyndigheten SCB:s nationella undersökningar av levnadsförhållanden.
Andelen med fetma i den allmänna befolkningen ökade under perioden från 11 till 15 procent bland män och från 10 till 13 procent bland kvinnor. I gruppen med bipolär sjukdom ökade andelen med fetma från 22 till 29 procent bland män och från 25 till 33 procent bland kvinnor.
Svarar sämre på läkemedel
Bipolär sjukdom finns hos ett par-tre procent av befolkningen och kännetecknas av perioder av mani och depression. Utan behandling är sjukdomen ofta allvarlig och handikappande, men med stöd av läkemedel och pedagogisk och psykologisk behandling kan de flesta leva ett vanligt liv.
Forskarna varnar dock för vad de stora ökningarna och höga nivåerna av fetma vid bipolär sjukdom kan leda till. Det gäller inte bara försämrad prognos för hjärt-kärlsjukdom, artros, astma, flera former av cancer och risk för misslyckad antibiotikabehandling.
Hemen Najar är disputerad inom psykiatri och neurokemi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhusets psykosklinik och studiens förstaförfattare:
– Utöver de allmänna negativa effekterna kan fetma också kopplas till sämre svar på antidepressiva medel och på preparaten litium och valproat hos individer med bipolär sjukdom. Övervikt försämrar också den övergripande prognosen för bipolär sjukdom genom att öka sannolikheten för återfall och svårighetsgraden av svängande humörepisoder, säger han.
Risk för trendbrott i dödlighet
Studien visar hur snabbt BMI stiger hos gruppen med bipolär sjukdom jämfört med den allmänna befolkningen. Ökningen per årtionde var 0,4 enhet för män och 0,6 för kvinnor i den allmänna befolkningen, att jämföra med 1,1 enhet för män och 1,4 för kvinnor med bipolär sjukdom.
Att BMI-gapet ökar får enligt forskarna konsekvenser. Kombinationen bipolär sjukdom och fetma utgör en samsjuklighet som drabbar individer och ökar risken för förtida död i gruppen med bipolär sjukdom.
– Faktum är att hälsokonsekvenserna av ökande fetma kan vända nedgången i för tidig dödlighet och samsjuklighet som observerats under de senaste fyra decennierna. Kvinnor med bipolär sjukdom och de med högst BMI är de mest drabbade individerna, konstaterar Hemen Najar.
AV: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA