NY STUDIE. Patienter som genomgått strålbehandling mot bäckenet kan som bieffekt drabbas av en låggradig kronisk tarminflammation som bieffekt. Tjugo år efter behandlingen kan inflammationen fortfarande pågå. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en studie.
Strålbehandling är ofta nödvändig för att bota eller bromsa en cancer. Även om dagens strålbehandlingar har hög precision påverkas ändå frisk vävnad i eller kring strålfältet. Denna studie pekar mot en tidigare okänd bieffekt av strålbehandling mot den nedre delen av buken.
Normalt skyddas tjocktarmens slemhinna från kontakt med bakterier i avföringen genom en tunn slemliknande barriär som kallas mukus. I den aktuella studien har forskare vid Göteborgs universitet kunnat visa att strålbehandling mot bäckenområdet påverkar detta tunna slemlager, så att bakterier kommer i kontakt med celler i tarmens yta. Detta skulle kunna vara en orsak till den låggradiga inflammation som forskarna också fann i tarmar som utsatts för strålbehandlingen flera år tidigare.
– Det kan vara svårt att upptäcka låggradig inflammation. Detta är första gången forskare med stor säkerhet kunnat visa att det pågår en sådan hos canceröverlevare, långt efter avslutad strålbehandling mot bäckenet. Vi såg tecken på låggradig inflammation så sent som tjugo år efter strålbehandling, säger Sravani Devarakonda, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som är studiens försteförfattare.
Studien har genomförts i ett brett samarbete mellan kliniska och basvetenskapliga forskare vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Resultaten från studien publiceras i tidskriften eBioMedicine.
Vanliga tarmproblem
Bland dem som fått strålbehandling för cancer i exempelvis livmoderhals, prostata eller ändtarm är det vanligt att uppleva symtom från tarmen, många år efter avslutad behandling. Allvarlighetsgraden varierar, från trängningar, där det känns som om man behöver gå på toaletten fast så inte är fallet, till väldigt frekventa diarréer, upp till femton gånger eller mer per dag.
Studien baseras på prover från 28 personer, varav 24 canceröverlevare. Fyra av studiepersonerna hade inte fått strålbehandling och fungerade som kontrollgrupp. För den studieperson där det hade gått kortast tid sedan strålbehandlingen hade det gått två år, och som längst hade det alltså gått tjugo år sedan strålbehandlingen avslutades. Medianen var fem år mellan avslutad strålbehandling och tarmbiopsi.
– Bland våra studiepersoner fanns både patienter som fått traditionell strålbehandling och de som fått den form av strålbehandling som är mer målfokuserad, så kallad IMRT. Vi ser en låggradig inflammation i båda dessa patientgrupper. Skadan på omgivande vävnad kan begränsas av IMRT, men det sker ändå långvariga inflammatoriska förändringar, säger Cecilia Bull, som är docent vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet och som lett forskningssamarbetet bakom den aktuella studien.
Stärker tarmens motståndskraft
Nästa steg för forskarna är att ta reda på om denna låggradiga inflammation efter strålbehandling orsakar några av de tarmsymtom som ofta ses hos dessa canceröverlevare, och i så fall vilka symtom som beror på inflammationen.
Redan nu pågår forskning om hur tarmens resistens mot strålbehandling kan stärkas, så att långvariga symtom som påverkar livskvaliteten kan lindras eller kanske helt förhindras. I en omfattande studie testar forskarna att stärka den skyddande slembarriären genom att tillföra extra kostfiber till kosten innan strålbehandlingen påbörjas, där över 300 patienter ingår.
Studien (FIDURA, dietary Fiber Intake DUring pelvic RAdiotherapy) är en randomiserad, placebokontrollerad studie med syftet att ta fram kunskap som kan användas under strålbehandling mot bäckenet för att bevara tarmhälsan. Studien är en del av Rebecca Ahlins doktorandprojekt, med Maria Hedelin som huvudhandledare. I studien har patienterna randomiserats till kapslar med eller utan fibertillskott som de börjar äta en kort tid innan själva strålbehandlingen och fram till en månad efter. De får även kostråd för att öka fiberintaget och registrerar i en mobilapp och enkäter vad de äter och ger svar om sin tarmhälsa. Studien omfattar också blod- och avföringsprov. Sista uppföljningen görs ett år efter avslutad strålbehandling.
– Vi vet sedan tidigare att kostfiber kan stärka slemskyddet i tarmen. Fynden i den studie vi nu publicerat, Biopsies in cancerSURVivors eller förkortat BIOSURV, gör att vi tror att FIDURA har goda chanser att göra skillnad, säger Cecilia Bull.
Många forskare har bidragit
Den studie som nu publicerats hade inte kunnat genomföras utan de bidrag som gjorts av forskare och vårdpersonal på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den krävde också samarbeten mellan både kliniska och grundvetenskapliga forskare med expertkunskaper inom onkologi, magtarmsjukdomar och mukusbiologi. Viktiga bidrag gjordes också av Sahlgrenska akademins Proteomics Core Facility.
Idén att titta på långvariga förändringar i tarmväggen efter strålbehandling genom en biopsistudie på Sahlgrenska Universitetssjukhuset väcktes av Gunnar Steineck, läkare inom onkologi och professor inom epidemiologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tillsammans med Karin Bergmark, universitetssjukhusöverläkare, gynekologisk onkolog och docent inom onkologi. Karin Bergmark har byggt upp Enheten för Bäckencancerrehabilitering, en mottagning för främst kvinnor som fått seneffekter efter bäckenbestrålning på grund av cancer.
– Tillsammans med Gunnar har jag under årtionden arbetat med frågeformulär till canceröverlevarna som kartlagt deras upplevda problem från tarmen efter att de fått strålbehandling, säger Karin Bergmark.
Senare i karriären intresserade Gunnar Steineck sig mycket för vilka patologiska processer som ligger bakom de långvariga tarmbesvären, ett område där kunskapen är mycket begränsad. Han gick bort i mitten av sommaren, men han hann uppleva studiens resultat.
– Som onkolog lade Gunnar märke till de tydliga problem som patienterna hade från tarmen efter strålbehandling. Gunnar var entusiastisk inför samarbetet med basvetenskapliga forskare, som skulle kunna ge mer mekanistiska svar och förhoppningsvis leda till att problemen kunde förebyggas, berättar Cecilia Bull.
Titel: Low-grade intestinal inflammation two decades after pelvic radiotherapy; https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2023.104691
AV: ELIN LINDSTRÖM
